Syftet med denna studie är att analysera framställningen av huvudkaraktären Lisa i den populära barnboksserien Handbok för superhjältar (Våhlund, 2017, 2018) utifrån texten. Analysen utgår dels från ett genusperspektiv för att synliggöra kunskaper gällande genus. Studier vilka behandlar genusframställningar inom barnlitteratur blir vidare intressant då barn enligt ett sociokulturellt perspektiv, vilket är studiens andra utgångspunkt, utvecklar kunskaper utifrån sina tillgängliga kulturella redskap. I denna studie anses barnlitteratur vara ett redskap vilket utvecklar kunskaper gällande genus. Vidare blir det möjligtvis dessa kunskaper om genus som enligt ett sociokulturellt perspektiv förs vidare mellan individer. Den genusframställning vilken studeras är huvudkaraktären i barnboksserien Handbok för superhjältar. Genom användning av Nikolajevas (2017) könsstereotypa motsatsschema samt Hirdmans (1988, 2003) genusteori som analysverktyg, tydliggörs huvudkaraktärens genusframställning. Genom analys av de egenskaper, sysslor och platser vilka kopplas till huvudkaraktären så genusdefinieras egenskaperna, sysslorna och platserna för att vidare tolkas som antingen feminint eller maskulint. Studieresultaten förklarar hur framställningen av barnboksserien Handbok för superhjältar (Våhlund 2017, 2018) är övervägande normbrytande och där med genusmedveten genom att huvudkaraktären framställs som övervägande normativt manlig trots att huvudkaraktären enligt texten är en kvinnlig karaktär. Resultaten tyder även på hur framställningen av huvudkaraktären till största del bryter mot det stereotypa genussystemet även fast det finns de tillfällen då genussystemet bekräftas genom att det stereotypa genuskontraktet gör sig påmind i analysen av huvudkaraktären.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra de val en lärare ställs inför när det handlar om hur de vill arbeta med elevers läsinlärning. Vi vill med detta arbete fokusera på lärarnas egen uppfattning om varför de väljer som de gör. Vi vill undersöka om lärarna anser sig ha den kompetens som krävs och känner sig bekanta med den forskning som bedrivits i detta ämnet. Det har gjorts en del forskning om betydelsen av kompetens och fortbildning för lärarnas arbete i detta sammanhang och det presenterar vi i detta arbete. När det handlar om yttre faktorer som kan påverka så som ekonomiska resursers betydelse är forskningen betydligt mer begränsad. I vår empiriska studie har vi valt att följa ett fenomenologiskt förhållningssätt då vi vill undersöka lärarnas egna åsikter. Som metod har vi valt semistrukturerade intervjuer som vi sedan analyserar och diskuterar i vår studie. I studien har det framkommit att många lärare upplever att de har ganska goda möjligheter att välja läsinlärningsmetod men att de ändå behöver ha ekonomin i åtanke. Det har även visat sig att de flesta lärare väljer metod efter beprövad erfarenhet och i samarbete med kollegor. Deras val styrs inte i så stor del av vad forskning säger. Vi har även kommit fram till att lärarna i vår studie anser sig ha goda kunskaper om läsinlärning men att man aldrig kan bli fullärd.

Den här kvalitativa studien fokuserar på translanguaging strategier i matematikundervisningen. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt translanguaging kan användas som en meningsskapande metod inom matematiken i grundskolans tidigare år. En observation genomfördes för att undersöka vilka strategier som används inom translanguaging och hur dessa kan utveckla elevernas förståelse och meningsskapande för det matematiska innehållet. Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin och community of practice som fokuserar på att lärande, mening och förståelse sker i social gemenskap. Under observationerna återkom följande translanguaging strategier: kollaborativ lärgrupp, stimulering av inre språk och översättning. Resultatet visar att användningen av de observerade translanguaging strategierna bidrar till att skapa mening och förståelse för det matematiska innehållet, öka elevernas engagemang samt skapa en tillhörighetskänsla. Det här framkom i de matematiska samtalen som pågick mellan eleverna men också genom det stöd som pedagogerna gav.

No description available.

Syftet med denna studie var att se om måltiden i förskolan kan ses som en språkfrämjande och pedagogisk aktivitet som leder till barns lärande. För att undersöka detta har observationer med ljudinspelning samt fältanteckningar gjorts på två olika förskolor. Den insamlade empirin har sedan analyserats och presenterats med hjälp av fyra forskningsfrågor.   Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med synen att lärande sker i samspel med andra människor och språket ses som en viktig artefakt. Resultatet i denna studie visade att många samtal skedde vid måltiderna med ett varierat innehåll. Dock var det vanligt förekommande med samtal om maten, rutiner och regler. Samtal om aktiviteter som skett på förskolan och andra, för barnen, aktuella händelser samtalades det också om. Vissa skillnader fanns mellan de yngre och äldre förskolebarnen. De yngre imiterar och upprepar ofta varandra medan de äldre barnen oftare deltar i gemensamma samtal. Pedagogerna visade sig också vara viktiga för att samtal och interaktion skulle kunna ske. Av den anledningen är det av vikt att ha utbildad personal för att kunna upprätthålla en god pedagogisk kvalitet med lärande i fokus i förskolans verksamhet.

