Detta arbete undersöker det muntliga interimspråket hos två f.d. illitterata L2-inlärare av svenska. Informanternas språksystem analyseras utifrån Klein och Perdues teori om basvarietet som slår fast att kortutbildade inlärare som tillägnar sig ett L2 informellt utvecklar ett språksystem som präglas av förenklade strukturer och ett begränsat ordförråd, men som fungerar väl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin är tillämpbar även på f.d. illitterata inlärare som deltagit i formell undervisning och uppnått kursmålen för SFI 1A. Undersökningen, som fokuserar på lexikon och tempus, bygger på samtal som har spelats in och transkriberats. Resultatet visar att basvarietetens kännetecknande drag i hög grad kan appliceras även på de formella inlärarnas språksystem.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda Barn och ungdoms psykiatripatienter (BUP) tillsammans med vuxna psykiatripatienter på en sluten psykiatrisk vårdsavdelning. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt explorativ och deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med en kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Två teman identifierades, Sliter trots motvind och Idéer finns men svårt att påverka beslutsapparaten. När Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) förlades till en vuxenpsykiatrisk avdelning i Mellansverige upplevde flertalet av informanterna det som ett beslut de inte kunde påverka, att det överlag var bristande information och samarbete från BUP. Alla informanterna var eniga om att lokalerna som de använder i dag inte uppfyller en ändamålsenlig vård. Att vårda BUP-patienter tillsammans med vuxna psykiatripatienter upplevdes inte som en hållbar lösning. Slutsats: Vårdpersonal är i behov av information, stöd och samarbete med andra professioner. De måste besitta rätt kunskap för att kunna vårda barn och ungdomar med psykiska funktionshinder. Vid beslut om neddragningar inom vården bör man tänka på att det ska fungera under lång tid för alla berörda. Att förlägga Barn- och ungdomspsykiatrin till en vuxenpsykiatrisk avdelning kan fungera men inte utan att ge personalen vidare kunskap eller om det inte finns ändamålsenliga lokaler.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov som bidrar till fysisk och psykisk återhämtning. Miljömässiga och emotionella faktorer, som ofta återfinns i sjukhusmiljö, kan bidra till negativ inverkan på sömnen. Påverkad sömn kan leda till komplikationer vilket är ett problem då patienter är i större behov av sömn relaterat till ohälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll i att främja sömnen för patienter. Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sömnbesvär hos vuxna patienter på vårdavdelning i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudkategorier och tolv subkategorier av omvårdnadsåtgärder framkom. Huvudkategorierna var miljöanpassning, avslappning samt sömnfrämjande rutiner. Slutsats: Sömn är betydelsefullt, framförallt för patienter. Flertalet omvårdnadsåtgärder kan tillämpas för att främja sömn. / Background: Sleep is essential to humans regarding physical and psychological recovery. Environmental and emotional factors can disrupt sleep and these factors are common in hospital environment. Disrupted sleep can result in complications to the patient which is a problem because patients are in greater need of sleep due to their illness. Nurses have an important role to enhance the patients’ sleep. Aim: To describe nursing interventions on sleep disruption among adult inpatients. Method: A Literature review based on 15 science articles. Results: Three major categories and twelve subcategories of nursing interventions were identified. The major categories were; adjustment of the environment, relaxation and sleep promoting routines. Conclusion: Sleep is essential, especially to patients. Several nursing interventions could be applied to enhance sleep.

Ordkunskap är ett centralt begrepp för språkutveckling och inlärning inom andraspråksområdet. I denna studie analyseras provresultat i förhållande till informanternas förståelse av orden i en lärobokstext i ämnet etik på gymnasiets omvårdnadsprogram. Mitt syfte är att med fokus på ordkunskap försöka kartlägga några orsaker till varför vuxna andraspråkselever lyckas respektive misslyckas med ett etikprov. Mina metoder är både kvantitativa och kvalitativa och mitt material innefattar enkäter, självskattningar, provresultat och intervjuer samt en klassrumsobservation. Resultatet indikerar ett glapp mellan informanternas uppfattningar av sitt kunnande särskilt beträffande ordkunskap och det faktiska resultat som provet uppvisar. Informanter som misslyckades med etikprovet hade inte tillgång till det skolrelaterade språket utan endast till det vardagliga språket men de trodde själva att deras språkliga kunskaper var tillräckliga.

