Varje år insjuknar cirka 1500 människor av inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige och de flesta drabbas i åldrarna 15-35 år. Att som ung drabbas av en kronisk sjukdom kan innebära extra påfrestningar då perioden kännetecknas av en intensiv identitetsutveckling. En inflammatorisk tarmsjukdom kan innebära hinder och svårigheter i det sociala livet genom de begränsningar som sjukdomen ger. En känsla av att vara annorlunda kan bidra till en upplevelse av stigmatisering och därför är det betydelsefullt att uppmärksamma denna patientgrupp. Det är av yttersta vikt att sätta sig in i de ungas livsvärld för att kunna skapa en bra vårdrelation. Syftet med litteraturöversikten är att belysa ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom för att möjliggöra ett vårdande utifrån patientens livsvärld. Analysen utgår från fem kvalitativa vetenskapliga artiklar och har analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. Resultatet redovisas med följande huvudteman, Att tappa fotfästet, Käppar i hjulet och Lugnet efter stormen med tillhörande subteman. Studien visar att de unga ständigt utövar en kamp med besvärliga symtom och biverkningar. Upplevelser av skam och utanförskap med känsla av stigmatisering syntes vara konsekvenser av tillståndet. Det framkom dessutom att känslan av att vara begränsad och uppleva kontrollförlust var vanligt förekommande i tillvaron. En viktig del var även behovet av stöd och rätt förutsättningar för att uppnå acceptans kring sjukdomen. I diskussionen framkommer det att välbefinnandet kan vara kopplat till livskvalitén vilket resoneras utifrån resultatet och sätts i förhållande till ytterligare en studie. Vidare diskuteras att unga med andra kroniska sjukdomstillstånd har liknande upplevelser kring begränsningar. En diskussion förs även kring den stigmatisering som individer med inflammatorisk tarmsjukdom upplever och hur stigmatisering kan begränsas. Vidare diskuteras vilken typ av stödjade nätverk som de unga bedömer är viktig och hur sjuksköterskan utifrån detta kan vårda ur ett livsvärldsperspektiv. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diagnosen hjärntumör påverkar inte bara patienten utan hela familjen. Stort fokus läggs på patienten, vilket leder till att anhöriga ibland blir osynliga i vården. Genom att se anhöriga kan sjuksköterskor indirekt bidra till en bättre vård av patienter med hjärntumör, eftersom det kan leda till en ökad trygghet inom familjen. Syftet var att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats av hjärntumör. Uppsatsen är en litteraturstudie, som bygger på tio kvalitativa artiklar, vilka beskriver upplevelsen av att vara anhörig till en patient, som drabbats av hjärntumör. I analysen har Fribergs (2006a) analysprocess använts för att finna nyckelfynd, vilket resulterade i teman och underteman. Studiens resultat presenteras utifrån tre huvudteman, mötet med sjukvården, förändrad livsvärld och ny vardag. Till varje huvudtema följer tre underteman. Resultatet visar att anhöriga upplevde det första mötet med sjukvården som kritisk. De befann sig i chock efter att patienten fått cancerbeskedet och att få tillgång till information beskrevs som mycket betydelsefullt. Hjärntumören påverkade patienten fysiskt, psykiskt och socialt, vilket ökade bördan och ansvaret för anhöriga i vardagen. Sjukdomsperioden upplevdes som känslomässigt omvälvande och anhöriga tvingades acceptera en oviss framtid. I uppsatsen kopplas anhörigas upplevelser ihop med sjuksköterskors ansvar och betydelse. Det ges förslag på hur sjuksköterskor kan bidra med förbättringar i vården, exempelvis genom att ge mer tid och våga möta en person i en svår situation. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hos en hjärtsjuk som inte har något annat val än att få ett nytt hjärta väntar en tid som innebär stora känslomässiga förändringar och upplevelser. Rädslan att dö kontra känslor att vänta på att någon annan ska dö är känslor som ständigt är i fokus. Syftet är att beskriva människors upplevelser och känslor i samband med att få ett nytt hjärta. Studien baseras på nio kvalitativa artiklar som hittats via olika databaser och som analyserats och sedan sammanställts i en litteratuöversikt. Resultatet visar att många upplever en stor känslomässig omställning som kräver ett stort engagemang från både anhöriga och vårdpersonal. Rädslan för att bli en ny person finns ofta närvarande och skuldkänslor till donatorns familj är två viktiga delar som tillsammans gör det svårt för många att acceptera sitt nya hjärta och gå vidare. Slutsatserna är att både anhöriga och patienterna själva är i stort behov av stöd genom hela processen. Det finns behov av information men främst av att ha någon att prata om sina farhågor med, annars finns stora risker att psykisk ohälsa utvecklas till följd av känslan av ensamhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede. Författarna har valt att sammanställa artiklar inom det valda området, publicerade i databaser inom vård och medicin, i en systematisk litteraturstudie. Dataanalysen genomfördes enligt det tillvägagångssätt som Axelsson (2008) beskriver. Resultatet presenterar vuxna patienters upplevelse av hälsa vid vård i livets slutskede och beskrivs i form av fyra huvudteman och nio subteman. De fyra huvudtemana är: patientens självbild, goda relationer, sammanhang och vikten av delaktighet. I diskussionen valde författarna att ta upp de teman som ansågs framträdande i ett försök att förmedla kunskap och förståelse om vuxna patienters behov och önskningar vid vård i livets slutskede. / Program: Sjuksköterskeutbildning

