Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för vuxna andraspråkselevers erfarenheter av ett litteraturprojekt om Vilhelm Mobergs roman Invandrarna. Metoden är främst kvalitativ med kvantitativa inslag. Studien har genomförts inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Informanterna är tretton vuxenelever med skild kulturell bakgrund, och samtliga studerar gymnasiekursen Svenska som andraspråk 2.  Undersökningsmaterialet har varit deras produktion i samband med uppgifterna de har fått i undervisningen, d.v.s. valda utdrag ur Invandrarna med tillhörande diskussions- och skrivuppgifter. Resultatet visar att Invandrarna väcker engagemang hos andraspråksinlärarna, trots att romanen är utpräglat svensk. Det krävande språket med gammaldags ord och dialektala inslag utgör inget större hinder för läsupplevelsen. Enligt studien är de gammaldags orden svårare att förstå än dialektorden. Möjligen kan detta bero på att studien har genomförts inom dialektområdet. Det finns dock en stor spridning bland de svårförståeliga orden. Slutsatsen är att Invandrarna innehåller ett allmängiltigt budskap och därför är romanen lämplig att använda inom andraspråksundervisningen. En delaktig och engagerad lärare är dock en förutsättning för en lyckad litteraturundervisning ur ett andraspråksperspektiv.

No description available.

Numera utgör Internet en självklar del i svenskarnas dagliga rutiner. Användandet av sociala medier och annan digital interaktionsteknik kan föranleda negativa konsekvenser för individen. Till följd av Internetanvändandet har en ny arena för kränkningar och mobbning uppstått. Tidi-gare forskning har i huvudsak studerat nätmobbning och nätkränkningar bland barn och ungdo-mar varpå föreliggande studie studerar fenomenet bland unga vuxna. Studien syftar i huvudsak till att undersöka förekomsten av nätkränkningar och/eller nätmobbning, via digital interaktions-teknik, bland unga vuxna, detta både ur ett förövar- och offerperspektiv. Vidare syftar studien till att studera hur offren reagerar emotionellt. För att erhålla data genomfördes en kvantitativ studie med webbaserade enkäter vilka skickades till samtliga socionomstudenter vid ett medelstort uni-versitet i Sverige. 210 av 570 studenter besvarade enkäten. Resultatet analyserades mot bakgrund av relevanta teorier och begrepp; ritualer, fasad, främre och bakre region, genusperspektiv samt teorier som specifikt belyser traditionell/a mobbning och kränkningar, nätmobbning och nät-kränkningar. Resultatet visade att en man (4,8 % av 21 män) och åtta kvinnor (4,3 procent av 184 kvinnor), under de senaste sex månaderna, blivit utsatta för nätkränkning. Resultatet visade även att en rad olika emotionella konsekvenser uppstått till följd av nätkränkningarna. Förövarnas vanligaste uppsåt med handlingen var att skoja. Avslutningsvis förs en diskussion om slutsatser-na som också jämförs med tidigare studiers resultat.

The aim of this study was to investigate how adults 25 years old and over describe the functions of their non-suicidal self-injury (NSSI) and to explore whether they report any changes in their experience with NSSI as they become older. Qualitative e-mail interviews were used in order to capture the participants’ experiences. The results of the study were analysed based on coping theory and previous research. The results indicate that, consistent with previous literature, adults self-injure for mostly the same reasons as adolescents – however, as the previous research shows adolescents are more likely to hurt themselves in order to communicate with others. The adults in the present sample report using problem-solving coping strategies to the same extent as emotion-focused strategies; a slight deviation from previous research which has suggested that people who self-injure are more likely to employ emotion-focused strategies. The participants of the study generally experience a feeling of increased control and deliberation of their self-injury as they have gotten older; hurting themselves has become a purposeful coping strategy. The results of this study might have implications for treatment of self-injury in adults; focusing the treatment on strengthening the adults’ autonomy and encouraging further problem-solving coping strategies might be beneficial.

