The aim of this thesis is to describe the thoughts and attitudes that parents have regarding reading aloud. In today’s society the positive effects of reading aloud are often pointed at and in the perspective of the new learning theories I found the issue even more interesting.The two main questions posed are: How do the parents describe the practice of reading aloud?Is the parents’ life situation and background visible in their descriptions and in that case how does it show in their thoughts about reading aloud?The theoretical perspective of the thesis is sociocultural and can be divided into two themes. The first theme concerns the learning process that can be the result of reading aloud and the second theme focuses on social aspects. The results of the study show that parents think that reading aloud is valuable and positive. Reasons mentioned for reading aloud are relaxation, being together, language and fantasy stimulation. Most of the parents think that conversation and discussion are an important part of the reading aloud situation. The social life that the parents are a part of seems to be reflected in their attitudes and ways of discussing the issue of reading aloud. / Uppsatsnivå: C

The aim of this thesis is to examine the relationship between user education at high schools and the context in which it takes place. In order to accomplish this qualitative interviews have been executed with librarians at five Swedish high schools. The theoretical framework of this thesis is based on the sociocultural perspective and four approaches to user education developed by Olof Sundin. Based on the empirical material six themes have been identified. Each one represents a contextual factor which influences the user education. These are the teachers, the audience, the access to information technology needed in the education, the amount of lesson time, the librarian’s thoughts concerning the planning of the lessons and the room in which the lesson takes place. The themes mainly influence the contents of the education, how often it takes place and where it takes place. The study implies that the teachers are very important, because they have the ability to decide whether or not the user education is to happen. Likewise, their influence on the contents of the education can be rather large. Except for this they also know their classes, which is important when planning the education. A lack of information about the class may cause the librarian to plan the education according to assumptions of their knowledge in the area based on previous experiences of other classes. Thus the teachers can be said to have a key position for the user education today, and for its future.

BAKGRUND: Utbildningsdepartementet har i LPO 94 tagit intryck av Vygotskijs sociokulturella teori och formulerat mål som medför att lärare bör använda undervisningsmetoder där elever får möjlighet att samarbeta och lära tillsammans. Forskare har undersökt hur samarbetet mellan elever påverkar lärande i matematik och NO, de har kommit fram till att det gynnar eleverna och lärarna. SYFTE: Syftet var att ta reda på hur matematik/NO-lärare beskriver och resonerar kring elevers samlärande i undervisningssammanhang, på grundskolans senare år (år 7-9). METOD: Det genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervju som redskap för datainsamling. Det valdes sju lärare med olika bakgrund som jobbar på två olika skolor för att ta reda på deras beskrivning och resonemang om samlärande, samt planering, resultat och skillnader i matematik och NO beträffande samlärande. RESULTAT:Lärarna i undersökningen visade intresse för samlärande och menade att det leder till en bättre prestation av eleverna men de hävdade samtidigt att det finns svårigheter. Exempelvis att eleverna inte är vana vid samarbete och att det är svårt att ha kontroll över vad som lärs. De påstod vidare att eleverna lär genom samtal, diskussion och genom ”rätt språk”. Undersökningen fann ett stort gap mellan det som lärarna uppgav som positivt med samlärande och det utrymme som medvetet samlärande fick i deras undervisning. Ingen av lärarna gav anspråk på att han eller hon planerar för samlärande, utan det sker spontant. De flesta lärarna menade sammanfattningvis att alla parter, såväl lärare som elever med olika kunskapsnivåer vinner på samlärande.

BakgrundGer en bild av skolväsende för små barn i Indien och Sverige, samt övergripandeförutsättningar för barn och skolor i Indien. Vidare förmedlas siffror på hur läs och skrivkunnighet är spridd i Indien. Slutligen ges sociokulturella perspektiv på vad literacy/litteracitet är och hur dessa förmågor enligt sociokulturellforskning utvecklas hos barn. Miljön som omger barnet tillmäts betydelse för detta samt de sociala praktiker där lärande sker.SyfteSyftet är att med min blick som svensk förskollärare beskriva och åskådliggöra literacy/litteracitet i några indiska barns dagliga liv. Hur detta tar sig uttryck i skolan och hemmen i miljön: i omgivande text, i saker, relationer och kommunikation.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie med etnografisk ansats. Det huvudsakliga verktyget som jag använt är skrivna observationer. De har gjorts på olika tider och platser med olika grad av eget deltagande från min sida. Jag har följt fyra barn i två olika skolor under sammanlagt åtta veckor i delstaten Madhya Pradesh. Urvalet är gjort för att ge fältet breddoch visa olikheter i lärandemiljöerna utan att söka extremer. Resultatet av löpandeobservationer har analyserats som kulturstudie och med sociokulturellt perspektiv på lärande.ResultatI resultatet presenteras de fyra barnen. Skolorna beskrivs i hur det talas om dem och hur jag upplever miljön och kulturerna på skola1 och skola2. Skillnader i undervisning mellan skolorna tas upp liksom hur skriftspråk används. Detta och relationerna mellan lärare och elever samt elever och elever skiljer sig åt och skapar olika förutsättningar för lärande. I de sista delarna av resultatet beskrivs text och textrelaterade aktiviteter i samhället runt barnen och i barnkulturella uttryck. Exempel på skilda literacymiljöer ges från två barns hem. / Program: Lärarutbildningen