This quantitative study examines whether the English screening tool ”Adult Reading History Questionnaire” works in a Swedish context or not. The essay is based on a formation of a new screening tool called ARHQ-vux. The intention was to find out whether a person might be dyslectic or not. ARHQ-vux is based on components such as heredity factors and how the informants experienced school as a child. The screening tool was tested in a sample of 71 adult students at five different adult educational institutions in the north of Sweden. To measure the validity a correlation was made between ARHQ-vux and the already standardized Swedish screening tool DUVAN. This study shows that the tool ARHQ-vux successfully can be used as a reliable screening tool to identify adults who might be at risk of dyslexia.

Epilepsi är en kronisk sjukdom som kan drabba personer i alla åldrar och ca 50 miljoner personer i världen har epilepsi. Syftet med denna studie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med epilepsi. Den här studien var en litteraturstudie med ett inifrånperspektiv där en systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Litteratursökningen resulterade i 15 vetenskapliga studier som kvalitetsgranskades. Urvalet bestod av både kvalitativa studier och mixmetodstudier. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier. Resultat visade bland annat att personer med epilepsi var rädda att få anfall speciellt bland andra människor vilket gjorde att de isolerade sig. Eftersom personer med epilepsi inte längre kunde utföra sina dagliga uppgifter på grund av sjukdomen kände de sig begränsade och därmed blev de beroende av andra människor. Personerna upplevde både diskriminering och stigmatisering från andra människor i samhället på grund av okunskap om epilepsi vilket ledde till bland annat känslan av övergivenhet. Men personer med epilepsi hittade strategier för att klara av vardagliga rutiner och genom att delta i epilepsiprogram och stödgrupper kunde de lära sig att acceptera sin livssituation. Brist på tillräcklig information från vårdpersonalen resulterade till att personer med epilepsi förlorade förtroende för vården. Personer med epilepsi ska få tillräcklig och individanpassad information från sjuksköterskan för att effektivt kunna hantera sina anfall och leva ett meningsfullt liv trots sjukdom. Sjuksköterskan har möjlighet att sprida dessa kunskaper om epilepsi i samhället i syftet att reducera diskriminering och stigmatisering.

Övergången från skola till arbete eller vidare studier för unga vuxna är en enskild aktivitetsperiod som formas av en interaktion mellan individen och den omgivande miljön. Övergången präglas av strävan efter ett arbete men att få en fast förankring på den reguljära arbetsmarknaden kan vara problematisk. Unga vuxna kan därför vara i behov av stöd från samhällets resurser samt familj och vänner. Syftet med studien är att beskriva hur unga vuxna upplever övergången från skola till arbete eller vidare studier samt om unga vuxna upplever behov av stöd i övergången från skola till arbete eller vidare studier och i sådana fall vilken typ av stöd. För att besvara studiens syfte intervjuades åtta personer i åldrarna 19 till 28 år som upplevde en pågående övergång. Intervjuguiden har Model of Human Occupation samt Bolic Baric som teoretisk förankring. Det inspelande materialet har transkriberats, analyserat och kondenserats. I resultatet framkom övergången som en tid av förändrade rutiner och roller där unga vuxna formas efter samhället. I övergången är stöd från familj och vänner samt samhället nödvändigt men upplevs varierat. Det finns ett behov av vidare forskning gällande utformning och implementering av insatser då övergången är en komplex tid som utvecklas fortskridande.

