Arbetsmarknadsläget är idag hårdare än det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. Vägen till drömyrket är krokig och kantas av flera val som måste göras, i fråga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation på arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhållande till olika aspekter såsom ålder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Uppsatsens teoretiska referensram präglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och Bäck-Wiklund. Tidigare forskning visar bland annat att individualiseringen och kravet på flexibilitet leder till ökade svårigheter att både förvärva och behålla en anställning. Undersökningens resultat och analys genomfördes på 6 respondenter som alla tagit examen från Mälardalens högskola under hösten 2004. Studiens resultat präglas av de val som respondenterna gjort, både före, under och efter utbildningstiden. Alla respondenter i studien har arbete men några anser att de är överkvalificerade för de tjänster de nu har. De upplevde sig också vara osäkra i sina anställningar men hade en hög mobil vilja under förutsättning att flytt eller pendling leder till en anställning. Gemensamt för alla var dock att de anser att de i och med sin unga ålder saknar erfarenhet vilket ökar svårigheterna på arbetsmarknaden. Respondenterna hade i flera fall haft en stor hjälp av det nätverk som de förvärvat på sina arbetsplatser då de sökte andra jobb. I diskussionen resoneras kring undersökningens resultat som bland annat rörde respondenternas mobila vilja, hur olika val påverkat arbetslivet och etableringsprocessen, betydelsen av det personliga nätverket och attityder till den egna åldern. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Livskvaliteten kan utsättas för prövningar för ungdomar och vuxna personer med cerebral pares [CP] i kontakt med vårdandet inom öppen och sluten hälso- och sjukvård. Eftersom det finns brister i kompetensen hos sjuksköterskor, är det betydelsefullt att beskriva vad livskvalitet är för funktionshindrade ungdomar och vuxna personer med CP, för att sjuksköterskan ska kunna utföra det goda vårdandet inom omvårdnaden. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvaliteten hos ungdomar och vuxna med cerebral pares. Studien utfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att faktorer som påverkar livskvaliteten var fysiska, sociala och psykiska faktorerna hos både ungdomar och vuxna personer. En sämre fysisk funktionsnivå hos personer med CP resulterade i fler hinder i vardagen, vilket påverkade livskvaliteten negativt. Mer forskning kan medföra en bättre kunskapsutveckling om livskvalitet i relation till ungdomar och vuxna med CP, vilket därefter kan leda till ett bättre vårdande inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskors utbildning och kunskap kring bemötande och kommunikation gentemot personer med CP kan vara viktiga faktorer för att öka livskvaliteten. / The quality of life can be subjected to trials for adolescents and adults with cerebral palsy [CP] in contact with caring, within the outpatient and inpatient care. Since there is a lack of expertise in nurses, it is important to describe the quality of life for disabled adolescents and adults with CP, to perform the good caring within nursing. The purpose of this study was to describe factors that may contribute to the quality of life in adolescents and adults with cerebral palsy. The study was conducted as a literature review in which 10 scientific articles were the basis for the results. Factors that may contribute to the quality of life were the physical, social and psychical factors in both adolescents and adults. A worse physical function level in people with CP resulted in more obstacles in everyday life, affecting quality of life. More research may lead to a better knowledge about the quality of life in relation to adolescents and adults with CP, which then can influence a better care in the health care system. Nurse’s education and knowledge about treatment and communication with people with CP could be important factors in enhancing the quality of life.