The aim of this master thesis is to examine information seeking andinformation use among high school pupils in two Norwegian highschools. The main research question focuses on different kinds ofinteraction or lack of interaction in the pupils’ information seeking andinformation use.The theoretical framework of the thesis is based on a socioculturalperspective which allows for a specific focus of various forms ofinteraction. I investigate interaction in relation to concepts such associal practices, previous experiences and meaning making. Theempirical material consists of data from a large scale questionnaire (n=217) and in-depth interviews with six pupils.The results show that these pupils are used to interact with digital tools.The pupils trust printed sources more than digital ones, but at the sametime they prefer digital sources since these are easier to handle, it isquicker to locate information and this is easier to understand. However,there is a lack of interaction when it comes to a more creative use of theInternet and digital tools, at least within school practices. It seems thesepupils are not used to interact with information for purposes other thanfinding the correct answer. That is, they seek information on theInternet and they use this for school assignments without any furtherdiscussions. They do not engage in source criticism. They interact withteachers, parents and friends but mostly in an instrumental way. Fewpupils turn to the library to get help with information seeking. Yet, theresults also show that the pupils are in fact information literate inrelation to school practices and their curriculum. / Program: Bibliotekarie

Den ökade internaliseringen som lyfts i läroplanen för förskolan innebär att förskolan är en arena där många olika kulturer möts. Denna mångfald ställer höga krav på de som är verksamma inom förskolan. Statistik från 2017 visar att 5% av alla barn som vistas i förskolan är nyinvandrade. Detta kan innebära att förskolan blir det första mötet med det svenska samhället och språket för många barn. Då barnen inte kan uttrycka sig med hjälp av det verbala majoritetsspråket, svenska, tror vi att den icke-verbala kommunikationen kan spela en viktig roll i hur dessa barn får möjlighet att delta i demokratiska sammanhang vilket förstärks av forskning. Syftet med studien är att få kunskap kring hur några förskollärare i en kommun beskriver deras arbete med icke-verbal kommunikation i mötet med äldre (tre till fem år), flerspråkiga barn. För att få reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med icke-verbal kommunikation i en flerspråkig förskola har en kvalitativ intervju genomförts. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet, som analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visar att det finns en icke-verbal mångfald som förskollärarna använder sig av för att erbjuda barnen kommunikationsmöjligheter i verksamheten oavsett om de behärskar majoritetsspråket eller inte. Förskollärare lyfter dock att den icke-verbala kommunikationen kan vara problematisk i främst stressiga situationer, vilket innebär att barnens kommunikativa handlingsutrymme blir begränsat. Då förskollärarna stöttar de äldre, flerspråkiga barnens kommunikativa förmågor används den icke-verbala kommunikationen främst för att stimulera barnens verbala språkutveckling i majoritetsspråket. En viktig slutsats som framkommer i intervjuerna av förskollärarna är att de två kommunikativa systemen, det vill säga det verbala och det icke-verbala, förstärker varandra och båda behövs för att de äldre flerspråkiga barn vi möter i förskolan ska få möjligheter att bli delaktiga i den förskolekontext de befinner sig i. Avgränsningar i studien har gjorts då fokus enbart ligger på de äldre, flerspråkiga barnen i förskolan. Detta har påverkat valet av förskolor att genomföra studien på samt den forskning som lyfts.

Följande systematiska litteraturstudie har sin utgångspunkt i translanguaging och matematikundervisning. Syftet med studien är att beskriva resultat av forskning om translanguaging som en pedagogisk strategi inom det flerspråkiga klassrummets matematikundervisning. Frågeställningarna fokuserar på vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller användningen av translanguaging i matematikundervisningen i grundskolan och vilka vetenskapliga teorier som forskningen utgår från. Resultatet bygger på 15 vetenskapliga publikationer som har sorterats i ett kategoriseringsschema där olika språkstrategier beskrivs inom translanguaging i matematikundervisningen och i andra ämnen. De teoretiska synvinklarna som forskningen utgår från är sociokulturellt perspektiv, community of practice och Bakhtins teori om dialog, vilka alla fokuserar på att lärande och förståelse sker i gemenskap med andra, vilket också är grunden för translanguaging. Resultatet visar att translanguaging är en meningsskapande pedagogisk strategi som tar tillvara de språkresurser som flerspråkiga elever besitter. Forskningen framhåller också olika strategier som är användbara inom translanguaging för att förståelse och lärande ska ske.

