Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och språkutveckling i en mångkulturell förskola. Malmö: Lärarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa barns förutsättningar och möjligheter till kommunikation i en mångkulturell förskola. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mångkulturell förskola? Hur uppfattar förskollärarna sin kommunikation med barn i en mångkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollärarna sitt arbete med att främja barns språkutveckling i en mångkulturell förskola? Undersökningen är gjord på en mångkulturell förskola där observationer är gjorda på två barn i en barngrupp under några tillfällen och intervjuer med fem förskollärare. Som vi sedan analyserat utifrån våra frågeställningar.Vår undersökning visar att det finns många olika aspekter när det gäller kommunikation och språkutveckling och att vi som vuxna spelar stor roll för barnen som kommunikativa förebilder. Vuxna skapar förutsättningar för barns språkliga utveckling, genom hur vi samtalar med barnen men även hur vuxna samtalar med varandra. Och hur viktig kommunikationen är mellan barn och barn.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturelltperspektiv. Syftet är att försöka förstå vilka hinder som kan föreligga och vad somkan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi – svenska för invandrare, harsvårigheter att lära sig läsa och skriva. Likaså att försöka se hur den svenskaskolan, genom Sfi, och hur pedagoger där identifierar dessa problem, dess orsakeroch vad man kan göra åt dem. Finns det kompetens, redskap och resurser attidentifiera eventuella funktionshinder som orsak till läs- och skrivsvårigheter och ivilken utsträckning tolkar man i så fall dessa orsaker som funktionshinderoch/eller omständighet?Resultatet visar att det är av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifieraelever i behov av särskilt stöd men också att det finns resurser och redskap att gedetta stöd. För att kunna ge stöd måste man veta orsaken till varför svårigheteruppkommit, därtill krävs särskild kompetens. Det kan finnas en viss risk, ellerkanske skall vi också kalla det möjlighet, att tolka orsaker till läs- ochskrivsvårigheter som orsakade av omständighet och inte funktionshinder.

Studiens syfte är att förstå hur socialarbetarna ska bemöta ensamkommande barn och ungdomar samt utveckla sina teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter inom detta område vilket i sin tur kommer att bidra till bättre integration. Att fly från hemlandet är mycket svår upplevelse och det ställer oerhört stora krav på vuxna som möter ensamkommande barn och ungdomar som förlorar sin trygghet. Det är känt faktum att denna grupp i stor utsträckning kan riskera att utsättas för sexuella övergrepp, olika typer av våld, hot och andra omänskliga förhållanden. Många har liknande upplevelser kopplade till flykt, separation från sina föräldrar och asylprocess som skapar mycket oro. Det är många professionella vuxna, som har olika uppdrag, kommer i kontakt med ensamkommande barn och ungdomar. Oavsett yrke och uppdrag handlar det alltid om omsorgsarbete och respekt. I min uppsats kommer jag att fokusera på socialpedagogernas uppfattning om deras arbete på HVB för ensamkommande barn och ungdomar. Personalen på HVB, vars uppgift är att stötta barn och ungdomar i deras vardag, behöver rätta verktyg och inställning för att kunna både bemöta målgruppen på ett rätt sätt och hantera sina egna känslor och vara en medmänniska i ett professionellt sammanhang. Personalen utvecklar den socialpedagogiska utformningen av integrationsarbetet med de ensamkommande barn och ungdomar, förstår deras situation, läroprocesser och de relationerna som skapas med viktiga vuxna. I sitt integrationsarbete behöver personalen frångå det problemorienterade relations- och lärandeperspektivet, vilket innebär att personalen fokuserar på de avvikande relations- och läroprocesserna. Fokus behöver läggas på relationsskapandet, tillit och respekt, vilket är tidskrävande, men kommer att ge ett positivt resultat. Studien följer den kvalitativa forskningstraditionen och sex socialarbetare som jobbar med integrationsprocessen har intervjuats. Studiens resultat lyfter fram betydelsen av de asylsökandes behov att bli sedda och bekräftade som individer. Det är viktigt att kunna förstå var de befinner sig i asylprocessen och även förstå deras kulturella bakgrund i förhållande till den svenska kulturen. Eftersom frågeställningen i uppsatsen är ”Hur socialarbetarna upplever sitt arbete med ensamkommande barn och ungdomar” är det av stor vikt att de asylsökandes mående, utveckling och behov beaktas. Studiens resultat ska diskuteras och kopplas till aktuell och relevant tidigare pedagogisk forskning.

