Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens ålder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 år. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration från Glaser och Strauss grounded theory, har använts. Kärnkategori som framträdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, både bakåt och framåt i tiden, mot ett främmande mål med ett behov av ressällskap och guide. Tanken att hamna i en situation där ens vuxna barn drabbas av livshotande sjukdom och därefter dör fanns inte hos dessa mammor. Under sjukdomstiden återvände både mammor och barn till ett förhållningssätt med en vårdande mamma. I vissa fall uppstod en konflikt när barnet inte ville ta emot omvårdnaden. Efter dödsfallet befinner sig mamman i en helt ny situation som är svår att hantera emotionellt och praktiskt. Den förväntade framtiden med exempelvis barnbarn finns inte kvar och nya mål i livet måste ta form. Under resans gång är det viktigt för mamman att få stöd både inom familjen och från andra närstående. Vårdpersonalen har en viktig roll för att informera och stödja mamman. Ytterligare forskning behövs, både med mammor och pappor, för att kunna förstå deras situation i olika kontexter och därmed ge möjlighet för vårdpersonal att på bästa sätt ta hand om dessa föräldrar.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning som orsakar lidande för såväl patienten som dennes familj. Det är den psykiatriska sjukdom som har den högsta dödligheten. Flera försök har gjorts att beskriva orsaker och effektiva behandlingsmetoder. Insjuknandet sker ofta under tonåren och det finns bristfällig kunskap om vad dessa patienter tycker är hjälpsamt i behandlingen. Denna studie syftar till att beskriva barns och unga vuxnas erfarenheter av att vårdas för anorexi. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och metasyntes som metod. Tio artiklar inkluderades och analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman; möt mig där jag är, hjälp mig se det viktiga i livet och bemöt mig med respekt. Deltagarna beskrev ett behov av psykologiskt stöd och att bli sedda som individer, hur relationer var viktiga samt att vårdpersonalens bemötande hade betydelse. Slutsats: Berättelserna visar att patienter med anorexi upplever vården som hjälpsam när de involveras i beslutsfattande, möts som individer och med genuin respekt. Ett personcentrerat förhållningssätt bör implementeras för att ge den vård som dem behöver för att tillfriskna. / Background: Anorexia nervosa is a severe eating disorder that causes suffering for the patients as well as their families. It is the psychiatric disease that has the highest mortality rates. Several attempts have been made to describe its causes and effective treatment. Anorexia often begins in adolescence, and little is known about what these patients view as helpful in their treatment. This study aims to describe children’s and young adults’ experiences of being treated for anorexia.Method: A systematic literature study was made with a qualitative approach and metasynthesis. Ten articles were included and analyzed through content analysis.Results: The analysis resulted in three superior themes; meet me where I am, help me see the important things in life and treat me with respect. Participants described a need for psychological support and to be seen as individuals, that relationships were important as well as the caregiver’s treatment.Conclusion: The narratives showed that patients with anorexia experienced the care as helpful when they got to be involved in decision making, were seen as individuals, and met with genuine respect. A person-centered approach should be implemented to give the care they need to recover.Keywords: Anorexia Nervosa, Adolescent, Young Adult, Mental Health Services, Patient experience

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring hur organisationer kan använda sig av Employer branding för att bli en attraktiv arbetsgivare i syfte att attrahera och behålla Unga vuxna samt att undersöka om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor i vad de värderar hos en attraktiv arbetsgivare. Begreppet Unga vuxna har i den här uppsatsen avgränsats till individer mellan 18-29 år. Vi vill undersöka hur Unga vuxnas värderingar på arbetsplatser ser ut och vad de värderar högt hos en attraktiv arbetsgivare. Slutligen vill vi också undersöka om det finns någon skillnad mellan Unga vuxna män och kvinnors värderingar hos en attraktiv arbetsgivare. I den teoretiska referensramen redogörs det för begreppen Employer branding, Employer Value Proposition (EVP) och Unga vuxna. Det redogörs också för om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor, och vilka skillnaderna i så fall är. Undersökningsmetoden är en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes genom att skicka ut en enkät till våra nätverk på Facebook med uppmuntrande till individer inom undersökningens population att svara. Totalt besvarades 154 enkäter och 153 av enkäterna kunde användas som underlag för undersökningen.  Av resultatet framkommer det att Unga vuxna värderar samtliga EVP-värden som ligger till grund för undersökningen, men de värderas olika mycket. De faktorer som värderas högst av Unga vuxna för att de ska finna en arbetsgivare attraktiv är möjligheten till utveckling, att trivas med sina kollegor och att ha en bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det framkommer också att det inte finns några stora skillnader mellan könen i de värderingarna, men att Unga vuxna kvinnor generellt värderar EVP-värdena något högre.

