Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande problem hos många unga vuxna idag, däremot är det oklart vad detta fenomen beror på. Detta fenomen kan beskrivas som ett lidande och hindrar individen i att uppleva sig själv som en helhet. Problemformulering: Genom sociala medier exponeras unga vuxna av normativa föreställningar vilket skapar risker med att individer får en negativ kroppsuppfattning, låg självkänsla vilket i sin tur kan skapa en psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sambandet mellan självkänsla, kroppsfattning, användning av sociala medier och psykisk ohälsa samt hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Datainsamling skedde genom enkäter som mätte upplevd självkänsla(RSES), kroppsuppfattning (BAS 2), användande (SOCM1) och påverkan (SOCM2) av sociala medier samt psykisk ohälsa (HADS). Enkäterna delades ut till studenter på Högskolan i Borås. Studien består totalt av 114 enkätsvar från både män och kvinnor. Statistiken från enkäterna redovisas i tre tabeller: urvalsbeskrivning, jämförelseanalys och korrelationsanalys. Resultat: Könsskillnader beskrivs vad gäller upplevelsen av självkänsla, kroppsuppfattning, användning och påverkan av sociala medier samt ångest och depression. Flertalet variabler visade på ett moderat eller starkt samband. Diskussion: Det blir tydligt att de olika variablerna har ett samband med individers hälsa. Psykisk ohälsa, särskilt ångest- och depressionsproblematik klassas som ett folkhälsoproblem. Därför är det viktigt med kunskapsutveckling kring vilka faktorer som är förenade med denna ohälsa. Sjuksköterskan behöver bemöta dessa individer som visar varningstecken som tyder på psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Genom att utveckla framtida screeningsverktyg kan sjuksköterskan identifiera varningstecken på denna ohälsa och med tidiga interventioner hjälpa individen. Med framtida forskningsfrågor kan orsaker till psykisk ohälsa identifieras. Slutsatser: Samband redovisades mellan flertalet variabler och en könsskillnad synliggjordes i både påverkan av sociala medier och det psykiska måendet bland unga vuxna, detta i enlighet med tidigare forskning.

Cancer är en allvarlig sjukdom som ofta förknippas med äldre. Trots det drabbas också barn. Att drabbas av en allvarlig sjukdom som barn leder till att livet plötsligt förändras. Forskningen inom cancervård har lett fram till att allt fler överlever cancer som barn. Detta ställer höga krav på vårdens organisation och kunskap kring de unga vuxna som lever med en cancerhistoria. Vi vill därför skriva en litteraturstudie med syftet: att beskriva unga vuxnas upplevelse av livet efter att ha friskförklarats från cancer som barn. Resultatet av litteraturstudiens dataanalys ledde till att tre huvudteman identifierades: att återgå till vardagen, oro inför framtiden och Vårdandets betydelse för lidande. Under de tre huvudtemana struktureras resultatet upp i totalt 10 subteman. Resultatet  visar  att  livet  fortsätter  att  påverkas  av  sjukdomen  även  efter friskförklaringen. Sjukdomen och behandlingen har lämnat både psykiska och fysiska spår samt en oro för framtiden. Relationen till familjen har stärkts, men relationen till vännerna har till viss del påverkats negativ då de känner sig annorlunda. De unga canceröverlevarna känner sig övergivna av vården då det stöd de fick under sjukdomstiden plötsligt är borta. Utifrån resultatet kan en förståelse skapas för att sjukdomen och dess konsekvenser kan orsaka ett livslidande. Vården behöver utöka kunskapen och eftervården för att möta den växande gruppen av unga canceröverlevares behov. Sjuksköterskan har en viktig roll för att tillgodose patienternas behov av stöd och vård såväl inför, som efter friskförklaring.

Studien hade sin grund i att medier spelar en viktig roll i identitetsskapandet. Därifrån fanns ett intresse av att undersöka vilka bilder av och kriterier för femininitet som de tre tidningarna Frida, Veckorevyn och Femina skapar i sina artiklar online. Undersökningens material bestod av artiklar och rubriker som platsade under kategoriseringarna livsstil, relationer och kändisar och analyserades genom ett urval av frågor från Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultaten inkluderar bland annat att tidningarna tar en vägledande position då de till stor del använder sig av konstateranden och bygger upp sina artiklar enligt strukturen problem–lösning. Vilka ämnen som vägleds inom varierar dock mellan tidningarna, och därmed även mellan de ålderskategoriseringar som målgrupperna tillhör.

Data obtained in laboratory settings is a valid but resource-demanding approach. Moreover, although aspects of both metacognition and metaemotion have been proposed to be important for socioemotional functioning, such associations have rarely been studied previously. This study aimed to examine the feasibility of a multimodal online-assessment of emotion recognition ability, and to investigate its associations with metacognition and metaemotion. The sample consisted of 106 students from three Swedish universities. The online-survey included a multimodal emotion recognition test (ERAM) with added trial-by-trial confidence judgments (to measure metacognition) and questionnaires related to metaemotion. Online-data showed great consistency with previous data collected in lab. Well-calibrated adults had higher emotion recognition accuracy than under-confident adults. Higher levels of negative metaemotions were associated with higher emotion recognition accuracy. In conclusion, online-assessments of emotional abilities may be a useful approach. Further research is required to understand relationships between metacognition, metaemotion, and emotion recognition ability more fully.