Syftet med studien är att generera kunskaper utifrån hur förskollärare säger sig integrera musik i deras undervisning på olika sätt. Detta involverar även förskollärares beskrivningar av det kollegiala samarbetet med musiken i fokus. Studien är kvalitativ där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts för att kunna bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt i förskolan i förhållande till musik samt det kollegiala samarbetet. Resultatet har bearbetats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet, där begreppet artefakt används för att beskriva musik som ett intellektuellt och fysiskt redskap utifrån förskollärarnas utsagor. Resultatet visar att musik kan integreras och användas i många olika syften, dels i lärandesyften och dels i relationsbyggande syften. Musik i förskolan visar sig ha många dimensioner av användningsområden som gjordes synliga genom förskollärarnas utsagor. Med detta framträdde det som centralt att barnen erbjuds en tillåtande lärmiljö där det finns möjligheter för att musicera på olika sätt. Resultatet visar också att förskollärares didaktiska kompetenser samt den gemensamma synen på musik har en stor inverkan på hur väl musik används i förskolans undervisning.

Människor behöver ha språk för att klara av att kommunicera med andra individer. Det är ett faktum som lyfts fram i det sociokulturella perspektivet. Språk är en viktig del för att klara skolans alla uppgifter, samtal och situationer. Det finns personal redan i förskolans värld som höjer röda flaggor över att barn inte har den språkliga kunskapen för att klara av skolans språkliga nivå. Detta är något som tas på allvar och arbetas med på olika sätt i Sveriges förskolor. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar språkutvecklande arbetsmaterial i språkfrämjande aktiviteter i förskolan. Mer specifikt ska studien besvara: Hur förhåller sig förskollärare till att använda metoden språklådor i språkfrämjande aktiviteter i förskolan? För att söka svar på frågan har en empirisk studie genomförts på en specifik förskola i Mellansverige. Valet av förskola bygger på att förskolan blev utnämnd till pilotförskola för ett språkfrämjande projekt med konceptet språklådor. Projektet har vid studiens genomförande varit en del av förskolans verksamhet i cirka fem år. Konceptet språklådor har spridit sig inom förskolor i området och även utanför. Studiens resultat baseras på intervjuer med fem förskollärare på den utvalda förskolan. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna finner det språkutvecklande arbetsmaterialet dvs. konceptet språklådorna som en mycket bra språkfrämjande aktivitet. Språklådor bidrar till att stärka den språkliga förmågan, enligt de intervjuade förskollärarna. Slutsatsen av studien pekar på att det språkutvecklande arbetsmaterialet med konceptet språklådor, verkligen erbjuder ett fungerande språkfrämjande arbetssätt – som kan uttryckas som stöttning (scaffolding). Vi kan även se hur respondenterna förklarar hur materialet språklådorna, inte bara är ett fysiskt material. Materialet i språklådorna har även blivit ett tankesätt i hela verksamheten. Det som även syns i resultatet är att respondenterna ser vad de själva har för betydelse i det språkfrämjande arbetskonceptet språklådorna. Konceptet språklådor i sin helhet uppfattas som positivt av förskollärarna.

Uppsatsen bygger på en undersökning av vad elever och lärare upplever är viktigt inom bildämnet. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad några olika lärare och elever i årskurs 4-6 tycker är viktigt att fokusera på i bildämnet och orsakerna kring elevernas samt lärarnas svar. Genom intervjuerna av lärarna och eleverna kan man utläsa att lärarna ansåg att framställning av bilder är viktigt och fokus ligger inte kring digital bild. Eleverna framställer gärna bilder men de skulle vilja arbeta mer med digitala verktyg. Undersökningen kom fram till, genom intervjuerna, att grunden till lärarnas och elevernas uppfattningar var inställningar, förväntningar, klassrumsklimat, arbetsro och läroplanen.