Denna uppsats handlar om interpersonell interaktion på digitala medier och dess sociala betydelse för unga vuxna (20-30 år) när den fysiska interaktionen inte är möjlig eller önskvärd. Den handlar också om medierad interaktion i allmänheten och belyser de digitala mediernas roll för interpersonell interaktion då det sociala landskapet idag präglas av dessa på många sätt. Frågeställningarna som formulerats för att besvara syftet är följande: 1) I situationer då det inte går att umgås ansikte-mot-ansikte, hur fungerar den digitala interaktionen som alternativ? 2) När föredrar unga vuxna interaktionen på digitala medier? 3) Går det att tillgodose det sociala behovet digitalt i samma grad som den ansikte-mot-ansikte? 4) Vad har Covid-19 haft för påverkan på hur unga vuxna ser på social interaktion? Studien utgår från en enkätundersökning samt två intervjuer, då denna uppsats utgår från den kvantitativa metodologin i första hand och kvalitativ i andra. Teorierna består av medialiseringsteori, medium teori och teori kring medierad kommunikation. Resultatet visade att det både gick att upprätthålla relationer och få ett socialt utbyte på digitala medier. Dess fördelar var inom teman som tidseffektivitet, geografiskt avstånd, rum och tidsoberoende, kravlöshet och tillgänglighet. Det var dock beroendeframkallande, ångestladdat och avsaknad av symboliska ledtrådar. De unga vuxna som deltog i studien hade delade meningar om hur Covid-19 påverkat den sociala interaktionen. Det var tydligt däremot att den medierade interaktionen på digitala medier hade varit viktig under pandemin.

Uppsatsen “Vem man (inte) är” skrevs av Daniela Vergara-Guerrero och Denise Melki. Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxnas inställning till deras bostadsområde Tensta ser ut samt undersöka hur respondenterna uppfattar omgivningens bild av deras bostadsområde. Vi vill även undersöka hur detta påverkar deras identitetsskapande och självbild. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur beskriver respondenterna deras bostadsområde? Hur upplever respondenterna att framställningen av deras bostadsområde ser ut i relation till identitetsskapande? Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex unga vuxna i åldrarna 16–20 från Tensta. Teorierna som tillämpades var Goffmans teori om stigma samt Hammaren & Johanssons teori om identitet.  Studiens resultat visar att de unga vuxna har en omfattande känsla av gemenskap och stolthet till bostadsområdet och dess invånare. Trots den heta diskursen från media om bland annat kriminalitet och arbetslöshet som råder i Tensta lyfter respondenterna fram att deras verklighet i Tensta skiljer sig från medias yttrande. Respondenterna har kännedom om hur omgivningen ser på området dock menar de att deras bostadsområde inte alls är som media framställer den. Det visar sig att deras gemenskap överväger den negativa stämplingen som omgivningen tilldelar dem. / The study "Who you are (not)” was written by Daniela Vergara-Guerrero and Denise Melki. This study aims to examine how young adults view their living area Tensta. The intention is to examine how the respondents think society views their living area and how it affects their identity creation. The study was answered through the following questions: How do the respondents describe their living area? And how do the respondents feel about the representation of their living area looks in relation to identity creation? The empirical data was collected through semi-structured interviews with six young adults aged 16-20 from Tensta. The study is based on Goffman's theory about stigma and Hammaren & Johannsson's theory about identity.  The study's results show that young adults have an extensive sense of community and pride in Tensta and its inhabitants. Despite the heated discourse of crime and other social dilemmas in the media, the respondents point out that their reality in Tensta differs from the medias' opinion. The respondents are aware of the disturbance that occurs in the living area, but they feel that their residential area is not at all like the media portrays it and their positive view outweighs the negativity they hear about their suburb.

