Studiens syfte är att undersöka relationen mellan unga arbetslösa och kriminalitet, så kallad ungdomsbrottslighet. Studiens fokus ligger på relationen mellan arbetslöshet och kriminalitet enligt professionellas perspektiv och hur detta stämmer överens med tidigare forskning. Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer och analyserats med stigma som huvudsakligt perspektiv. Resultatet i studien tyder på att arbetslösheten har en stor inverkan på kriminalitet. Dock spelar flera andra faktorer in, såsom boende, hälsa, utbildning och uppväxt. Slutsatsen är att alla olika delar påverkar varandra och skapar en helhet samt att problemområdet är komplext, utanförskapet är genomgående. / The study’s purpose is to examine the relation between youth unemployment and crime, so called youth crime. The focus of the study lies on the relation between unemployment and crime according to professionals’ perspective and how this confirms with former research. The empirical has been collected through qualitative interviews and analysed with stigma as main theory. The result of the study indicates that unemployment has a big impact on crime. However, there are several other parts involved, such as residence, health, education and upbringing. The conclusion is that all parts affects one and another and creates the bigger picture plus that the problematic area is complex, alienation is pervasive.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. Lund : Univ., 2002.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ. , 2010. / Härtill 4 uppsatser.

Att drabbas av eller leva med kronisk sjukdom som ungdom eller ung vuxen innebär även en livslång kontakt med sjukvården. De unga har både livsdrömmar och funderingar över framtiden som kan behöva omvärderas på grund av deras sjukdom. Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomar och unga vuxnas upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Fyra teman framträdde: Upplevelse av att vilja känna sig normal, upplevelse av hälsa och livskvalitet, upplevelser i relation till framtiden och upplevelse av självständighet. Det fanns en vilja hos unga med kronisk sjukdom att bli accepterad och behandlad som andra. Mental styrka och livsanpassning sågs som viktiga faktorer för hälsan. Sammanfattningsvis upplevde de unga ett varierande behov av stöd varför det behövs kunskap hos sjukvårdspersonal för att anpassa detta. Ytterligare forskning gällande problemområdets specifika åldersgrupper och ett behov av ökad kunskap på området är väsentligt för sjuksköterskan i mötet med ungdomar och unga vuxna med kronisk sjukdom. / To live with a chronic disease as an adolescent or a young adult is combined with a lifelong reliance on, and frequent contact with the healthcare system. Young people have both life dreams and thoughts of the future that may have to be revalued due to their chronic disease. The study was made as inductive literature review. The aim was to illuminate the experience of adolescence and young adult living with a chronic disease. Four themes emerged: experience of wanting to feel normal, perception of health and quality of life, experiences in relation to the future and experience of independence. The young people with a chronic disease had a desire to be accepted and treated as anyone else. Mental strength and adaption to life were seen as important factors of health. The conclusion was that young people experienced a varying need of support why it is needed knowledge among health care professionals to adapt this. Further research about this specific age group is needed and increased knowledge about this phenomenon is vital for nurses meeting adolescence and young adults with chronic disease.

Sammanfattning Introduktion: Sexuelt överförbara sjukdomar är ett av de stötsta hoten mot en normal reproduktion och sexuela hälsan, där den mest kända är HIV och AIDS. Empidemilogin i Thailand över de senaste decenierna visar en ökade prevalens av sexuellt överförbara sjukdomar. Den största orsaken till sjukdomar är ett resultat av sexuellt risk beteende och inkonsekvent kondomanvändande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sexuelt risk beteende och attityder till kondomanvändande hos thailänska universitetsstuderande i Bangkok. Metod: En deskriptiv tvärnittsstudie med kvantitativ metod användes i studien. Ett frågeformulär med 5 delar delades ut till 300 universitetsstudenter på två olika universitetet i Bangkok, Thailand. 269 deltagare fyllde i enkäten korrekt och 132 av dessa uppfyllde inklusionskriterierna. Resultat: 132 deltagare uppgav att de hade haft samlag. 15 (11.4%) av dessa hade ett lågt riskbeteende, 97 (73.5%) hade ett normalt riskbeteende och 20 (15.2%) hade ett högt riskbeteende. De fanns ingen signifikant skillnad mellan manliga (n=97) och kvinnliga (n=35) deltagare gällande deras sexuella risk beteende (p=0.68) och deras attityd till kondomanvändande (p=0.990). Ett samband mellan variablerna högt sexuellt riskbeteende och negativ attityd till kondomanvändande kunde ses, r=0.326, n= 132, p= 0.00. Slutsats: Majoriteten av universitets studenterna i denna studie hade ett normalt riskbeteende. Attityden till kondomanvändande var till största delen positiv med undantag gällande enstaka frågor. Vidare studier gällande thailänska universitetsstudenter och deras sexuella hälsa är av största vikt för att vidare minska riskbeteendet och sexuellt överförbara sjukdomar i populationen. / Abstract Introduction: One of the largest threats towards normal reproduction and sexual health is sexual transmitted diseases, were the most known is HIV and AIDS. The epidemiology of Thailand shows that over the last two decades several surveys reports an increase in the young adults' STD prevalence. The infections are mostly gained as a result of sexual risk behaviors and inconsistent condom use. AIM: The aim was to investigate sexual risk behavior and attitudes to condom use among Thailand university students in Bangkok. Method: The design used in this study was a descriptive cross-sectional quantitative method. A single five part questionnaire was handed out to 300 students within two different universities in Bangkok, Thailand. 269 participants completed the questionnaire and 132 of them met the inclusion criteria. Result: 132 participants reported having had sexual intercourse. 15 (11.4%) had a low risk behavior, 97 (73.5%) had an average risk behavior and 20 (15.2%) had a high risk behavior. There were no significant difference between male (n=97) and female (n=35) participants regarding sexual risk behavior (p= 0,68) and their attitudes towards condom-use (p= 0.990). A correlation between the two variables high sexual risk behavior and negative attitudes towards condom-use could be seen, r=0.326, n= 132, p= 0.00. Conclusions: The majority of the university students in our study showed an average risk behavior. The attitudes towards condoms were mostly positive with the exceptions of some specific questions. Further studies about Thai university students regarding sexual health is of importance to further decrease the sexual risks and STDs in the population.