Dans är ett av de estetiska ämnena som praktiseras i förskolans verksamhet. Vad vi uppmärksammat är att dans som ett verktyg för lärandet inte är lika självklart som andra estetiska ämnen. Dahlbeck och Persson (2010) lyfter att pedagoger från Reggio Emilia menar att det är först och främst det barnet utforskar och skapar och då med fokus på bildskapandet som är en estetisk uttrycksform. Med dans menar vi en kombination av musik och rörelse. Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar gällande hur dans praktiseras i verksamheten och hur den påverkar barns förståelse för matematik. Vi har undersökt pedagogers uppfattningar gällande estetiska uttrycksformer som en lärande form. Det med fokus på dans som ett verktyg för barns matematiklärande. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi använt tidigare forskningsmaterial kring dansen och matematik som ett transdisciplinärt lärande.Vi har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv av lärandet där barns lärande sker i ett samspel mellan individer, miljö samt material. För att kunna få en djupare förståelse har vi intervjuat tre danspedagoger och fyra förskollärare om deras uppfattning kring dansen som ett verktyg för barns lärande av matematik. Med detta arbete kom vi fram till att estetiska läroprocesser är en viktig del av förskolans verksamhet där dansen behöver synliggöras för alla som är verksamma i den. Studien kan inte generaliseras eftersom vi har utgått ifrån sju pedagogers uppfattning och erfarenheter av dans men det kan ge oss en uppfattning om fenomenet. I resultatdelen framkommer att pedagogerna anser att barnen tar in kunskap med hela sin kropp. Det är ett sätt för barnet att förstå sin värld, att gestalta sin kunskap och att kunna kommunicera med kroppen. Pedagogerna har även belyst vikten av att det ska vara lustfyllt att lära sig. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur tre svenska som andraspråkslärare tolkar och beskriver att det använder formativ bedömning i svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som ställts upp lyder: "Hur tolkas formativ bedömning i svenska som andraspråksundervisningen och vilken inställning har lärarna till arbetssättet?" och "Hur beskriver lärarna sitt arbete med formativ bedömning i svenska som andraspråk?". Vidare ska studien bidra till ökad kunskap kring hur implementering av formativ bedömning i svenska som andraspråkundervisning kan gå till. Slutsatser som kunnat dras är att formativ bedömning ur ett svenska som andraspråksperspektiv är ett relativt glest beforskat område. Däremot finns en hel del forskning av formativ bedömning som generellt begrepp och  andraspråksundervisning separat av tillgå vilket legat som grund för denna studie. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilket är en rekommenderad metod att använda när målet är att få en bild av människors individuella tankar och  erfarenheter. Med hjälp av transkribering och en tematisk analysmetod har resultatet framställts med utdrag från respektive respondenters intervjuer Resultatet visar att respondenterna i denna studie ställer sig positiva till användning av formativ bedömning och att de ser ett behov av att tydliggöra mål och kriterier för andraspråkselever. Vidare visar resultatet att respondenterna anser sig undervisa enligt ett formativt arbetssätt men att de alla gånger inte följer strategierna som finns för arbetssättet till punkt och pricka. Kamratbedömning lyfts av samtliga som ett effektiva sätt att arbeta formativt med elever för att dels utveckla självreglerat lärande, dels för att spara tid vid rättning. Vidare poängterar samtliga respondenter att bedömningen i svenska som andraspråk är lika komplex som i andra ämnen men att det är skillnad i vad man behöver fokusera på i SVA. Respondenterna önskar därför att kartläggning av elevernas kunskaper blir mer organiserat på skolorna de arbetar på.

Syftet med det självständiga arbetet är att få fördjupade kunskaper i hur förskollärare resonerar om musikaktiviteter i förskolans verksamhet. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar har vi intervjuat åtta förskollärare om deras resonemang om musikaktiviteter i förskolan. I resultatet framkommer det att förskollärarna upplever glädje med musik och generellt upplever att de har kompetens till att utföra musikaktiviteter. Samtidigt visar resultatet att förskollärare i mindre utsträckning väljer att praktisera musikaktiviteter i verksamheten. En slutsats som dras är att förskollärarna skulle behöva mer kompetensutveckling i musik för att öka sin musikkunskap till att praktisera musikaktiviteter ytterligare. Det kan bidra till en vilja hos förskollärarna att praktisera musikaktiviteter mer i förskolans verksamhet.