I takt med att samhället förändras erbjuds fler möjligheter i undervisningen. De bilder och medier elever möter har stor betydelse och kan därför med fördel inkluderas i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka bild och mediers relation till svenskundervisningen, med avgränsningen till årskurs F-3. Studien har genomförts med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt där lärande i samspel med andra stått i fokus. Följande frågeställning har undersökts och besvarats:Vad säger forskning om betydelsen av bild och medier för elevers lärande i läs- och skrivförståelse i årskurs F-3? I studien har en variation av nationell och internationell forskning eftersträvats och även variation av publikationstyp, detta för att kunna möta syftet och besvara frågeställningen. Artiklar, avhandlingar, antologier, forskningssammanställningar och forskningsrapporter är de publikationstyper som använts. Studien är en komparativ litteraturstudie vilket innebär att forskning som studerats har sammanställts, sammanfattats och jämförts. Resultatet visar att arbete med bild och medier är gynnsamt för läs- och skrivutveckling i svenska och fungerar som en väg in i lärandet. Slutsatsen är att bild och medier öppnar upp för möjligheten att arbeta med olika uttrycksformer i svenskundervisningen. Det möjliggör också tillvaratagandet av elevens egna erfarenheter och att lära i samspel med andra.

Syftet med studien är att få svar på vilken möjlig roll speciallärare i matematik har för att stödja lärares utveckling av bedömningsarbete i matematik samt hur speciallärare i matematik i denna bedömningsprocess kan medverka till att skapa goda lärmiljöer i matematik. Teorier som jag använder mig av i studien är Vygotskijs sociokulturella teori, där kommunikation och identifikationen av elevernas närmaste utvecklingsnivå anses avgörande för utveckling och lärande, samt Wiliams teoretiska grund kring formativ bedömning som beskriver fem nyckelstrategier för att skapa effektiva lärmiljöer för eleverna. I arbetet studerar jag hur lärarna ser på bedömningsmaterial, vilket syfte de har med användandet och hur de använder resultatet av bedömningsmaterialen. Undersökningen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer där sju lärare, i årskurserna 1-6, med ansvar för matematikundervisning i grundskolan ingick. Studiens resultat visar bland annat på att lärarna ser positivt på användandet av bedömningsmaterial som de menar är en viktig del i arbetet av att undervisa i matematik. Användandet av bedömningsmaterial sker främst med syftet att värdera elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Lärarna anser att bedömningsmaterialet underlättar deras arbete och fungerar som en avstämning där lärarna kan få syn på de elever som är i behov av stöd. Resultatet av bedömningarna används främst för att göra anpassningar på gruppnivå. Det framgår även enligt intervjusvaren att samtliga lärare anser att de är i behov av vidareutbildning inom matematikundervisning och bedömning. Detta för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov enligt det resultat som framkommer vid användningen av bedömningsmaterial. Specialläraren ses bland annat som ett stöd vid genomförandet av uppföljningar av bedömningar samt vid diskussioner kring anpassningar i undervisningen till de elever som är i behov av stöd.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklandet av en produkt och är en del av ett självständigt arbete. Produkten heter kulturkuber och är ett mångkulturellt undervisningsmaterial tänkt att användas i förskolan. Kuberna består av bilder som kan kopplas till olika länder och ska kunna användas av både pedagoger och barn i både styrda aktiviteter och fritt. Produkten ska uppmuntra till möten och samtal om olika kulturer och därmed belysa mångfald och främja en positiv syn på mångkultur. Produkten har utvärderats med hjälp av intervjuer och observationer. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande har legat till grund för hur produkten ska utformas.

Studien syftar till att studera hur förskollärare uttrycker att skriftspråket integrerats i den fysiska miljön på förskolans småbarnsavdelningar. Studien syftar även till att studera hur förskollärare utrycker sig kring betydelsen av att integrera skriftspråket i den fysiska miljön. För att undersöka detta använder vi i vår kvalitativa studie av intervjuer som metod. Med stöd i ett sociokulturellt perspektiv studeras förskollärares uttryck om den fysiska miljön som en del av barns socialisation in i skriftspråket. Resultatet visar att förskollärare uttrycker att skriftspråket är integrerat som en del av den fysiska miljön och att det är av betydelse. Skriftspråket uttrycktes främst vara integrerat genom konkreta material, alfabet och namnskyltar. Uttryck som intresse och traditioner framkommer som centrala. I slutsatserna av studien lyfts den fysiska miljön och förskollärares förhållningssätt som betydande. Traditioner i förskolans kultur framhävs ha en stark inverkan på hur skriftspråket integreras i förskolan.