Bakgrund: Diabetes är en autoimmun sjukdom som gör att betacellerna inte längre kan producera insulin vilket därmed leder till insulinbrist. Vid insulinbrist uppkommer olika symtom. Att leva med diabetes kan vara krävande och unga vuxna kan hamna i situationer där sjukdomen begränsar deras liv och val för framtiden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga vuxnas erfarenheter av att leva med typ-1 diabetes. Metod: En systematisk litteraturstudie där resultatet baseras på tio kvalitativa artiklar som analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2008). Resultat: I studiens resultat framkom det att unga vuxna med diabetes typ 1 ansåg att sjukdomen var påfrestande och påverkade deras dagliga liv. Genom ansvar och kontroll på sjukdomen minskade oron för att drabbas av hypoglykemi. Stöd visade sig ha stor påverkan på välbefinnandet. Det framkom också att ett större antal personer hellre valde att leva med hyperglykemi än att deras sociala liv skulle påverkas. Slutsats: De slutsatser som författarna utifrån resultatet drog var att unga vuxna med diabetes typ 1 led av likartade problem samt att det var en svår process att gå från barnmottagning till vuxenmottagning. Det framkom att sjukdomen begränsade de vardagliga rutinerna. Genom stöd kunde de lättare klara av sin vardag och leva ett mer normalt liv.

Det primära syftet med denna studie var att studera hur en grupp ensamkommande unga vuxna upplever tiden efter flytten ifrån PUT-boendet. Studien har även för avsikt att undersöka hur informanterna upplever tiden på PUT-boendet som förberedande inför det relativt självständiga livet utanför boendet. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats med tematiskt öppna intervjuer. Fyra enskilda intervjuer har genomförts med unga vuxna killar som tidigare kommit till Sverige som ensamkommande barn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang, Erving Goffmans stigmatiseringsteori samt George Simmels teori om främlingen. Resultatet visade att de ensamkommande unga vuxna på olika sätt upplever att dem förberetts inför det relativt självständiga livet efter flytten från boendet. Vidare visar resultatet att de ensamkommande unga vuxna upplever ett utanförskap i relation till majoritetsbefolkningen och svensk-eritreanerna i Sverige. Det dubbla utanförskapet kan förklaras av deras ställning som både invandrare och ensamkommande i det svenska samhället.