Abstract: The aim of this thesis is to try to contribute to the research about adults with autism spectrum disorder (ASD) in public libraries. The two research questions this study attempts to answer are: How do the public libraries in a Swedish city work to increase accessibility for adults on the autism spectrum? And, what possibilities are there for the public libraries to help adults on the spectrum be more socially included and increase accessibility (as defined by the social model of disability) to create a more socially sustainable library? The study has two different research methods, because the lack of previous research necessitated a basic quantitative survey to start with. The survey was distributed to public libraries in a Swedish city. The results of the survey showed, with a few exceptions, that the respondents do not work for adults with ASD. In addition to the survey, a qualitative comparative analysis of international projects was made to examine different ways of working towards the group. The projects were analysed to examine ways to work towards the group, based on an understanding of barriers based on the social model of disability. The analysis showed that projects often contained an informational course on ASD and that a social network was an important component for further skills development. It is problematic, from a social sustainability perspective, when a group in society is excluded from the mind set of societal institutions. Adults with ASD are by law a prioritized group for the Swedish libraries and the work towards accessibility should reflect that.

Att arbeta med och överkomma missnöje i unga vuxna-terapier har i forskning visat sig gynnsamt för ett positivt terapiutfall. Dock visar forskning att unga vuxna kan ha svårt att uttrycka missnöje. Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter beskriver att de arbetar med missnöje i unga vuxna-terapier samt vad som beskrivs främjande/hindrande i detta arbete. Nio leg. psykoterapeuter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Genom tematisk analys av datamaterialet framkom följande teman: Diagnostik; Uppmärksamma, Förståelse; Genuin relation; Vänta; Lyfta det; Tolka; Tydligare känsla av ”Jag”; Alliansbrott; Genombrott; Psykoterapeutens tredje öga och Balansgång. Resultaten visar att alla teman samspelar vilket tydliggörs i en modell. Mest främjande för arbetet med missnöje var: en genuin terapeutisk relation vilken möjliggjorde metakommunikation; förståelse för ung vuxen-fasens utmaningar; samt terapeutens utifrånperspektiv för att uppmärksamma missnöjet. Mest hindrande var undvikande av missnöjet och avsaknad av genuin terapeutisk relation.

Ungdomar och unga vuxna som är på väg att bli självständiga ställs inför unika psykosociala problem när de plötsligt återigen blir beroende av omvårdnad. För att kunna optimera arbetet med denna målgrupp krävs en förståelse för deras egna upplevelser. Syftet med denna studie är därför att försöka förstå hur ungdomar upplever livet med cancer och hur de beskriver det genom bloggar. Studien lägger ingen vikt vid olika behandlingsmetoder utan fokuserar på ungdomarnas upplevelser och den psykosociala delen. Tio olika bloggar där författaren antingen själv hade cancer eller hade ett barn med cancer studerades och analyserades genom en tematisk analys med utgångspunkt i grounded theory. Det som framkom var vikten av att ha resurser av olika slag, både anhöriga, kunskap och ekonomi för att kunna hantera situationen samt att olika reaktioner och alla känslor är okej. Det framkom även hur viktig tiden efter behandling är. De slutsatser som kunde dras var att hälso- och sjukvården brister i att möta ungdomars problem och att de skiljer sig från vården gentemot andra målgrupper samt att det behövs mer resurser även efter behandlingsslut, en cancerresa är inte över i samma stund som behandling slutar utan då startar nästa del. Det visar sig även att forskningsfältet kring ungdomar och unga vuxna med cancer samt långvariga effekter av sjukdomen är bristfälligt och fler studier behövs.

