Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som kan resultera i en sviktande självkänsla och känslolöshet som kan resultera i ett lidande för den deprimerade personen. Fler kvinnor är utsatta än män och depression tros komma vara den näst främsta orsaken till nedsatt funktionsförmåga år 2020. Dagens behandling mot depression är främst kognitiv beteendeterapi och medicinsk behandling men fysisk aktivitet på recept förekommer ibland. Studier om fysiska aktivitetens effekt visar att den ska ha en positiv effekt mot depressionen men resultaten varierar hur effektiv fysisk aktivitet faktiskt är. Vissa påstår att det ska ha en hög effekt medan andra påstår att effekten är liten. Syfte: Undersöka erfarenheter av fysisk aktivitet hos vuxna personer med depression. Metod: Fritextsökning gjordes i PubMed, Cinahl och PsycINFO. Åtta artiklar användes, sju med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Artiklarna granskades med mallar enligt SBU (2017) och Willman et al. (2011) och genom triangulering mellan författarna avgjorde graden medel eller hög på de 8 artiklarna. Artiklar lästes igenom och likheter/skillnader hittades i texterna. Från texterna kunde kategorier och underrubriker formas. Resultat: Två kategorier upptäcktes: Tankar före och efter fysisk aktivitet och Individuella behov som beskriver  deprimerade personers erfarenheter genom 4 underrubriker: Svårigheter att påbörja fysisk aktivitet, Fysiska aktivitetens effekt på måendet, Behov av stöd och Behov av autonomi. Slutsats: En klar majoritet upplever en förbättring på välbefinnandet av den fysiska aktiviteten. Dock upplever dem att det finns barriärer som förhindrar dem från att påbörja en fysiska aktivitet. För att komma runt barriärerna kan sjuksköterskan stödja personen genom samtal, påpeka framsteg, lyfta positiva saker och få personen att se sin negativa världsbild från andra perspektiv. Därför bör den deprimerade personen få stöd och få en anpassad träning som verkar intressant för den personen.

Bakgrund. Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd som leder till försämrad livskvalité och en högre självmordsrisk. En metod att behandla depression idag är Fysisk aktivitet på recept - FaR®. Det finns skilda uppfattningar om FaR® och dess effekt, vilket motiverar åtagandet att analysera hur väl FaR® fungerar som behandling mot depression.Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka effekten av fysisk aktivitet på recept på depressiva symtom och psykisk hälsa, som behandling hos vuxna personer (18–64 år) och äldre (65 år +) med depression.Metod. Litteraturstudie av redan publicerade artiklar inom det aktuella området. 15 utvalda artiklar. Sju om vuxna (18–64) och åtta om äldre (65+). 14 av dessa artiklar var RCT studier och en var en observationsstudie.Resultat. För äldre (65+) med depression visade fyra av åtta artiklar positiv effekt på psykisk hälsa när fysisk aktivitet tillämpas. Sex av sju artiklar hos vuxna personer (18–64 år) visade på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på psykiskt mående och depressiva symtom. Ingen botande effekt sågs. En av artiklarna hos personer i åldern 18–64 visade på ingen effekt.Slutsats. Fysisk aktivitet på recept - FaR® ger en positiv effekt på psykisk hälsa för äldre (65+) med depression när den används tillsammans med en annan behandling. Exempel kan vara läkemedel (SSRI) eller meditation. När FaR® används som ensam behandling mot depression för äldre (65+) är evidensen låg för en positiv effekt på psykisk hälsa. Bland den vuxna populationen (18–64 år) finns måttligt stark evidens för att fysisk aktivitet fungerar, främst i kombination med annan behandling. Även om en positiv effekt mot depression inte uppnås så bör fysisk aktivitet ändå tillämpas så gott det går. Detta för de övriga positiva fördelarna fysisk aktivitet ger. / Background. Depression is a serious health condition which leads to impaired quality of life and elevated suicide risk. Among the courses of treatments today, physical activity is one used against depression. Opinions differs about how effective physical activity is against depression. This motivates a course of action to analyse how well physical activity works as a treatment against depression.Purpose. The purpose of this study was to examine which kind of effect, physical exercise has on mental health, when used as a treatment towards adults (18-65) and elderly (65+) with depressionMethod. A literature study on already published studies in the given area. 15 articles were chosen. Seven about adults aged 18-64 and eight about elderly aged 65. 