Bakgrund/syfte: Många patienter, varav unga vuxna(18-25 år) utgör en stor grupp, använder akutmottagningar [AM] av obefogade skäl. Problemet med icke-akuta patienter på AM har varit ett diskussionsämne sedan 80-talet i västvärlden. De långa väntetiderna och ökade patienttrycket på AM är associerat till en försämrad upplevelse av vården ur ett patientperspektiv. Primärvården har en nyckelroll i att styra flödet av patienter som söker vård. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur unga vuxna (18-25 år) söker vård relaterat till kön, ålder, symptom och lämplig vårdnivå, AM kontra Närakuten [NA]. Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och på närakuten (Cityakuten) i Uppsala. Resultat: Kvinnor sökte mer vård i undersökningsgruppen och den vanligaste orsaken till besök på AM var buksymptom och på NA var det allmänna influensasymptom. Inget samband mellan tidigare kontakt med sjukvården och huruvida undersökningsgruppen sökte rätt vårdnivå kunde påvisas. En av fem patienter bedömdes initialt ha sökt fel vårdnivå på båda verksamheterna. Slutsats: Primärvården kan spela en nyckelroll i styrning av patientflödet men även andra instanser som kuratorstöd och psykologstöd kan bidra. Mer forskning behövs för att fastställa bakomliggande orsaker och prevalens. / Background/aim: Many patients seek emergency departments [ED] based on inappropriate causes, a considerable amount of which are young adults (aged 18-25). In the western society, the problem with non-acute patients seeking ED care, have been a topic of debate since the 80´s. The long waiting times and the increasing flow of patients at the ED are associated to a lower level of satisfaction amongst patients. The primary health care plays a key role in controlling the flow of patients seeking care. The aim of this study is to describe health care seeking behaviors, based on sex, age, symptoms and appropriate level of care, ED versus the out-of-hospital ED. Method: A descriptive consecutive questionnaire collection was conducted at the ED in Uppsala University Hospital and at the out-of-hospital ED (Cityakuten) in Uppsala. Result: Female patients were most represented seeking care in the study group, and the most common reason for seeking ED care was abdominal symptoms. At the out-of-hospital ED the most common reason was general flu symptoms. No correlation between previous health care contact and whether the study group used the appropriate health care level was found. At the first assessment one in five patients sought the wrong care level at hospital based ED and at the out-of-hospital ED. Conclusion: The primary health care should play a key role in controlling the patient flow. Other agencies such as counselor support and psychiatrists should contribute as well. Further research should focus on establishing underlying causes and the prevalence.

This paper focuses on how young people use and are affected by Facebook. The study embodies students from the social work program in Sweden and their view on Facebook use. Earlier research has shown that Facebook use has increased among youths. At the same time research tells us that social interaction plays an important part in shaping our identity. It is from those stands that we base this paper on, and explore our interview persons answer after the theories of Erving Goffman and the people who have studied him, such as Bernie Hogan and Zeynep Tufekci. The results showed that people tend to only present on Facebook, what was good and things that weren’t so personal. It was clear that Facebook can be used as a very effective communication tool, however the networking site can also cause stress. Something that several of the students were concerned about was how Facebook, and internet in general would be used in the future, this considering parents that upload contents about their small children.

Few studies enlighten the problem associated with the dialectical relationship between adults and adolescents and how that affects the construction of identity for adolescent’s, in relation to two areas that are closely bordering to each other but differs socioeconomically whereas one area is much weaker on resources than the other. These two areas is Högberget and Haganäs, which are situated in a larger city in Sweden. For us to be able to enlighten this problem we have chosen to use an inductive research approach so that we can explain how adolescents construct their identity and how the organized spare time, in addition with the influence of adults, impacts on adolescents construction of their identity. Therefore we have used interviews as method, both group and individual, so it can regulate which theories that influence our study. The two theories that wires through the entire study are firstly Peter L. Bergman and Thomas Luckmanns theory on social construction where the idea is that the human being is an active social being that constructs its own reality. The secondary theory used in our study is Anthony Giddens theory on identity and modernity in a postmodern society that enlightens the construction of identity in addition to the reflective being in our modern society, and how that aid people in constructing our self-identity and identity. Some important aspects that are revealed during this study is how important it is for adolescents to get to experience some aspects of safety, solidarity, trust, influence et cetera. And how important these aspects are on creating a conjunction between adults and adolescents, the dialectical relationship where the relationship is mutual, which is so important for adolescent’s construction of identity in relation to their leisure time.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som kan ge svåra konsekvenser. I vårdkontakten behöver sjuksköterskan nå livsvärlden för att kunna stödja och uppmuntra till en bra och balanserad livsstil. Tidigare forskning är mest inriktad på fysiska symtom samt upplevelser hos barn, ungdomar och deras föräldrar. Därför behövs kunskap och förståelse om vuxnas upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos vuxna personer med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar och en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Fyra kategorier och två underkategorier framkom. Personer med diabetes typ 1 upplevde välbefinnande på olika sätt, dels genom ökad kunskap, både genom ett eget aktivt sökande och från utbildningsprogram. En individuellt anpassad egenkontroll med en balans i livet framkom som en annan förutsättning. Även inställningen i form av positiva tankar, acceptans och integrering av sjukdomen ökade välbefinnandet. Stöd från vårdpersonal genom patientperspektiv och samtal var också viktigt. Även stöd från andra diabetiker och stöd från närstående framkom som förutsättningar för att uppleva välbefinnande. Slutsatser: Resultatets variation av upplevelser visar på vikten för sjuksköterskan att alltid ha patientperspektivet i fokus för att nå de individuella upplevelserna och därmed kunna främja hälsa och välbefinnande.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder. Nästan alla informanter hade någon typ av svårighet i skolan under barndomen, och samtliga har idag avslutat eller undergår en eftergymnasial utbildning. Dessa individers positiva respektive negativa upplevelser, samt likheter och skillnader, visade att det är en grupp som både är och upplever både och.