Eftersom Svenska för invandrare (Sfi) både är ett allmänt debatterat område samtidigt som det är ett sparsamt kartlagt forskningsområde undersöker den här studien Sfi-utbildningen utifrån ett elevperspektiv. Genom en kritiskt fenomenologisk ansats ges elevernas enskilda upplevelser utrymme att höras. Med stöd av ett antal kritiskt fenomenologiska begrepp analyseras elevernas uttalanden för att ge en bild av de kringliggande strukturer som formar elevernas upplevelser. Med en kvalitativ ansats har 5 tidigare Sfi-elever intervjuats i en mindre stad i Sverige. Alla elever uttryckte positiva upplevelser trots att de har hört synpunkter från vänner som var frustrerade över att inte bli klara med utbildningen. Elevernas upplevelser formas av en rad olika faktorer som både kan kopplas till deras individuella förutsättningar men också tidigare och pågående traumatiska upplevelser, samhälleliga omständigheter och undervisningens kvalitet. En viktig del i övergången från Sfi till vidare studier och arbete var stödet från lärare och personer utanför utbildningen. Studiens slutsatser är att utbildningen fyllt sitt syfte för de intervjuade eleverna, men att urvalet till denna undersökning har påverkat resultatet då samtliga intervjuade elever hade tagit sig igenom utbildningen under en relativt kort tidsperiod och numera är etablerade i studie- och arbetsliv. Resultatet går att koppla till tidigare relevant forskning inom utbildning i svenska som andraspråk. Förslag på vidare studier är bland annat att undersöka gruppen elever inom Sfi- utbildningen som uppvisar en långsam kunskapsprogression och därmed tar längre tid för att slutföra utbildningen.

Det moderna västerländska samhället präglas av materialism där människor konsumerar mer än vad de egentligen är i behov utav. Kläder produceras och konsumeras i allt högre takt och i allt större omfattning, vilket bland annat leder till överexploatering av naturresurser och förorenade miljöer. Kläder är dessutom nära sammanknutet med identitet och social tillhörighet, där normer har format samhällets konsumtionskultur. Klädkonsumtionen behöver minska och tillverkningsprocessen behöver ske på ett mer hållbart sätt. Att som konsument välja hållbara material, miljömärkta kläder eller köpa begagnat bidrar till en mer hållbar klädkonsumtion. Men hur förhåller sig egentligen unga vuxna till hållbar klädkonsumtion? Denna studie fokuserar på unga vuxna och klädkonsumtion. Syftet med studien var att undersöka unga vuxnas attityder till hållbar klädkonsumtion, och om genus har någon betydelse. Studien syftade även till att undersöka vad som krävs för att unga vuxna ska konsumera kläder på ett mer hållbart sätt. För att möjliggöra detta användes enkätundersökning som metod, där totalt 74 elever i tre olika gymnasieklasser deltog i undersökningen. Resultatet visar att unga vuxna upplever miljömärkta kläder som dyra och tantiga. Utbudet av hållbara kläder är för litet och möter inte unga vuxnas efterfrågan. Genusaspekten visade sig ha en betydande roll då miljömärkta kläder förknippas med femininet. För att unga vuxna i större utsträckning ska konsumera kläder hållbart krävs ett annat utbud av hållbara kläder och fler attraktiva second hand butiker. Dessutom krävs det förändring av stereotypa normer kopplade till klädkonsumtion där klädföretag och media har en viktig roll.

<p>The purpose of this study was to examine how Swedish high school students view school staff members, in general, but in particular school counselors. The research questions focused on getting the students descriptions of the staff members roles and functions within the school. The study was conducted using focus group interviews. The answers were divided into themes and then analyzed using role theory and previous research. The results showed that the students relationships with family, friends and previous knowledge about the staff members in school, affects their willingness to seek the support of school staff members. For a student in need of support to approach a school counselor, it's important that the student has previously been acquainted with them. There is no general consensus among students on what a school counselor's tasks consists of. It is also rare that a student will voluntarily contact a school counselor themselves if they don't feel they know them well. The experience students get when interacting with staff members at school affects the students decisions regarding who to approach when in need of support.</p>