I studien undersöks hur socialtjänsten i mindre kommuner kan arbeta med personer som befinner sig i prostitution. Införandet av förbud mot köp av sexuella tjänster har lett till att socialtjänsten blivit en av de myndigheter som bär det främsta ansvaret för arbetet med personer som befinner sig i prostitution. Tillsammans med andra myndigheter och organisationer är tanken att socialtjänsten ska samverka för att stärka och effektivisera arbetet. Källor som används i studien tyder på att prostitution är ett storstadsfenomen och de mindre kommunerna kan glömmas bort i forskning. I studien intervjuades därför anställda inom socialtjänsten i mindre kommuner så de kunde dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter. Resultatet visade att samtliga informanter sällan kom i kontakt med personer som befann sig i prostitution och de kunde inte uppskatta hur många individer det rörde sig om i kommunen. Samtliga informanter angav att de saknade handlingsplaner, rutiner, metoder och fungerande samverkan med andra aktörer avseende prostitution. Arbetsmetoderna anpassades individuellt utifrån individens behov och beprövade metoder togs ofta från andra ärenden. Studiens slutsatser är att det kunde saknas kunskap om prostitution hos myndigheter och allmänheten, vilket kunde leda till att personer sällan sökte stöd och att socialtjänsterna i mindre kommuner saknade standardiserade lösningar. Vidare drogs slutsatserna att prostitution kunde skildras som ett lågprioriterat område inom socialtjänsten i mindre kommuner. Samtidigt kunde det finnas ett positivt synsätt hos informanterna att utveckla sina kunskaper, expertis och sprida information om ämnet till allmänheten. Förslag på framtida forskning vore således att undersöka om det skett någon förändring inom området.

Den psykiska ohälsan i form av ångest ökar och är överrepresenterad i åldrarna 16–29 år. I och med ökningen av psykiska besvär sätts det också en press på vården och hur patienter tas emot. Ett första intryck är bemötandet, något som kan tänkas vara avgörande för att få så bra hjälp som möjligt. Fyra av tio individer med psykisk ohälsa har upplevt ett undermåligt bemötande i vården och har känt sig orättvist behandlade. Syftet med studien är att beskriva och analysera unga män och kvinnors upplevelser av bemötandet när de har sökt hjälp för sin ångestproblematik. Denna kvalitativa studie bygger på sex unga vuxnas upplevelser av bemötandet när de har sökt hjälp för sin ångest. Dessa har analyserats med hjälp av en tematisk analys och teorier såsom anknytningsteorin, professionell hållning och bemötande, stigmatisering samt rollteorin. I resultatet framkom det att majoriteten av informanterna har haft övergripande negativa upplevelser av bemötandet, då de anser att de inte får rätt sorts hjälp och vårdgivaren inte visar tillräckligt med intresse. Vi hoppas att denna studie ska bidra till en djupare förståelse över unga vuxnas upplevelser av bemötande när de har sökt hjälp för sin ångestproblematik. / Mental illness in the form of anxiety is increasing and the age groups 16–29 is overrepresented. With the increase of mental health problems, there is also a pressure on the primary care and how patients are received. The first impression of the care is the attendance, which may be crucial in getting the best help and care possible for the anxiety. Four out of ten individuals with mental illness have experienced an inferior treatment and have been treated unfairly. The main purpose of this study is to describe and analyse young men and women's experiences of the treatment when they have sought help for their anxiety. This qualitative study is based on six young adults' experiences of attending as they seek help for their anxiety. These interviews have been analysed using a thematic analysis and with theories such as attachment theory, professional attitude, stigmatization and role theory. In the result from the interview we can see that most of the informants had an overall negative experience of the treatment. They feel that they are not getting the right kind of help for their anxiety and that the caregivers don’t show enough interest for their situation. We hope this study will contribute to a deeper understanding of young adults’ experiences of the treatment when they seek help for anxiety.