Sammanfattning   Bakgrund: Det har skett en kraftig ökning av användandet av centralstimulerande läkemedel som medicinering vid Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD, uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning). Funktionsnedsättningen kan ge symtom som uppmärksamhetssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet samt avsaknad av impulskontroll. Dessa symtom kan bidra till betydande svårigheter i vardagen. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna med ADHD upplever sitt dagliga liv. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Alla deltagare beskrev upplevda symtom som hyperaktivitet, impulsivitet, ouppmärksamhet, glömska och känslan av att vara oorganiserad. Symtomen påverkade deltagaren negativt inom flera områden i deras liv, som till exempel svårigheten av att påbörja och slutföra något men även att upprätthålla en relation. Flertalet av deltagare valde att medicinera för att få hjälp med symtomen men behövde också använda sig av strategier som hjälp i vardagen. Några deltagare beskrev ett behov av att självmedicinera med alkohol och narkotika. Slutsats: För en person med ADHD är upplevelsen av sin funktionsnedsättning individuellt och behöver bemötas utifrån detta, det vill säga bemöta personen på den nivå där denne befinner sig. Ett individanpassat bemötande för att öka delaktigheten. När samhället och framför allt sjukvården inte lever upp till detta påverkas personen negativt. Samhället behöver mer kunskap och information, för att alla personer oavsett om man har ADHD eller inte, är det viktigt att känna sig delaktig i samhället. Detta skulle leda till mindre lidande och en större förståelse för hur personer med ADHD fungerar och en god omvårdnad samt de skulle känna sig mera delaktiga i sin vård. / Abstract:   Background: There has been a significant increase in the use of stimulants medication in used for Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). The impairment could cause symptoms such as attention deficit, overactivity, impulsivity and lack of impulse control. These symptoms could contribute to significant difficulties in everyday life. Aim: The purpose was to describe how adults with ADHD experience their daily lives. Method: A descriptive literature study based on nine scientific articles. Main results: All participants described perceived symptoms as hyperactivity, impulsivity, inattention, oblivion, and the feeling of being disorganized. The symptoms affected the participant negatively in several areas of their life, such as the difficulty of starting and completing something but also maintaining a relationship. Most of the participants chose to medicate to get help with the symptoms but also needed to use strategies to help in everyday life. Some participants also described a need to self-medicate with alcohol and drugs. Conclusion: For people with ADHD, the experience of their disability is individual and needs to be addressed properly, that is, to meet them at their own level. When the healthcare system does not live up to this, the person is negatively affected. Society needs more knowledge and information so that all people, whether you have ADHD or not, can feel involved in the community. A higher knowledge would lead to less suffering, a greater understanding of how people with ADHD acts, improved nursing care and feeling of better involvement in their own care.

Studien undersöker professionellas upplevelse av dagens droganvändning bland unga vuxna i åldrarna 18-26. Studien vill få svar på vad de professionella som arbetar inom socialtjänst och öppenvård ​upplever är den mest förekommande drogen som brukas i dagsläget, vad de anser är vanliga bakomliggande orsaker till att en ung vuxen utvecklar ​ett drogproblem, samt vilka arbetsmetoder de själva använder i arbetet med en ung vuxen med drogproblematik. Genom semistrukturerade intervjuer har fem professionella intervjuats ​som arbetar med unga vuxna med drogproblem inom region Stockholm och Uppsala. En kvalitativ riktad innehållsanalys har använts som analysmetod. Resultatet visade att den mest förekommande drogen som brukas av unga vuxna i nuläget är cannabis, men att blandmissbruk och kemiska nätdroger har på senare tid ökat i användning. Bakomliggande orsaker till att en ung vuxen hamnar i ett drogproblem var varierande, exempelvis biologisk ärftlighet och att individen börjar bruka droger som ett sätt att dämpa fysisk eller psykisk smärta. Kön verkar även ha en betydelse i förhållande till droganvändning och konsumtionsmönster. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner använder sig av motiverande samtal som arbetsmetod med klienterna. Det upptäcktes även att socialpolitiken i dagsläget begränsar möjligheterna för en ung vuxen med drogproblematik att få rätt hjälp.