Cancer är ett samlingsbegrepp för elakartade tumörceller som självständigt kan växa och spridas i kroppen. Behandlingar till cancern har en mängd biverkningar som tillsammans med sjukdomen kan påverka livskvaliteten. Vid sjukdom är stöd från familj och närstående viktigt. Sjuksköterskan har en stor hälsofrämjande potential i mötet med patienten och kan bidra till att skapa förutsättningar för att uppleva bästa möjliga livskvalitet. Syftet för denna studie är att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med en cancersjukdom. Studien är en kvalitativ analys av narrativer. Materialet består av bloggar som speglar att leva med cancer som ung vuxen. Genom analys av material identifierades tre teman: Att styras av cancern, att förhålla sig till framtiden i relation till cancern och att relationer får en ny betydelse. Smärta och fatigue upplevs som ett hinder i vardagen med cancer, vilket leder till negativa upplevelser av att inte kunna leva som vanligt. Därför är det viktigt att skapa möjlighet att ta tillvara på välmående stunder. Att ta tillvara på tillfällig glädje och att leva i nuet viktigt. Delmål sattes upp för att hantera rädsla och oro inför framtiden. Efter ett cancerbesked kan relationerna påverkas. När närståendes stöd inte upplevs gynnande kan alternativa former av stöd fylla tomrummet. / Cancer is a generic term for malignant tumour cells that grows and spreads throughout the body. Treatments comes with different side effects which influences the quality of life. Support from family and surrounding people is important and is connected with experienced happiness. The nurse has a key role in supporting health and can contribute to the best possible quality of life. The aim for this study is to describe life as a young adult with cancer.  A qualitative narrative analysis of blogs about living with cancer as a young adult was made. Through the analysis of the data three themes were identified: Being controlled by cancer, handling the future in relation to cancer and new meanings of relationships. Pain and fatigue is experienced as an obstacle in daily life, which causes disappointment and frustration. The chances to create possibilities to enjoy periods of experienced well-being is therefore important. To handle fear and worries about the future small goals in life were set. It is important to feel joy and live in the moment.

Bakgrund: Antalet personer som årligen söker vuxenpsykiatrin för utredning av ADHD har ökat de senaste 10 åren och det beräknas att upp emot 2.5% av den vuxna befolkningen är drabbade. Tidigare forskning visar att en icke diagnosticerad ADHD kan leda till lägre utbildningsnivå samt lägre inkomst. Barker och Buchanan-Barkers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen har använts då denna bygger på den mänskliga berättelsen och fokus ligger på livsproblemen och inte en diagnos. Syfte: Syftet med denna studie var att ur ett personperspektiv beskriva erfarenheter av att stå på väntelistan till en ADHD-utredning, samt ta reda på vilket behov av stöd dessa personer ger uttryck för. Metod: Studien har genomförts enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjufrågor. Resultat: redovisas i fyra kategorier; att inte kunna hantera vardagen, att leva i ovisshet, att längta efter att bli sedd och bekräftad samt att hitta sina egna strategier.  Slutsatser: I studien framkom att forskningspersonerna kände en ovisshet relaterat till en upplevt dålig kommunikation mellan dem och vården. Det fanns även en upplevelse av brist på information och stöd under väntetiden för utredning. Detta skapade ett utanförskap där forskningspersonerna sökte egna strategier för att hantera sin situation. Det framkom även att ovissheten kunde leda till ett destruktivt beteende i form av självmedicinering och missbruk. Nyckelord: Erfarenhet, Kvalitativ innehållsanalys, Odiagnostiserad ADHD, Psykiatrisk klinik, Väntetid, Vuxna.