ADHD syns inte utanpå men känns desto mer inuti, och idag är det allt fler vuxna som diagnostiseras. Samtidigt har det främst bedrivits forskning om ADHD inom den medicinska forskningen, och det saknas samhällsvetenskaplig forskning om diagnosen. Mycket av den forskning som finns idag kring ADHD belyser olika behandlingsformer och vad som händer rent kroppsligt, men det saknas forskning som belyser upplevelsen att få en ADHD-diagnos. Syftet med vår studie är därför att få en djupare förståelse för hur det är att diagnostiseras med ADHD i vuxen ålder, hur det är att leva med diagnosen samt vilket stöd individen upplever sig ha fått i samband med diagnostisering. För att besvara syfte och frågeställningar på ett optimalt sätt valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, med fenomenologisk induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod valde vi att intervjua fyra individer som samtliga har fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick från en utformad intervjuguide. Kvalitativ konventionell innehållsanalys valdes som metod för att analysera det insamlade materialet på ett förutsättningslöst sätt.  Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde både positiva och negativa känslor i samband med att de fick sin diagnos. Resultatet visade även att samtliga respondenter blev erbjudna diverse hjälp- och stödinsatser i samband med diagnostisering, men att de även har fått erfara brister i vården som exempelvis väntetid och dåligt bemötande. Vidare visade resultatet att respondenterna upplever att ADHD-diagnosen hindrar deras funktionsförmågor på olika sätt, men att vardagen har förbättrats med hjälp av medicin och diverse strategier som de använder sig av. Slutligen visade även resultatet att samtliga respondenter upplever att det finns en stor okunskap kring ADHD i samhället samt att allmänheten har en synnerligen stereotyp och ensidig bild av hur en individ med ADHD är. Här ser vi ett behov av framtida forskning och föreslår studier kring arbetssätt och bemötande gentemot individer som har en ADHD-diagnos, vilket är av yttersta relevans för socialt arbete.

No description available.

Inför den här studien träffade vi studie- och yrkesvägledare på en större gymnasieskola iVästra Götaland. De uppmärksammade en obalans i hur elevernas hemkommuner väljer attfånga upp och arbeta med de elever som valt att inte slutföra sina gymnasiestudier.Syftet med den här undersökningen är att få ökad förståelse för hur handläggarna inom detkommunala aktivitetsansvaret i Västra Götaland arbetar med de unga vuxna som tillhörmålgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Studien utgår ifrånfrågeställningarna. Vilka insatser och resurser kan handläggarna inom KAA i Västra Götalanderbjuda de unga vuxna? På vilket sätt arbetar handläggarna inom KAA i Västra Götaland föratt bemöta de unga vuxna?En kvalitativ metod har tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer medyrkesverksamma handläggare inom det kommunala aktivitetsansvaret i Västra Götaland.Analysen av det empiriska materialet har utgått från ett teoretiskt ramverk bestående avHodkinson och Sparkes Careership-teori (1997) samt Känslan av sammanhang (KASAM) avAaron Antonovsky (2005).Resultatet i studien visar på att ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret oftast vilarpå en enskild handläggare och att handläggaren i sin tur är beroende av samverkan medövriga professioner och ekonomiska resurser för att genomföra uppdraget. De unga vuxnainom målgruppen för KAA behöver tid för att finna meningsfullhet och vidga sinhandlingshorisont.

Abstrakt Bakgrund: Ryggsmärta ett subjektivt och multidimensionellt problem som påverkar många personers vardag. Kronisk ryggsmärta är ofta ett livslångt tillstånd med stor personlig betydelse som personen måste lära sig leva med. Ryggsmärtan måste därmed förstås respekteras av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med kronisk ryggsmärta.  Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa intervjustudier. Datainsamling av inkluderade artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analys gjordes enligt Fribergs femstegsmall. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: ”Ryggsmärtan påverkar fysiskt”, ”Känslorna och självuppfattningen påverkas”, ” Sociala livet förändras” och ” Hitta balans i tillvaron”. Konklusion: Kronisk ryggsmärta påverkade flera aspekter av personers liv och gav liknande men unika erfarenheter. Personer med ryggsmärta påverkades inte bara av ryggsmärtan utan av andra personers förhållningssätt och omgivande faktorer. Sjuksköterskan kan använda erfarenheterna och kunskap om personernas beteenden för att främja anpassning och hälsa samt möjliggöra bättre bemötande, förståelse och personcentrerad omvårdnad. / Abstract Background: Back pain is a subjective and multidimensional problem that affect many people’s everyday lives. Chronic back pain is often a lifelong condition with great personal significance that the person must learn to live with. Therefore, back pain must be understood and respected by the nurse. Aim: The aim of the literature study was to describe adults’ experiences of living with chronic back pain. Methods: A literature study based on eight qualitative interview studies. Data collection of included articles was performed in the CINAHL and PubMed databases. Analysis was done according to Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in four categories: “Back pain affects physically”, “Emotions and self-perception are affected”, “The social life changes” and “Finding balance in in life”. Conclusion: Chronic back pain affected several aspects of people’s lives and gave similar but unique experiences. People with back pain were not only affected by their back pain but also other people’s attitudes and surrounding factors. Nurses can use the experiences and knowledge of the people’s behaviour to promote adaption and health as well as enable better approach, understanding and person-centred care.