No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att genomgå en cancerbehandling och vilket behov av stöd som behövts under behandlingen. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 11 orginalartiklar med kvalitativa studier från databaserna Pubmed och Cinahl har använts. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; upplevelser av fysiska förändringar, påverkan på den psykiska hälsan, påverkan på det sociala livet samt behovet av stöd från vårdpersonal och närstående. Kroppsliga förändringar var någonting som skapade osäkerhet och brist på kontroll över sin egen kropp. Det skapade ilska och frustration. Resultatet från studierna visade också att ett socialt nätverk, emotionellt stöd och kompetent personal var livsviktigt för patienterna. Slutsats: Ungdomar och unga vuxnas liv påverkas mycket av att genomgå en cancerbehandling. Deras fysiska- och psykiska hälsa påverkas av hur de blir bemötta av vårdpersonalen. Därav skulle det vara av fördel om vårdpersonal har kunskap om patienternas upplevelser av att genomgå en cancerbehandling för att kunna ge rätt stöd och information. En bra kommunikation och en tillitsfull relation mellan sjukvårdspersonal och patient är nödvändigt för en god vård. Nyckelord: Cancer, ungdomar, unga vuxna, upplevelser / Aim: The aim of this literature study was to describe adolescents and young adults experiences of going through cancer treatment and what kind of support they would have needed during treatment. Method: A literature study has been done where eleven original articles with qualitative studies from the databases Pubmed and Cinahl were used. Results: The result were divided into four main themes; experiences of physical changes, the effects on psychological health, the effects on social life and the need for support from healthcare providers and close relations. Bodily changes were something that created insecurities and lack of control over the own body. That created anger and frustration. The result from the studies also showed that social networks, emotional support and competent healthcare providers is essential for the patients. Conclusion: Adolescents and young adults lives are very affected when going through cancer treatment. Their physical and psychological health are affected by how they get received by healthcare providers. There for, it would be of advantage if healthcare providers have knowledge about the patients experiences going through cancer treatment. To be able to give the right support and information.  A confidential communication and a trustworthy relation between healthcare provider and patient is crucial for a good care. Key words: Cancer, adolescents, young adults, experiences.

Sammanfattning Missbruk och kriminalitet har ett komplext samband vilket det finns ett behov av att ta hänsyn till vid stödjande insatser. Den ursprungliga problematiken kan vara olika från fall till fall, men de båda är hos många en central problematik på grund av att de samspelar med varandra. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka upplevelsen av stöd till unga vuxna lagöverträdare med missbruksproblematik efter dom eller frigivning. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med unga vuxna lagöverträdare med missbruksproblematik samt professionella, både socialarbetare och frivårdsinspektörer. Syftet med att inkludera olika respondent-grupper har varit att undersöka olika perspektiv och upplevelser av stöd för unga vuxna lagöverträdare med missbruk, för att kunna identifiera likheter och skillnader. Resultatet i denna studie har visat att relationen mellan klient och professionell har avgörande betydelse för upplevelsen av stöd. För att stödet ska tas emot av klienten på ett sätt som kan skapa förändring hos denne förutsätter det att individen själv har motivation att bryta med missbruket och kriminaliteten. Stöd från professionella kan främja motivationen men det är individens egen motivation som är av avgörande betydelse för att en förändring ska kunna ske. I diskussionen lyfts även samhällets normer och individens omgivning fram som bidragande komponenter vilka påverkar individens motivation till förändring samt själva förändringsprocessen.

Sammanfattning Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vuxna cancerpatienters psykosociala behov utifrån tidigare forskning, samt att identifiera psykiatriska aspekter som konsekvenser av cancerdiagnosen. Vidare ämnar syftet ringa in eventuella ouppfyllda behov hos vuxna cancerpatienter. Litteraturstudien består av 12 stycken utvalda vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration från en innehållsanalys. Resultatet visade att det föreligger flera psykosociala behov hos cancerpatienterna och att ångest, depression och sömnsvårigheter är vanligt förekommande problem som en följd av cancerdiagnosen och efterföljande behandling. Cancerpatienterna upplevde även till viss grad deras psykosociala behov som ouppfyllda och önskemål om utökade resurser förekom.

Bakgrund: Minst var tredje person i Sverige beräknas få en cancersjukdom någon gång under livet. En behandlingsbar cancersjukdom kan innebära ett flertal förändringar i personens liv. Förändringarna kan gälla till exempel tankar, känslor och kroppsliga förändringar. Många personer med en behandlingsbar cancersjukdom upplever brister när det kommer till stöd från vårdpersonal. För att kunna anpassa omvårdnaden kring vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom behövs ökad kunskap och förståelse kring hur det är att leva med behandlingsbara cancersjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med en behandlingsbar cancersjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på patografier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde fram till fem kategorier och två underkategorier. Den första kategorin var en känsla av personlig förändring. Den andra kategorin var längtan tillbaka till det gamla livet. Nästa kategori var tankar om döden. Den fjärde kategorin var att känna styrka med underkategorierna vilja och kämpaglöd och nära och käras betydelse. Den sista kategorin var tankar om framtiden. Slutsats: En känsla av personlig förändring med avsnittet kring en förändrad syn på och känsla för kroppen, tankar om döden samt vilja och kämpaglöd var tre utmärkande upplevelser i resultatet. Genom en förståelse kring upplevelser hos vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom kan vårdpersonal och nära och kära minska lidandet och öka välbefinnandet hos personerna. Något som framkom i föreliggande studie var att nära och kära hade en betydelsefull roll för personerna med en behandlingsbar cancersjukdom. Vidare forskning skulle därför vara intressant att göra kring anhörigas perspektiv av att leva i närheten av en person med en behandlingsbar cancersjukdom.

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna.