I denna studie presenterar vi pedagogers uppfattningar om den fria leken samt sitt deltagande i den fria leken utifrån pedagogernas egna perspektiv. Tidigare forskning visar att det inte finns en samlad syn på den fria leken samt pedagogernas deltagandet i den. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sin roll i barnens fria lek samt vilka uppfattningar de har om den fria leken i förskolans verksamhet. Vi har valt att utgå ifrån frågeställningarna. Vad har pedagoger för uppfattningar om den fria leken samt vad har pedagoger för uppfattningar om sin roll i den fria leken. För att ta del av pedagogernas uppfattningar har vi i denna studie använt oss av en kvalitativ metod där vi kontaktat tio verksamma pedagoger i förskolan och genomfört semistrukturerade intervjuer för att komma fram till vårt resultat. Resultatet och diskussionen har fokuserat på de uppfattningar som pedagogerna i vår studie har samt variationen i det empiriska materialet. Pedagogerna i vår studie ansåg att den fria leken är viktig men att rutinsituationer samt planerade aktiviteter blir prioriterade över den fria leken och att den får ta plats mellan dessa situationer. Det framkommer också att det finns en delad syn på hur deltagande man ska vara i den fria leken som pedagog. Bidragande faktorer till detta kan vara att det är kort om personal på grund av den rådande pandemin samt att det saknas en samsyn om hur den fria leken ska prioriteras. Det framkom i studien att pedagogerna oftast faller in i en av fyra roller i barnens fria lek dessa är frånvarande observerande deltagande och aktiv. Resultatet av studien visade att pedagogerna i vår studie ser den fria leken som högt betydande för barnens lärande och utveckling och att de ser sin roll som viktig men vilken roll de tar i barns fria fria lek är inte alltid självklart eller ett eget aktivt val Studien visade på en variation av uppfattningar som finns bland verksamma pedagoger. Dessa handlade om hur de ser på sin roll i barnens fria lek samt vad deras uppfattningar om fri lek är. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sex förskollärare på sex olika förskolor beskriver sitt arbete med högläsning och vilka uppfattningar de har om högläsningens betydelse för barns utveckling och lärande. För att kunna närma oss förskollärarnas egna uppfattningar om högläsningens betydelse och ta del av deras redogörelser för deras arbete med högläsning i förskolans verksamhet, har vi utfört vår undersökning som en kvalitativ intervjustudie. I vår genomgång av tidigare forskning har det klargjorts att högläsningen har betydelse för barns utveckling och lärande ur flera aspekter. Samtidigt påvisar forskningen att högläsningen ofta hamnar i skymundan i förskolans verksamhet. Resultatet av vår undersökning visar att de förskollärare som omfattas av studien har haft likartade uppfattningar om högläsningens betydelse för barns utveckling och lärande inom flera områden. Dessa uppfattningar har också i hög grad överensstämt med forskningens bild av högläsningens betydelse, och har berört områden såsom barnens språkutveckling och socioemotionella utveckling, ämnesinlärning och självbild. Vår studie visar att någon form av högläsning sker dagligen i alla förskolor som omfattas utav den. Däremot har resultatet av vår studie visat på skillnader mellan olika förskolor vad gäller exempelvis högläsningens utformning, vilken tid på dagen man väljer att läsa, hur man väljer vilka böcker som ska läsas och hur högläsningen knyts an till den övriga verksamheten. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med denna studie är att beskriva sex pedagogers uppfattningar om hur digitala verktyg kan användas till stöd för barns lärande och utveckling. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med strukturerade intervjuer med inspiration från fenomenografin grundar sig i människors uppfattningar av olika fenomen. Fenomenografins syfte är att beskriva människors uppfattningar, detta genom intervjuer. Genom intervjuer med sex pedagoger har vi fått fram ett resultat som visar på att digitala verktyg i förskolan är ett existerande fenomen samt vilka uppfattningar pedagoger har om digitala verktyg i förskolan. Resultaten är varierande och det framkommer både positiva och negativa aspekter. Resultatet visar också på att digitala verktyg kan verka som ett komplement till befintlig undervisning i förskolan och digitala verktyg kan även stötta barnen i deras utveckling och lärande, detta syns i pedagogernas egna erfarenheter samt tidigare forskning. Detta är en liten studie som fokuserar på att synliggöra sex pedagogers uppfattningar om digitala verktyg i förskolan samt hur pedagogerna uppfattar digitala verktyg till stöd för barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. / <p>2019-10-21</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter som pedagoger har kring högläsning. Det som undersöktes var när högläsning sker enligt pedagogerna och i vilket syfte, vad de samtalar kring under högläsning, hur de anser att högläsning påverkar språkutveckling hos barn samt deras uppfattningar om utformningen och betydelsen av läsmiljön för högläsning. Detta har undersökts med en kvalitativ metod genom ett digitalt frågeformulär som delgivits pedagoger som är verksamma i förskolan. Vi