This study aims to examine how the city of Stockholm represents the problem with housing shortages for young adults in their policies for housing supply. How the problem is represented has an impact on which measures are implemented to combat the housing shortage in the municipality. Drawing on Carol Bacchi’s “what’s the problem represented to be” framework the analysis in the study seeks to enlighten the implicit assumptions and underlying reasons for the housing supply strategy. The result of the study showed that two main representations of the problem can be detected. The first one is related to the municipalities’ limited conditions for building houses that match the needs of young adults. The other representation of the problem is related to the young adults as an economically weak group who have difficulties buying a home that matches their needs.

Syftet med studien var att med en explorativ ansats undersöka huruvida inflammation och blodfetter kan mediera sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion hos äldre vuxna. Longitudinell data över ett tidsspann om nio år hämtades från The English Longitudinal Study of Ageing (ELSA). Urvalet bestod av 2380 deltagare, där samtliga var minst 50 år gamla. Fysisk aktivitet (FA) mättes genom självskattning vid intervju. Mått för kognitiv funktion utgjordes av resultat från tester som avser mäta domänerna minne och exekutiv funktion. För minne användes ett Word-list learning-test som mäter omedelbar och fördröjd återgivning (OÅ & FÅ). För exekutiv funktion användes ett Animal Naming-test som mäter verbal fluency (VF). Data för inflammationsmarkörer och blodfetter inhämtades genom blodprov. Inflammationsmarkörer som undersöktes var C-reactive Protein (CRP) och fibrinogen. Blodfetter som undersöktes var High-Density Lipoproteins (HDL-kolesterol), Low-Density Lipoproteins (LDL-kolesterol) samt triglycerider. Medieringsanalys med strukturell ekvationsmodellering (SEM) indikerade att blodfetter, men inte inflammation, medierar sambandet mellan fysisk aktivitet och minne. Resultaten indikerade inte på någon mediering av varken blodfetter eller inflammation avseende domänen exekutiv funktion. I motsats till vad som beskrivs i stora delar av litteraturen pekade resultaten dock på att LDL-kolesterol hade en skyddande roll för kognitiv funktion, och att HDL-kolesterol påverkade kognitiv funktion negativt. Studiens resultat visade att blodfetter kan utgöra en underliggande mekanism för sambandet mellan fysisk aktivitet och minne. / The purpose of the study was to investigate, with an exploratory approach, whether inflammation and blood lipids can mediate the relation between physical activity and cognitive function in older adults. Longitudinal data over a time span of nine years was collected from The English Longitudinal Study of Aging (ELSA). The sample consisted of 2380 participants, all of whom were at least 50 years old. Physical activity (FA) was measured through self-assessment at an interview. Measures of cognitive function consisted of results from tests aimed at measuring the domains of memory and executive function. Memory was assessed with a Word-list learning task which measures immediate and delayed recall. Executive function was assessed with an Animal Naming task which measures verbal fluency. Data for inflammatory markers and blood lipids were obtained through blood samples. Inflammatory markers that were examined consisted of C-reactive Protein (CRP) and fibrinogen. Blood lipids that were examined consisted of High-Density Lipoproteins (HDL cholesterol), Low-Density Lipoproteins (LDL cholesterol) and triglycerides. Mediation analysis with structural equation modelling (SEM) indicated that blood lipids, but not inflammatory markers, mediate the relation between physical activity and memory. Results did not indicate any mediation of neither inflammatory markers nor blood lipids in the physical activity-executive function relation. In contrast to what is commonly described in the literature, the results indicated that LDL-cholesterol has a protective role of cognitive function, and that HDL-cholesterol had a negative effect on cognitive function. The study showed that blood lipids can be an underlying mechanism of the relation between physical activity and memory.