Bakgrund: En svår brännskada innebär en djup hudskada där kroppens underliggande organ kan komma att påverkas vilket kan resultera i ett kritiskt tillstånd. Skadan kan ge konsekvenser som berör den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan. Då en svår brännskada bedöms utifrån varje enskilt fall utgår sjuksköterskans omvårdnadsinsatser från de olika konsekvenser som brännskadan medfört. Med sjuksköterskans holistiska förhållningssätt i omvårdnaden kan det identifieras olika aspekter och faktorer i patientens hälsotillstånd som denne upplever vara av ett lidande. Det är då av vikt att sjuksköterskan ser till patientens hälsorelaterade livskvalitet, då detta beskrivs som ett subjektivt mått på hälsa och utgör således patientens unika upplevelser av sitt välbefinnande. Syfte: Att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos vuxna personer efter en svår brännskada. Metod: En litteraturöversikt har gjorts enligt Fribergs analysmetod. Tio vetenskapliga artiklar har valts ut med samtliga bestående av kvantitativ design. Artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Som en teoretisk utgångspunkt har Katie Erikssons omvårdnadsteori valts ut och använts som en referensram i resultatdiskussionen. Resultat: Tre huvudteman med underteman har identifierats: fysiska aspekter av livskvalitet med underteman ”smärta och rörelseförmåga” och “faktorer som påverkar den fysiska livskvaliteten”, psykosociala aspekter av livskvalitet med underteman “psykisk ohälsa” och “faktorer som påverkar den psykosociala livskvaliteten” samt generella aspekter av livskvalitet med underteman “sjukhustiden, vårdinsatser och tid sedan skadetillfället” och “ålder/kön”. Diskussion: I metoddiskussionen har författarna diskuterat för- och nackdelar med utförandet av denna litteraturöversikt. I resultatdiskussionen har det diskuterats de resultat som har varit mest intresseväckande hos författarna. Dessa har diskuterats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori, litteraturöversiktens bakgrund och tidigare forskning. / Background: A severe burn is defined as a deep dermal damage in which the body's underlying organs can become affected and can result in a critical condition. The consequences of a burn can affect the physical, psychological, social and existential health. Since a severe burn is evaluated on a case to case basis, the nurse's caring interventions are based on the specific consequences from the burn. With the nurse's holistic approach on caring, he/she can identify different aspects and factors in the patient’s general health of which the patient experiences as suffering. Therefore it is of great importance that the nurse cares for the patient's health-related quality of life, since this is described as a subjective measurement of health and compounds the patient’s unique experiences of his/her wellbeing. Aim: To describe the health-related quality of life among adults with a severe burn injury. Method: A literature review was done in accordance with the Friberg analytical method. Ten scientific articles were selected, all of which consisted of a quantitative design. The articles were found in the CINAHL Complete and PubMed databases. As a theoretical base, Katie Eriksson’s caring theory was selected and used as framework in the results discussion. Results: Three main themes with subthemes were identified; physical aspects of quality of life with subthemes “pain and movement capability” and “factors that affect the physical quality of life”, psychosocial aspects of quality of life” with subthemes “psychological ill-health” and “factors that affect the psychosocial quality of life” and general aspects of quality of life with subthemes “length of hospital stay, caring interventions and time since injury” and “age/gender”. Discussion: In the method discussion the authors have discussed the pros and cons of the execution of this literature review. In the results discussion, the results that were of greater interest to the authors have been discussed, in accordance with Katie Eriksson's caring theory as well as the background in this literature review and previous research.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, även skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom män och kvinnor. Studiens data utgår från RESUMÉ-studien, 2,500 unga vuxna mellan 20 till 24 år (53% kvinnor och 47% män) deltog. Resultatet visar en relation mellan alkoholkonsumtion och utsatthet. För män finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet och egendomsbrott. För kvinnor finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid sexuell och verbal utsatthet samt egendomsbrott. Män med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer utsatta för egendomsbrott och fysiskt än kvinnor. Kvinnor med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer sexuellt och verbalt utsatta än män. / This study investigates the relationship between alcohol consumption and victimization, differences in low and high degrees of alcohol consumption and level of victimization between and within genders. Data came from the RESUMÉ-study, which includes 2,500 young men (47%) and women (53%) ages 20-24 years. Results showed an association between alcohol consumption and victimization. For men there is a significant difference between degree of alcohol consumption and physical victimization and property crimes. For women there is a significant difference between degree of alcohol consumption and sexual and verbal victimization and property crimes. Men with high alcohol consumption had experienced more property crimes and physical victimization than women. Women with high alcohol consumption had been more sexually and verbal victimized than men.