har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där vår tolkning av pedagogernas svar har lagt grunden för den tematiska analys som sedan använts för att bearbeta den empiriska datan. Resultatet av studien visar att högläsning sker dagligen men vid olika tillfällen, dock oftast vid lunch och vila. Pedagogers syfte uppgavs främst vara att få en lugn och trevlig stund tillsammans med barnen. Samtalen som sker vid högläsning uppgav pedagogerna handlade om bokens innehåll samt att ta sig an svåra ord. Gällande läsmiljön ansåg pedagogerna att den har en stor påverkan för högläsningen och majoriteten var eniga om att läsmiljön bör vara en lugn plats som inges av läsrespekt. Slutsatsen visar på enighet men också en del skillnader i pedagogernas uppfattningar och erfarenheter utifrån studiens frågeställningar. / <p>2020-06-08</p>

Denna studie gjordes i syfte att undersöka pedagogers uppfattningar om musik som ett verktyg för barns lärande samt vilka faktorer som påverkar detta arbete. Tidigare forskning visar att musik blir nedprioriterat i undervisningen, på grund av att bland annat pedagoger känner en osäkerhet kring arbetet med musik, samt att andra ämnen såsom språk och matematik prioriteras. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer där vi senare transkriberade och analyserade materialet. Analysen gjordes tematiskt med de sociokulturella begreppen appropriering, scaffoldingstöttande undervisning och scaffoldingstöttande verktyg tillsammans med Lindströms modell (2012) för estetiskt lärande. Resultatet har därefter, utifrån pedagogernas uppfattningar, delats in i olika teman där pedagogernas förhållningssätt, tillvägagångssätt samt musikundervisning för barns olika lärande lyfts som betydelsefulla aspekter i arbetet med musik. I samtliga teman framkommer faktorer som påverkar arbetet med musik för barns lärande. I jämförelse med den tidigare forskningen och vårt resultat, fanns det likheter i att pedagoger är osäkra i arbetet med musik, men pedagogerna i vår studie tolkas vara mer osäkra i att arbeta med musik för att nå olika musiska mål. Slutsatsen som därmed kunde dras var att pedagoger främst arbetar med musiken som ett komplement för att lära barn andra färdigheter än de musiska. Detta tolkas bero på den osäkerhet och okunskap de känner inom ämnet att arbeta med musik som innehåll och därmed som ett lärobjekt. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur pedagogers uppfattningar kan påverka deras förhållningsätt till anmälningsplikten och orosanmälningar i förskolan. Centrala perspektiv som avsågs undersökas var vilka etiska dilemma pedagoger kan ställas inför samt pedagogers uppfattningar om vilka konsekvenser det kan få för barn som far illa utifrån ett utvecklings- och lärandeperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma pedagoger. Vi har gjort en tematisk analys där vi tagit stöd i Braun och Clarkes (2006) steg för steg metod, där Katz (1960) fyra funktioner baserat på den funktionella attitydteorin låg till grund för att koda och kategorisera empirin. Studiens resultat påvisade att pedagogernas uppfattningar kring barn som far illa har en betydelse för i hur stor utsträckning orosanmälningar görs. Pedagogerna är eniga om att barns utveckling och lärande påverkas i de fall där barn far illa, vilket gör att de inte får samma möjlighet att ta till sig den undervisning som förskolan ska förmedla. Slutsatsen av denna studie är att pedagogers uppfattningar gällande anmälningsplikten och orosanmälan har en betydelse för huruvida pedagogerna orosanmäler eller inte. Det råder inga tvivel om att pedagogerna är medvetna om anmälningsplikten som lag, däremot finns det en osäkerhet gällande vart gränsen dras när en orosanmälan ska göras. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Denna kvalitativa intervjustudies syfte var att öka kunskapen om pedagogers uppfattningar gällande inkludering av barn i behov av stöd i förskolan. Problemformuleringen för studien är inkludering och pedagogers uppfattningar. Vår avgränsning är pedagogernas perspektiv, inställningar och uppfattningar gällande inkludering av barn med behov av stöd i förskolan. De tre frågeställningar som väglett är: vad anser pedagoger i förskolan att inkludering innebär? vad har pedagoger för uppfattningar gällande inkludering av barn i behov av stöd i förskolan? vad för utmaningar finns det i arbetet med inkludering av barn i behov av stöd? Genom en tematisk analys och med stöd av Nilholms (2005) tre perspektiv på specialpedagogik: det kompensatoriska perspektivet och relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet kunde tre huvudteman identifieras; inkludering ser olika ut utifrån barnens behov, pedagogers inställning och uppfattningar till inkludering av barn i behov av stöd, samt utmaningar i arbetet gällande inkludering av barn i behov av stöd. Resultatet visade på att flera pedagoger har svårt att definiera vad ett barn i behov av stöd är och menade i stället att alla barn på något sätt är i behov av stöd. De utmaningar som framkom i arbetet med inkludering av barn i behov av stöd var bland annat stora barngrupper och för lite personal. Utifrån studiens resultat kunde slutsatsen dras att pedagogerna ansåg att alla barn oavsett behov av stöd ska ges möjlighet att delta i förskolan. Därtill att uppfattningen om vad barn i behov av stöd är kan variera, och att det är för stora barngrupper samt för lite personal i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