Bakgrund: En studie visar att svenska vuxna mellan 18-30 år har lägst intag av frukt och grönsaker. De har även minst kännedom om kostråden och ett av hindren till konsumtion är att de inte tycker det är gott. För att förhindra sjukdom eller bibehålla god hälsa är det viktigt att konsumera mycket frukt och grönsaker.    Syfte: Synliggöra unga vuxnas föreställningar om deras egen frukt- och grönsakskonsumtion.    Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio respondenter som var 18-30 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys.   Resultat: Bland respondenterna fanns det olika faktorer som styrde deras föreställningar kring frukt och grönsaker. De faktorer vi såg var att personer i omgivningen hade en påverkan, vilket de diskuterade mest kring. Även faktorer som ekonomi, miljöperspektiv, motivering till konsumtion pga att något är nyttigt eller onyttigt, sensoriska preferenser och ovilja till konsumtion då det ansågs ansträngande. Allergier som begränsade valmöjligheterna var även något som styrde. Vilja till konsumtion var en faktor som togs upp ofta. Känslor om att det var viktigt att äta grönsaker för att det är bra och nyttigt men även att frukt kunde vara onyttigt om det konsumerades i för stora mängder då det innehåller fruktsocker.   Slutsats: Föreställningarna kring frukt och grönsaker styrdes av faktorer som uppväxt, omgivning, pris, hälsa och associerade känslor. Respondenterna förklarade hur yttre faktorer påverkade deras frukt- och grönsakskonsumtion. Det fanns även föreställningar om att det var nyttigt men att det i för stor mängd kunde vara onyttigt med frukt. / Background: A study shows that Swedish adults between 18-30 has the lowest intake of fruit and vegetables. They have the least knowledge about food recommendations and one of the obstacles for consumption is their preferences. To prevent disease or maintain good health, it´s important to consume plenty of fruits and vegetables.    Objective: The aim of the study was to emphasize young adults' perceptions of their own fruit and vegetable consumption.    Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents between 18-30 years old. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis.    Results: Among the respondents, there were various factors that governed their perceptions of fruits and vegetables. The factors we saw were that people in the environment had an impact, which the respondents discussed frequently. Also factors such as economy, environmental perspective, motivation for consumption due to something being healthy or unhealthy, sensory preferences and unwillingness to consume when it was considered strenuous. Allergies that limited the choices were also something that governed. Willingness to consume was a factor that was raised frequently. Feelings that it was important to eat vegetables because it is good and healthy but also that fruit could be unhealthy if it was consumed in excessive amounts as it contains fruit sugar.   Conclusion: The perceptions about fruit and vegetables were governed by factors such as upbringing, environment, price, health and associated emotions. The respondents explained how external factors affected their fruit and vegetable consumption. There were also perceptions that a high fruit consumption could be harmful.

Bakgrund: Smittsamma sjukdomar ökar i samhället och vaccinationer är ett effektivt sätt att begränsa smittspridning. Trots detta väljer delar av befolkningen att inte vaccinera sig vilket riskerar att öka sjukdom i samhället. Syfte: Att belysa vuxnas erfarenheter och inställningar till att vaccinera sig mot smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteratursökning resulterade i 18 artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysarbetet resulterade i fyra kategorier: Att anledningar finns till att inte vilja vaccinera sig, Att sakna information från pålitliga källor, Att känna sig tvingad till att vaccinera sig, Att förutsättningar till att vaccinera sig behöver finnas. Resultatet visar att det finns flerolika faktorer som påverkar inställningen till att vaccinera sig. Slutsatser: Personer kan uppleva olika känslor och tankar i samband med vaccination. Därför är det av betydelse att sjuksköterskor som vaccinerar skapar en tillitsfull relation i det korta mötet för att stärka personens delaktighet och känsla av sammanhang i situationen.