14 of the articles were RCT studies and one was an observation study.Results. For the elderly population (65+) with depression, four out of eight articles showed a positive outcome on mental health, when physical activity was implemented. In the case of adults (18-64) six out of seven articles showed a positive outcome on mental health when physical activity was applied. No significant effect on depression was observed in the articles for adults (18-64).Conclusions. Physical activity is shown to produce a positive effect on mental health on elderly (65+) with depression, when used together with another form of treatment. For example, pharmaceuticals or meditation. When physical activity is used as the only form of treatment on depression in elderly, the evidence is shown to be lacking a positive effect on mental health. Among the adult population (18-64), evidence of moderate standard shows that physical activity, has a positive effect on mental health on people with depression. When used together with another treatment the effect was even greater. Even if physical activity doesn’t get the desired effect on mental health in people with depression, it should still be used as a treatment in order to get the other several healthy benefits.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DMT2) står för majoriteten av all diabetes i Sverige som internationellt, vilket har satts i samband med vår moderna livsstil, minskad fysisk aktivitet och en tilltagande ökning av kroppsvikt. Orsaken kan t.ex. relateras till patientens ärftliga betingad eller individens levnadsvanor. Egenvård är viktig för att förebygga eller minska senkomplikationer. Syftet: Syftet med det föreliggandeexamensarbetetvar attbeskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid DMT2samt granska datainsamlingsmetoder och urvalsgrupp använts i artiklarna.  Metod: Litteraturstudieutfördes med en beskrivande design där sammanfattas 12 kvalitativa artiklar. Huvudresultat:Patienter hade positiv inställning livsstilsförändringar och började ta ansvar för sin egenvård. En del patienter hade svårigheter att ta till sig kunskaper och tillämpa dessa i sin egenvård, arbetssituation påverkad, låg inkomst och en känsla av utanförskap både från hemmet och omgivningen. En del av patienter upplevde socialt stöd från familj och närstående samt hade god kontakt med vården.  Slutsats:Föreliggande examenarbetevisade att patientens levnadssituation, relation till sin omgivning måste sättas i centrum. Patienten möjlighet att få en vårdkontakt förbättras, med syfte att ge individanpassad kunskap, motivera och ge mer tid. Vidare forskning bör undersöka familjens förhållningssätt till personen som har DMT2 för att få en djupare förståelse om vad familjen kan göra för att skapa en holistisk syn.  Nyckelord: DMT2, Egenvård, Erfarenhet, Vuxna patienter / Background:Diabetes type 2 (DMT2) accounts for the majority of all diabetes in Sweden as well as global, which has been associated with our modern lifestyles, reduced physical activities and an increase in body weight. Causes can be, for example, related to the patient's hereditary condition or the individual's living habits. Self-care is important to prevent or reduces the late complications. Aim: The aim of the present thesis was to describe adult patients’ experiences of self-care with DMT2 and examine the data collection methods and sample group used of the articles. Methods: A literature study was conducted with a descriptive design summarizing 12 qualitative articles. Main result: Patients had positive attitude to lifestyle changes and began taking responsibility for their self-care. Some patients had difficulty in acquiring knowledge and applying them for their own care, affected in work situation, weak income and a sense of alienation both at home and surrounding. Some of patients experienced social support from family and close relatives and had good contact with healthcare. Conclusion: The present study shows that the patient's living situation, relationship with his surrounding, must be placed at the center. The patient possibilities for care contact should be improved in order to give him individualized knowledge, motivate and give more time.  Further research should investigate the family's approach to the person with DMT2 to gain a deeper understanding of what the family can do to create holistic view. Keyword: Adult patients,DMT2, Experience, Self-care,

Att ha ett arbete är centralt för att vara en del av samhället och bidrar inte bara med ekonomisk trygghet utan även en meningsfull tillvaro. Individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har betydande svårigheter vid inträde på arbetsmarknaden i jämförelse med andra grupper. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare. Resultatet visade att det fanns otillräcklig kunskap och fördomar om neuropsykiatriska diagnoser på arbetsmarknaden. Vidare identifierades två huvudsakliga teman som särskilt viktiga för ett eventuellt deltagande på arbetsmarknaden. Att förstå sin diagnos för att kunna hitta individuella strategier var det ena temat och att ha kunskap om det sociala samspelet och sociala relationer det andra. Uppsatsen belyser också vilka förberedande insatser skolan gör för att underlätta ett eventuellt inträde på arbetsmarknaden. Särskilt intressanta resultat återfanns i lärarnas berättelser om de elevanpassningar som görs i den dagliga undervisningen. Avslutningsvis diskuteras förhållandet mellan skola och arbetsliv och om det potentiellt borde finnas en instans som täcker glappet mellan dessa.