Bakgrund: Traumatisk hjärnskada (THS) orsakas av våld mot huvud i samband med fallolyckor eller trafikolyckor. Varje år söker 20 000 personer vård på grund av skallskador. Vården för traumatiskt hjärnskadade patienter i Sverige skiljer sig åt, mycket beroende på avstånden som finns till specialistsjukhus, tiden och rätta åtgärder är avgörande faktorer för denna patientgrupp. Syfte: Att undersöka vikten och intensivvårdssjuksköterskors behov av rutiner i samband med vård av patienter med hjärnskador på allmänintensivvårdsavdelningar och på neurointensivvårdavdelningar. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer av tio intensivvårdsjuksköterskor som arbetar på en allmänintensivvårdsavdelning (IVA) och specialistneurointensivvårdavdelningen (NIVA). Resultat: På NIVA finns väl inarbetade rutiner och tydliga riktlinjer nedskrivna. Sjuksköterskornas upplevelse var att det fanns tillräckligt med rutiner, men några rutiner kunde utvecklas. På IVA fanns det inga nedskrivna riktlinjer och inga tydliga rutiner för att vårda denna patientgrupp. Vården och kontrollerna ordinerades av läkare som är i tjänst. Slutsats: Vården kring hjärnskadade patienter är ytterst viktigt då man ständigt måste förebygga sekundära skador/insulter. Rutiner är väl inarbetade på specialistsjukhuset, men vården börjar först på hemsjukhuset på IVA där tydliga rutiner och riktlinjer saknas. / Introduction: Traumatic brain injury caused by violence against the head during a fall or traffic accident. Each year 20000 people gets medical care because of head injuries. The care for traumatic brain injured patients in Sweden differ greatly depending on the distances available to specialist hospitals, the time and the proper measures are crucial factors in this population. Aim: The study aims to examine the importance and intensive care nurses need routines in connection with care of patients with brain injuries in general intensive care units and in neurological intensive care units. The study consists of three group interviews in a general ICU unit in Falun and specialist unit (NIVA). Method: A qualitative study with focus group interviews. Results: The results showed that the level have clear procedures and written guidelines regarding the "avoidable factors" which are well established, their experience was that there were enough procedures, but that some could continue to develop. IVA there were no written guidelines and no clear procedures to care for this population without the care and controls prescribed by the doctor who is on duty. Conclusion: The conclusion is that care about the brain-damaged patients is extremely important when you constantly have to prevent secondary injury / insults and check the "avoidable factors". Routines are well established on specialist hospital care but starts first at home hospital where the importance of working towards the same goal and have clear procedures and guidelines from the start.

Bakgrund: Unga vuxna är en patientgrupp som vårdas i livets slutskede på de flesta vårdavdelningar. Dessa patienter möter sjuksköterskan med stor sannolikhet någon gång i sitt yrkesliv. Sjuksköterskan har ett ansvar att upprätthålla en god livskvalité för dessa patienter, något som kräver stor kompetens. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda unga vuxna i livets slutskede. Metod: Studien är en litteraturstudie och dess resultat baseras på elva artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Utgörs av tre kategorier: Sjuksköterskans professionella erfarenheter, Sjuksköterskans emotionella erfarenheter och Sjuksköterskans relationella erfarenheter. Diskussion: Tre centrala fynd urskildes: att sjuksköterskan behöver hantera sina svåra känslor, att sjuksköterskan får en ökad medvetenhet om livet samt att sjuksköterskan kände ett stort ansvar att uppnå en god död för patienten. Slutsats: Studiens resultat antyder att det behövs mer forskning kring erfarenheter av att vårda unga vuxna i livets slutskede då sjuksköterskan kan uppleva omvårdnaden av denna patientgrupp som utmanande och påfrestande.

Background: Approximately one in three Swedish people will receive a cancer diagnosis. Cancer primarily affects the elderly but also young people suffer. Young people are in a period of life that could put a strain of the ordinary when they are faced with choices and new challenges. The basic sense of security in everyday life is not so obvious and many suffer from, for example, stress and the feeling of being inadequate in relation to the requirements. It is relevant that the nurses can put themselves into what it is like to be young and afflicted with cancer, with the pressures of life itself and what the disease represents. For the nurse, it is important to try to understand what quality of life, crisis and management means, because it often is crucial for young patients with cancer. Aim: The aim is to increase the understanding of how the young people with cancer handle to live with a fatal disease. Methods: A literature review based on ten qualitative scientific articles. The articles were selected through a systematic literature search in the databases CINAHL, Pubmed and ProQuest Nursing & Allied Health Source. The analysis of the articles was made through comparison of the similarities and differences. Results: In the results three different themes emerged: Being normal, Having access to support and To find a positive or accepting attitude. The result illustrates the most common strategies used by young people to handle living with cancer. There are also a number of subthemes presented attached to these themes which clarifies different aspects of the strategies. Discussion: The discussion clarifies the meaning of the result's main themes. What might it mean to live normally? Barriers to support and management was The lack of information evidencing how important it was to get information, but also how this was one of the shortcomings in health care. The need for support to patient and familyreveals that support from family is not only important for the patient but also something that can sometimes burst from the family side. Age adjustment in health care is discussed as a more age-appropriate care could be beneficial for young people. Although The attitude’s importance addressed in the sense of how important it is to stay positive and how hope can get a person to live longer.