No description available.

Bakgrund: ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, kännetecknas av koncentrationssvårigheter med hyperaktivitet och impulsivitet. Dessutom har ADHD påverkan på personens förmågor att hantera sitt vardagliga liv. Denna störning anses bero på både ärftliga och icke ärftliga faktorer. Ett utredningsteam på en psykiatrisk mottagning ställer diagnosen ADHD till vuxna. Teamet bedömer individens svårigheter att hantera vardagen. De svenska vårdprogrammen utgör grunden för en individanpassad behandling samt ett psykosocialt stöd. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur personer upplever att leva med ADHD före och efter att diagnosen ställts. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg har genomförts. Tretton kvalitativa artiklar har använts till analysen. Artiklarna hämtas från databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Följande sökord användes: ADHD, symptoms, adults, patients experiences, quality of life och qualitative research. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman Livet före diagnosen och Livet efter diagnosen. Deltagarna beskriver brist på förståelse från omgivningen, svårigheter med att anpassa sig till dagliga rutiner, låg självkänsla samt känsla av isolering före diagnosticering. Efter diagnosen beskriver deltagarna effekten av medicinsk behandling och stödet efter diagnosticering och menade att sådana åtgärder bidrog till möjligheten att fungera i den sociala miljön. Diskussion: De vuxnas upplevelser av att leva med ADHD diskuteras utifrån Erikssons teori om lidande och hälsa. Även fokuserar diskussionsdelen på sjuksköterskans professionella roll och ansvar under utredning samt behandling av patienter med ADHD. / Background: ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, is characterized by concentration difficulties with hyperactivity and impulsivity. ADHD also have an impact on a person’s ability to manage their everyday lives.  This disorder is attributed to both genetic and non-genetic factors that are biological and psychosocial reasons. Current assessment of ADHD diagnosis is usually made by an investigating team at a psychiatric clinic. The team assesses the individual's extensive difficulties in managing everyday life. The Swedish health care programs are the basis for individualized treatment and psychosocial support. Aim: The purpose of this literature review was to describe how people experience living with ADHD before and after the diagnosis. Method: A literature review according to Friberg was conducted. Thirteen qualitative articles were used for the analysis. The articles were retrieved from the databases Cinahl, PsycInfo and PubMed. The following keywords were used: ADHD, symptoms, adults, patient experiences, quality of life and qualitative research. Results: The analysis resulted in two main themes Life before the diagnosis and Life after the diagnosis. Participants report difficulties in adapting to daily routines, low self-esteem and senses of isolation before diagnosis. After diagnosis, the participants described the effect of medical treatment and support and explained that this bad contributed to the ability to work in the social environment. Their increased knowledge of ADHD diagnosis and support in daily life leads to improved problem management, giving them a new meaning in life. Discussion: The adults' experiences of living with ADHD are discussed in relation to Erikson's theory of suffering and health. The discussion section also focuses on the nurses’ professional role and responsibility during the investigation and the treatment of patients with ADHD.