Bakgrund: Inom den svenska vuxenpsykiatriska vården vårdas en del av patienterna under tvång. För att förbättra tvångsvården krävs en förståelse för patienternas upplevelser under vårdtiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever och påverkas av tvångsvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa originalartiklar. Efter sökningar i databaserna PubMed, Cochrane och Cinahl har 10 artiklar valts ut för analys. Teoretisk referensram var Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Sammanställningen av resultatet visade på gemensamma nämnare i samtliga artiklars resultat. En positiv upplevelse av tvångsvård kräver kompetent och ödmjuk personal som håller patienten informerad under hela vårdtiden samtidigt som personalen är ett stöd för patienten genom att visa respekt och förståelse. Patienter som har vårdats under tvång har samtliga resultat mer eller mindre upplevt någon form av negativ känsla kring vården. Upplevelser av kränkning av patientens integritet eller människovärde som i sin tur leder till ett försämrat mående gick att se i majoriteten av resultaten. Slutsats: Hur man som patient upplever och påverkas av tvångsvård i Sverige är individuellt och både upplevelsen och resultatet av vården är unikt för varje patient. Samma typ av vård kan ibland ge motsägelsefulla resultat mellan olika patienter. Oavsett upplevelse och resultat, finns dock vissa gemensamma nämnare som kan vara avgörande för patienternas upplevelser. Som sjuksköterska har man stora möjligheter och ett ansvar att påverka patientens vård till det positiva, bland annat genom att ge personcentrerad vård, vara lyhörd, engagerad och göra patienten delaktig i sin vård. / Introduction: In the Swedish psychiatric care for adults, some patients are treated under coercion. To improve the coercive care, there is a need for understanding the patients’ experiences during treatment. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients in the Swedish psychiatric coercion care experienced their care and how they were affected by it. Methods: A literature review with qualitative original articles. After searches on the databases PubMed, Cochrane and Cinahl, 10 articles have been chosen for analysis. Framework of reference was Katie Erikssons theory of nursing. Results: The compilation of the results showed several similarities in all the articles’ results. A positive experience of coercion care requires qualified and humble staff that keep the patients informed during the entire treatment and at the same time supports the patient by showing respect and understanding. Patients who have been admitted to coercion care has in all the results more or less experienced some form of negative feelings about the care. Experiences of violation of patient privacy or dignity, which in turn leads to deterioration in health could be seen in the majority of the results. Conclusions: How the patient perceives and is affected by coercion care in Sweden is individual and both the experience and outcome of care is unique to each patient. The same type of care can sometimes provide contradictory results between different patients. Regardless of the experience and the results, however, some common denominators can be crucial to patients’ experiences. As a practicing nurse, there is great opportunity and responsibility to influence the patients’ care to be positive, for example by providing person-centred care, being responsive, committed and make the patient involved in their own care.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för hur ungdomar i Östersunds kommun upplever Uppsökande teamet Östersunds arbete och eventuella utvecklingsbehov, dels ur ett brukarperspektiv men också ur ett empowermentperspektiv. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide har ungdomarna haft möjlighet att berätta så mycket eller så lite som de önskat. Analysen av den empiri som samlats in har bestått av en innehållsanalys där fem olika teman legat till grund för analysen. I en samlad bild av den analys som färdigställts kan man se att ungdomarnas upplevelse av kontakten med det Uppsökande teamet är att teamet ”alltid finns där” och ”att de gör ett bra arbete”. Trots detta kan vi också urskilja en önskan om ett utökat team, både vad det gäller antal anställda i teamet men också arbetstiderna ”de skulle varit flera och arbetat även på helgerna för att kunna hjälpa fler och arbeta förebyggande”. / <p>2018-08-20</p>

Allt fler i världen drabbas av diabetes och siffrorna förväntas öka under den närmaste framtiden. Samhällets kunskaper om orsaker till olika diabetesdiagnoser tycks vara bristande och ha skapat en syn på sjukdomen som är både dömande och ohållbar. Patienter bemöts inte alltid på ett tillfredställande sätt av omgivningen vilket leder till utanförskap på grund av särbehandling. Sjuksköterskor möter allt oftare patienter med en diabetesdiagnos och har därför en viktig roll att stödja patienten i sin nya situation. Syftet med arbetet var att beskriva hur sociala aspekter påverkar livet för personer som lever med diabetes typ 1 ur ett patientperspektiv för att få förståelse hur patienter upplever sin situation. Studien är baserad på sammanlagt åtta artiklar varav hälften hade kvalitativ metod och den andra halvan hade kvantitativ metod. Dataanalysen mynnade ut i tre kategorier: Betydelsen av att vara i ett sammanhang, Att förhålla sig till andras tyckande och tänkande samt Skilda åsikter om stöd. Resultatet visar att patienter generellt har behov av att bli förstådda av sin omgivning men ta emot stöd eller klara sig själv är faktorer som varierar på individnivå. Patienter mår dåligt på grund av omgivningens okunskap om sjukdomen vilket har lett till både social osäkerhet men också särbehandling i olika sociala sammanhang. I diskussionen problematiseras studiens viktigaste fynd. Sjuksköterskan har en viktig roll att ge stöd och öka välbefinnandet för patienter. Genom att vården tar hänsyn till patientens autonomi kan patienten få möjlighet att själv påverka hur vården ska se ut och ges rätt stöd för att stärka patientens förmåga att själv hantera sin situation. En viktig klinisk implikation är att öka tillgängligheten på information. Det kan uppnås exempelvis genom att hålla fler föreläsningar för allmänheten och att öka tillgängligheten för stöd till patienterna genom bland annat internetkommunikation. För att vården ska vara aktuell och följa befintliga riktlinjer bör det även ske en granskning av befintliga rutiner.