China is the world´s most populated country with a high percentage of old people. The happiness of old people in Eastern countries is related to the living situation and the family concept. China´s sprit of filial piety and the rules from the government are saying that care for old people is the responsibility of adults in China. Given the country´s rapid development and skewed population growth, Chinese adults have a hard time balancing expectations from their old parents and the demands from the modern society.  The aim of this study was to explore Chinese adults´ perceptions of old Chinese people and the traditional care taking of old people in China today. This is a qualitative study, with four semi-structured interviews with four back-office Chinese adult workers aged between 25-40 years. The interview was conducted in a manufacturing company in Shenzhen and lasted between 25-35 minutes. In the analysing of the data a qualitative content analysis by Yin (2013) was used.  The resultat of this study shows that the respect for the culture is important for the well-being of the old people in China. Old Chinese people consider the financial support from the sons as a proof of a successful Chinese family and that the Chinese people are forced to adapt to the rapid development even within the care taking of old people in China. The result discussion is based on the context of the human being and the theory, Transcultural Care, of Madeleine Leininger and with reflections from previous research. Brought to attention from the discussion was that old people felt a strong need of having their culture respected and valued in order to perceive themselves and to be perceived by others as a valuable human being.  A nurse needs to understand that cultures are inconsistent and at the same time respect the cultural heritage of a patient, and thereby understand the patient as cultural being. The individual culture emerge in a patient when the nurse understands the patient as the individual he/she is. Only then can the nurse offer care which leads to individual well-being, for both old and young people. / Kina är världens mest befolkade land med en stor andel äldre. Äldre människors upplevelse av lycka i östländer relateras ofta till deras boende situation och deras känsla av familjesamhörighet. I Kinas finns den ständiga andan av respekt för sina äldre där också regering säger att det är de vuxna kinesernas ansvar att vårda sina äldre. Den snabba utvecklingen i landet och den skeva befolkningsväxten har resulterat i att vuxna kineser har fått det svårt att balansera kraven som de äldre ställer med kraven från landets samhälleliga moderniseringsprocess.  Syftet med studien var att utforska vuxna kinesers uppfattning av äldre kineser och den traditionella äldrevården i Kina idag. Detta är en kvalitativ studie, med fyra semi-strukturerade intervjuer med kontorsanställda, vuxna kineser i åldrarna 25-40 år. Intervjuerna varade mellan 25-35 minuter och utfördes på ett produktionsföretag i Shenzhen. I analysen av datan användes en kvalitativ innehållsanalys med ramar från Yin (2013).   Resultatet av studien visade att respekten för kulturen var viktig för äldre kinesers välmående. Att det finansiella stödet från söner fungerade som ett bevis för familjelycka och att det kinesiska folket har tvingats anpassa sig till den snabba utvecklingen när det gäller vårdandet av äldre kineser.  Resultatet har diskuterats med tidigare forskning och kring den transkulturella omvårdnadsteorin av Madeleine Leininger med fokus på konsensusbegreppet människan. Utifrån denna diskussion framkom det att äldre personer har ett starkt behov av att få sin kultur respekterad och värdesatt för att kunna uppfatta sig själv och bli uppfattad av andra som en värdefull människa. Sjuksköterskan måste förstå att en kultur är föränderlig och samtidigt respektera den nuvarande kulturen hos patienten och på så vis förstå varje patient som en kulturell varelse. Individens kultur uppenbarar sig först när man förstått personen. Först då kan sjuksköterskan erbjuda vård som leder till individuellt välbefinnande, för såväl äldre som yngre patienter.

Bakgrund: Transitionen in i vuxenlivet är en utmanande tid. Den främjar både till självständighet och självförverkligande men kantas också av tuffare prövningar som kan vara svåra att hantera. Psykiska utmaningar i transitionen till vuxenlivet kan påverka individen resten av livet och de senaste tio åren har upplevd oro och ångest ökat hos personer mellan 16-29 år. Syftet med studien var att beskriva faktorer i vardagen som orsakar ångest hos unga vuxna. Metoden var en litteraturöversikt av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet presenterades i tre huvudkategorier; relationer, ekonomi och inre emotionella faktorer. I varje kategori identifierades två underkategorier. I relationer ingick relationer till familj och vänner. Orsaker till ångest var bland andra ensamhet, konflikter och frånvarande vårdnadshavare. I ekonomi ingick inkomst och boendesituation. Orsaker till ångest var bland andra att känna att ekonomin inte räckte till och att tvingas bo under icke önskvärda förhållanden. I inre emotionella faktorer ingick självkänsla och motivation. Orsaker till ångest var bland andra emotionell instabilitet och förlorad motivation. Slutsatsen var att ångest begränsar upplevelsen av hälsa. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna identifiera faktorer som orsakar ångest hos unga vuxna för att kunna se deras hälsa ur ett helhetsperspektiv. Forskning inom området behöver utökas för att öka förståelsen för unga vuxnas upplevelser av ångest. / Background: The transition into adulthood is a challenging time. It promotes both independence and self-actualization but is also outlined by challenges that may be difficult to overcome. Psychological challenges in the transition into adulthood can affect a person for the rest of their life and in the last ten years perceived worry and anxiety has increased in people between 16-29 years old. The aim of the study was to describe factors in everyday life that cause anxiety among young adults. The method was a literature review including qualitative and quantitative articles. The result was presented in three main categories; relationships, economy and intra emotional factors. In each category, two subcategories were identified. Relationships included family and friends. Causes for anxiety were among others loneliness, conflicts and distant guardians. Economy included income and living situation. Causes for anxiety were among others the feeling of not making ends meet and being forced to live under undesirable conditions. Intra emotional factors included confidence and motivation. Causes for anxiety were among others emotional instability and loss of motivation. The conclusion was that anxiety limits the perception of health. As a nurse it is important to be able to identify factors that cause anxiety among young adults in order to view their health from a holistic perspective. More research in the area is needed to increase the understanding of young adults’ experiences of anxiety.