Unga vuxna typ 1 diabetiker i åldern 18-29 år har inte optimal diabetes-behandling. Insulin saknas och glukos kan inte transporteras till kroppens celler. Egenvård måste ske i form av insulintillförsel, regelbundna måltiderna och blodsockerkontroller. Behandlingsmålet är ett normalt liv och hindrande av långtidskomplikationer. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hinder och möjligheter av betydelse för egenvård hos unga vuxna med diabetes typ 1. Systematisk litteraturöversikt i tre olika databaser resulterade i elva vetenskapliga artiklar. Två kategorier framkom: Hinder och resurser för egenvård, vilka delades i subkategorierna vårdrelation vid transition, kommunikation vid transition, sociala relationer och patientens autonomi. Livet förändras i många avseenden i åldern 18-29 år. Det egna ansvarstagandet, autonomin och delaktigheten påverkas av bristande rutin, ostrukturerad livsstil, stress, dåliga vanor, felprioriteringar och bristande motivation. Patientens kontroll av sjukdom och egenvård är en viktig inre resurs som kan stärkas genom fortsatt utbildning, vilket resulterar i ökad delaktighet. Överföring mellan vårdgivare och tillgänglighet måste förbättras. Sjuksköterskans kunskap om samband mellan egenvårdsförmåga och motivationshöjande terapimetoder måste fördjupas och vidare forskning för att hitta åtgärder som främjar egenvården måste göras. / Young adult type 1 diabetics aged 18-29 do not have optimal diabetes treatment. Insulin is missing and glucose can not be transported to the body's cells. Self-care such as insulin administration, regular meals and bloodsugar controls must be done. The treatment goal is normal life and prevention of long-term complications. The purpose of the literature review was to describe obstacles and possibilities of self-care in young adults with type 1 diabetes. Systematic literature review in three different databases resulted in eleven scientific articles. Two categories emerged: Obstacles and resources for self-care, which were divided into subcategories care relationship at transition, communication at transition, social relations and patient autonomy. Life is changing in many respects between the ages of 18 and 29. Responsibility, autonomy and participation are affected by lack of routine, unstructured lifestyle, stress, bad habits, bad priorities and lack of motivation. The patient's control over disease and self-care is an important internal resource that can be strengthened through continuing education, resulting in increased participation. Transfers between healthcare providers and accessibility must be improved. Nursing knowledge about self-reliance and motivational therapy methods needs to be deepened and further research to find actions that promote selfesteem must be done.

The aim of this study is to examine how young adults reason when it comes to mental illness among their peers and how they look upon seeking support and help for mental illness. This study is based on three focusgroupinterviews with 14 young adults in Sweden. The theoretical framework is labeling theory, which describes deviation as a process in which society forces social problems as a label onto people until they begin to identifies as deviants. Our results show that young adults are openminded when it comes to mental illness among their peers, but they are on the other hand negative towards seeking help for it. The explanation for this seems to be that many young adults have experiences of mental illness and therefor they believe it is a very important subject, although seeking help for it are strongly connected to stigma because of the prejudice that only people with severe psychological diagnoses are the ones that seek help. Most young adults with mental illness do not have psychological diagnoses and therefor associate seeking help with deviation. Other identified reasons for not wanting to seek help are lack of knowledge and bad experiences with former help-seeking.

År 2012 avled 1.5 miljoner människor till följd av diabetes och förekomsten av sjukdomen ökar i världen hela tiden. Diabetes typ 1 betraktas som den allvarligaste formen av diabetes och varje år insjuknar 400 personer i åldrarna 15–34. Individen måste själv hantera 95% av sin egen diabetesvård vilket gör att hen ställs inför många krav att utföra olika former av livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Studien genomfördes som en systematiskt litteraturstudie med kvalitativ metod med en induktiv manifest design. Under databearbetningen framkom fem teman: upplevd rädsla, upplevelser av bristande kunskap, upplevelser av egenvård, upplevda svårigheter samt upplevelser av relationer och stöd. Resultatet i studien belyser svårigheter med egenvård, rädslor relaterade till sjukdomen, att känna sig annorlunda, svårigheter med att avslöja sin sjukdom, att känna sig dömd av andra på grund av deras okunskap, bristen på stöd och dåligt bemötande från vårdpersonal. Dessa upplevelser är viktig kunskap för sjuksköterskor för att ge en god omvårdnad och det kan vara intressant att genomföra vidare forskning kring hur individer upplever sjuksköterskans stöd samt vad sjuksköterskan kan göra för att främja egenvård. / In 2012, 1,5 million people died due to diabetes and the prevalence of the disease increases worldwide all the time. Type 1 diabetes is considered the most serious type of diabetes and every year 400 people in the ages 15-34 sicken in the disease. The individual must manage 95% of their diabetes management which puts him or her to be faced with a lot of demands to perform different kinds of lifestyle changes. The aim of this study was to illustrate young adults’ experiences of living with type 1 diabetes. The study was performed as a literature study with a qualitative methodology and inductive manifest design. In the data analysis five categories emerged: experienced fear, experiences of lack of knowledge, experiences of self-care management and experiences of relationships and support. The result of this study highlights the difficulties of self-care management, fears related to the disease, feeling different, the difficulties of disclosing the disease, feeling judged by others because of their lack of knowledge, lack of support and bad treatment from healthcare professionals. These experiences are important knowledge for nurses to give a good nurturance and it could be interesting to do further research about how individuals experience the support from the nurse and what the nurse can do to promote self-management.