Bakgrund: Sjuksköterskorna behövde vara flexibla för att kunna hjälpa patienterna med sitt vardagliga liv. Det är viktigt att sjuksköterskan är redo att tillhandahålla palliativ vård på ett professionellt sätt och för att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan har ett bra bemötande samt att patienten ges bästa möjliga omvårdnad. Sjuksköterskans arbete inom den palliativa vården är krävande och därför efterfrågas kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till vuxna patienter som ges palliativ vård i hemmet, samt att beskriva hur de valda artiklarna beskriver undersökningsgruppen. Metod: En deskriptiv litteraturanalys. 11 artiklar granskades och sammanfattades.  Huvudresultat: Att handskas med ett arbete nära döden och anhöriga som ofta hellre vill ha sin egen röst hörd istället för patientens röst är svårt för sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde palliativ vård som emotionellt påfrestande. Sjuksköterskor beskriver att de genom professionella gränser och kollegialt stöd hanterar arbetet. Slutsats: Att upprätthålla de professionella gränserna är viktigt för sjuksköterskan, samt att kunna få kollegialt stöd. Att få läkaren att förstå vikten av situationen är inte alltid lätt, men är viktigt för sjuksköterskan att kunna göra för att ge patienten den bästa vården och minska patientens lidande.

I Europa är det ungefär 800 personer i åldersspannet 15-29 år som drabbas av cancer årligen. En cancerdiagnos hos ungdomar och unga vuxna under den perioden i livet kan vara särskilt utmanande för sjuksköterskor eftersom sjukdomen sammanfaller med den sexuella utvecklingen. Det är därmed viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om hur sexualiteten kan påverkas för att kunna tillgodose enskilda behov. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ungas upplevelse av sexuell hälsa vid cancer. En litteraturstudie genomfördes baserat på nio stycken kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier; att den sexuella utvecklingen påverkas, att vilja samtal och få information om sexualitet, att känna oro inför relationer och reproduktiv förmåga samt att sexlivet inte hindras. Till den första huvudkategorin tillhörde fyra underkategorier: att ha begränsade sexuella erfarenheter, att symptom och behandling påverkar sexlivet negativt, att sexualiteten inte är den främsta oron samt att sjukdomen påverkar könsidentiteten. För att hjälpa ungdomar och unga vuxna med att sexuellt utvecklas är det centralt att sjuksköterskan innehar ett gott förhållningsätt och använder sig av samtalsmodellen EX-PLISSIT. I och med att den sexuella utvecklingen får fortgå kan de unga personerna uppleva sexuell hälsa trots sjukdom. Den betydelse arbetet har för ämnet omvårdnad är att det bidrar med en fördjupad förståelse om hur en cancersjukdom kan påverka upplevelsen av den sexuella hälsan.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse och djupare inblick i numera vuxna barns upplevelser av att växa upp med en alkoholmissbrukande förälder. De frågeställningar som besvarades var "Hur beskrivs uppväxten för barn till missbrukande föräldrar från barnets perspektiv i sex olika självbiografier? " och "Vilka psykosociala konsekvenser uppger författarna till sex självbiografier att de drabbats av på grund av att de växt upp med en alkoholmissbrukande förälder?". Det var en kvalitativ litteraturstudie som baserades på sex olika självbiografier. Sammantaget konstaterades att samtliga författare till självbiografierna har påverkats negativt av förälderns missbruk. Hos samtliga författare påträffades en negativ självbild vilket utifrån anknytningsteorin förklaras av den otrygga/ambivalenta anknytningsrelationen till den missbrukande föräldern. Utifrån kognitiv teori är självbilden ett resultat av inlärning. Resultatet i studien överensstämmer med vad som framkommer i tidigare forskning.