The study aimed to describe educators' perceptions of gender and technology and how these topics are made visible in the preschool's activities. The method used is semi-structured interviews where the interview guide is used as a starting point. Five interviews were conducted with female and male pedagogues in central Sweden. Phenomenography was used as the analysis model and the interviews were analyzed in five steps and transcribed and coded in Nvivo. The results of the study show that the educators had vague experiences of technology. Several of the pedagogues found it difficult to put into words exactly what technology is, however, some of the pedagogues express that teaching of technology takes place. The pedagogues have a strong gender perspective, but there is a lack of a gender perspective in relation to technology education as the pedagogues experiences are reflected in their way of seeing technology as something that is masculine. The conclusion shows that the absence of technical education does not give the children equal opportunities to acquire a technical interest. / Studien ämnade att beskriva pedagogers uppfattningar om genus och teknik samt hur dessa ämnen synliggörs i förskolans verksamhet. Metoden som användes är semistrukturerade intervjuer där intervjuguide används som utgångspunkt. Dessa intervjuer genomfördes med fem kvinnliga och manliga pedagoger i mellansverige. Som analysmodell användes fenomenografi och intervjuerna analyserades i sju steg samt transkriberades och kodades i Nvivo. Resultaten i studien visar att pedagogerna hade vaga erfarenheter av teknik. Flera av pedagogerna hade svårt att sätta ord på exakt vad teknik är, däremot uttrycker några av pedagogerna att undervisningen sker. Pedagogerna har ett starkt genusperspektiv, däremot saknas det ett genusperspektiv inom teknikundervisningen, då pedagogernas erfarenheter avspeglar sig i deras sätt att se teknik som något som är maskulint kodat. Slutsatsen visar att utebliven teknikundervisning inte ger barnen likvärdiga möjligheter att skaffa sig ett tekniskt intresse.

The purpose of this paper is to analyze how preschool teachers in seven preschools from different pedagogical perspectives in Sweden think about outdoor pedagogy and whether their perspectives influence their work and how they teach. Three research questions have been formulated in order to investigate the purpose: What are the pedagogues’ perceptions of outdoor pedagogy? What are the pedagogues’ perceptions of the differences between teaching indoors and outdoors? What are the pedagogues’ main perceptions of outdoor teaching?  A qualitative method has been used in this study, the data were collected through interviews and observations using a phenomenographical approach. The study was carried out in seven preschools in Sweden, with a total of sixteen informants agreeing to participate in the study. A phenomenographical, variational theoretical method has been used to interpret the collected data from the interviews, and the analysis of the data from the observations was conducted from John Dewey’s progressivism perspective and “learning by doing”.  This study came to the conclusion that the participating pedagogues show positive insights on the benefits of outdoor pedagogy regardless of pedagogical approach. The study also showed that the conditions for a good quality of an outdoor pedagogy depends on the pedagogues’ interest, experience, and role as a child’s co-discoverer and co-player. The variation in answers from the group of informants showed a great difference between personal opinions and experiences. Knowledge and a willingness to learn and to implement teaching outdoors set high demands on the pedagogues in the need for innovation, spontaneity and flexibility. Demanding factors prone to affect outdoor pedagogy are considered to be a workforce shortage in preschool, fluctuating weather conditions, and other factors affecting the child’s personal equipment, for example their clothing.

The purpose of this study was to examine how you can work with technology in preschool and how the staff describes what technology in preschool can be.   Surveys with both open and closed response options were used and 52 preschool staff answered the questionnaire. The survey was made on paper because I wanted to go to the different preschools personally and hand over the questionnaires and at the same times describe what the study was about and why I did it.   The result of the study shows that preschool staff´s perception of technology varies. What separates the answers is about motivation and knowledge of technology. The answers vary from describing technology extensively with, to only describe technology with one word, such as: puzzle. The result shows that there are no big differences between the categories in the answers to the open questions, but there is a little difference in the questions with closed answers. The open question is about what technology is and how to work with it. The closed questions are about knowledge and security when working with technology.