Denna studie undersöker de kommunikationsmetoder som pedagoger använder sig av vid exempelvis en hämtningssituation. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra olika förskollärare samt fyra olika observationstillfällen. Under dessa tillfällen observerade vi förskolläraren och de nyanlända vårdnadshavarna under hämtningssituationer.   Resultatet av studien visar att förskolorna beskriver att de använder ett flertal olika kommunikationsmetoder för att involvera de nyanlända föräldrarna, men under observationens gång fick vi insyn av några nämnda metoder. Genom att göra observationer fick vi insyn av några nämnda metoder. Resultaten visar att kroppsspråk, bilder och tolk är metoder som de fyra informanterna använder sig mest utav i den dagliga kontakten med nyanlända vårdnadshavare för att skapa en så god relation som möjligt. Studien avslutas i en diskussion där syftet, resultatet samt de teoretiska perspektiven diskuteras och problematiseras.

No description available.

Tidigare forskning antyder att pedagogers närvaro under bildaktiviteter är betydelsefullt för barns interaktioner. Problematiken ligger i att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet där vi av tidigare erfarenheter sett att pedagoger ofta väljer att styra barn i deras bildskapande, vilket medför att barn begränsas i bildskapandet. Syftet med studien är att undersöka hur barn interagerar med varandra samt hur deras handlingar framträder under bildaktiviteter. Följande frågeställningar är tänkta att precisera syftet för studien: Vad kännetecknar barns deltagandemönster under bildaktiviteter? Hur medierar artefakterna barns handlingar mellan varandra? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för föreliggande studie är det sociokulturella perspektivet, där mediering sker i interaktion mellan människor samt genom olika former av interaktion. Det vill säga verbal interaktion och icke verbal interaktion. Studien har genomförts på två förskolor i södra Sverige, där vi videoobserverat barn i fyra och femårsåldern. Materialet har därefter transkriberats samt analyserats med stöd av interaktionsanalys. Resultatet av studien visar på att barn interagerar under bildaktiviteter på olika sätt, till exempel genom att bjuda in varandra till dialoger kring bilderna eller utesluter varandra genom att gruppera sig. Resultatet pekar även på att konkurrens uppstår mellan barn då de konkurrerar om samma material. Studiens slutsats visar att barns deltagandemönster kännetecknas av inkludering och exkludering där dessa framställs av olika karaktärer, så som: försköning, samarbete, engagemang med flera. En ytterligare slutsats är att artefakterna möjliggör för barns interaktioner genom exempelvis samtal kring bilderna, samt bristande material begränsar barns interaktioner.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate what prompts student nurses to seek information required to their educational tasks and how they evaluate and utilize that information. The questions addressed in this thesis regard how information retrieval becomes part of student nurses’ social practice; which physical and intellectual tools student nurses make use of in their education; and which mediating resources they use to perform their tasks. Roger Säljö’s sociocultural approach provides the theoretical framework for this thesis. Research findings are that the social practice allows limited capacity for students to look for information according to their own interests. Furthermore, nursing students underestimate their information literacy, but still they succeed in using the available tools to fulfil formal requirements and complete their tasks. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master's thesis is to examine the information use among Swedish backpackers, both prior to departure and while travelling. The questions posed in this study are; which artefacts did the backpackers use, in what way were those used as tools of mediation within their social practice and how does a presumptive interaction between backpackers and information sources appear? The empirical material consists of interviews, held with eight backpackers, concerning their information use. The interviews reveal that a number of information sources are being consulted. The most commonly used sources identified in the empirical material are guide books, advice from other backpackers, fiction, TV programmes and periodicals. Among others, music was identified as a source of inspiration. The theoretical framework is the socio-cultural approach of Roger Säljö, which concerns how individuals act in relation to the social practice that they constitute a part of. Socio-cultural terms such as artefacts and mediation are very central in the analysis. The analysis pays particular attention to guide books as these were the most frequently used artefacts among the backpackers interviewed. In a final discussion it is observed that the respondents, even unconsciously, seems to be influenced by the artefacts consulted. It is also noticed that backpackers appear to be using information as tools within their social practice. The consequences of this may be direct, for example in the way in which a travel destination can be determined by the information and documents used by backpackers. / Uppsatsnivå: D