No description available.

Bakgrund: Astma är en folksjukdom som ökar kraftigt bland den svenska befolkningen. Sjukdomens svårighetsgrad kan påverka livskvalitet och arbetsförmågan.För att kunna hantera sjukdomen och minska besvären kan sjuksköterskan lära ut handlingar för egenvård. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor undervisar vuxna patienter med astma bronkiale. Metod: Litteraturstudien grundade sig på tidigare forskning och användes 10 vetenskapliga artiklar från Cinahl, PubMed och Psykinfodatabas. Artiklarna har varit både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Litteraturstudie visade sig på tre olika huvudkategorier. Sjuksköterskan förmedlar kunskap om egenvård genom att göra patienten delaktig, utforma individuellt anpassad utbildning och involvera anhöriga. Att upprätta handlingsplan görs tillsammans med patienten med hjälp av sjuksköterskan. Att kommunicera och ge stöd är en viktig komponent i patientens behandling. Slutsats: Inom vården kan man utgå från Orems och Suzie Kims domäner för en god egenvård. Egenvård bör utföras så gott som möjligt för att främja patientens välbefinnande. / Background: Asthma is a widespread disease that is increasing dramatically among the Swedish population. Diseases severity may affect quality of live and working ability. Inorder to cope with the disease and improve health nurse can teach acts of self-care. Aim: To illuminate how nurses teach adult patients with asthma bronchial. Method:The literature review is based on previous research and used 10 scientific articles from database, Cinahl, PubMed and PsycInfo. The review has encompassed both qualitative and quantitative reference. Results: The analysis of the articles revealed three different main categories. The nurse conveys knowledge about self-care by making patient involvement, develop individualized education and involve relatives. The preparation of action plan with the patient is positive for the treatment. To communicate and provide support is an important component of patient treatment. Conclusion: In healthcare it can be assumed Orems and Suzie Kims domains for a good self-care. Self-care should be performed as best as possible to promote patient comfort.

Background: Young adults undergo a phase in life when they try to become independent individuals and are expected to take responsibility. The transition to adult life, cause hardship for all young adults, but with concurrent mental illness this transition can be more complicated. The young adults may need support from their parents in connection with care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' perceptions of parental participation in the care of young adults with mental illness. Method: To describe the perceptions of a phenomenon, qualitative interviews with a phenomenographic approach were conducted. The interview texts were analyzed into five description categories and 10 perceptions. In the study, eight nurses were interviewed. Results: The result shows that parental participation in the care is based on the young adult's decision. The degree of involvement is entirely dependent on the nurses' involvement and the extent to which parents participate. The concept of participatory perception of nurses consists of information. Conclusion: More account should be taken of the young adult's level of maturity rather than the chronological age in improving care.