Public libraries have begun to realize that they must try to develop the youth department, youth participation, and event planning in order to create an attractive meeting place youths can see as a resource in their lives. Librarians have also begun to realize that the youth department needs more space than it had before and preferably to not integrate youths with children, because youths would like to be seen as individuals and developing adults. Libraries also realize that they need to ask the youth what they want and need out of their library experience to make youth libraries a competing force and an advocate for youth development.The purpose of this paper was to investigate how youth librarians work with young individuals to make them involved in the library. The study is based on the theory of Positive Youth Development (PYD), which is centered on the need for young people to build relationships, feel involved, and feel needed to develop into well-rounded, healthy, and active individuals of society. The theory is based on previous research in various areas of youth development, compiled in order to build a clear and unified theory. For the gathering of empirical material, a qualitative method was used in which interviews were conducted with eight librarians in five libraries across Sweden.The results showed that youth librarians want to work with youths to improve their libraries and to be a resource for young library users. Most youth librarians are passionate about their jobs and wish to include youths in the planning and performing of library activities, as well as listen to their requests in issues about the library facilities, and they want to build a genuine connection with the youths both inside and outside of the libraries, as well as on social media platforms. However, youth librarians face difficulties in making these requests into reality; having to work against issues as the opinions of youths as problems shared by the adult public and other librarians, as well as working with a group as diverse as youths.

Att ha ett arbete ses av många som en viktig del i att kunna vara delaktig i ett samhälle. Det råder trots detta stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupperingar och områden i Sverige. En aspekt som i dagsläget är understuderad är hur bostadsområdet, skildrat genom mediabilder, kan spela in i processer av arbete och anställningsbarhet. Studien ämnar därför att skapa en större förståelse för hur fördomar om, erfarenheter av och livsvärlden kring utsatta bostadsområden påverkar unga vuxnas uppfattning av sin anställningsbarhet, samt att utöka förståelsen kring vilka strategier individerna använder sig av för att hantera de möjligheter och utmaningar som uppkommer ur bilden kring deras bostadsområde. För att undersöka detta intervjuas sju unga vuxna som bor i utsatta områden genom semistrukturerade intervjuer. Goffmans teori om framträdande och intrycksstyrning, Bourdieus kapitalteori och Habermas teori angående livsvärlden utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att deltagarna i studien upplever att media spelar en stor roll i skapandet av deras områden i livsvärlden. Intervjupersonerna beskriver däremot det lokala bostadsområdet som extremt komplext och påpekar både utmaningar och möjligheter. Utifrån livsvärldens bild av området uppstår en känsla av hopplöshet och oförmåga kring sin egna anställningsbarhet utöver diskriminering från arbetsgivare, kunder och medarbetare. Deltagarna menar att detta leder till en inaktivitet på arbetsmarknaden för många i sitt område. Med hjälp av intrycksstyrning ökar deltagarna sin anställningsbarhet genom att klä och prata på ett annorlunda sätt än vad de gör i sina bostadsområden, utifrån vad de förknippar med att vara professionell. Samtidigt är intrycksstyrningen en del av en större strategi att undvika att bli förknippad med sitt bostadsområde, eller för att utmana bilden om den. Studiens resultat ger stöd åt att framtida åtgärder behöver, utöver utbildning, även utmana de föreställningar vi har om anställningsbarhet och professionalism ute i arbetslivet. Samtidigt behöver röster från de utsatta områdena tillåtas ta större plats i den allmänna debatten för att bredda och nyansera bilden om utsatta områden.

Framed by the concepts of power, materiality and modality, this study aims to disentangle if and how older adults and seniors read and experience digital texts. An additional aim is whether the reading experience differs between a printed text and a digital text. By using a questionnaire that was distributed to reading circles at three different libraries in Northwest Skåne, 25 older adults participated (over 55 years old). The analysis, with a main focus on the aspects of materiality and modality shows that the reading experience differs between a printed text and a digital text. Some of the aspects that the respondents thought influenced the experience in different ways were the feeling of holding a book, the technical functions of a reading tool and the uncertainty that comes with the fact that technology is needed to be able to read.

Bakgrund: Patienter med intellektuell funktionsnedsättning har ett större omvårdnadsbehov än patienter utan intellektuell funktionsnedsättning, eftersom funktionsnedsättningen innebär intellektuella och adaptiva funktionssvårigheter som påverkar de sociala, kognitiva och praktiska förmågorna hos patienten. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i alla vårdsammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av vuxna patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign genomfördes. Databassökningar gjordes i databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i tio artiklar som analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2013) fem-stegsmodell. Resultat: Ett övergripande tema och tre underteman identifierades som svarade på syftet, vilka var; (tema) Betydelsen av att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med en intellektuell funktionsnedsättning (1) Personkännedom som grund till personcentrering (2) Anpassad kommunikation som nyckel till personcentrering (3) Patienten som en del av teamet för personcentrering. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att det var av vikt att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med intellektuell funktionsnedsättning. För att detta skulle vara möjligt upplevde sjuksköterskorna att det var viktigt att ha personkännedom om patienten, att kunna anpassa sin kommunikation och att göra patienten delaktig i teamet. / Background: Patients with intellectual disability have a greater need for care than patients without intellectual disability, since the disability involves intellectual and adaptive disabilities that affect the social, cognitive and practical abilities of the patient. Patients with intellectual disability are a growing group of patients that nurses can meet in all healthcare contexts. Aim: The aim was to illuminate nurses' experiences of caring for adult patients with intellectual disability. Method: A literature review with qualitative study design was conducted. Database searches were made in the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed, which resulted in ten articles analyzed using Forsberg and Wengström's (2013) five-step model. Result: An overall theme and three subthemes were identified that responded to the aim, which were; (theme) The importance of creating a person-centered care in the work with patients with an intellectual disability (1) Person knowledge as a basis for person-centering (2) Adapted communication as a key to person-centering (3) The patient as part of the team for person-centering. Conclusion: The nurses felt that it was important to create a person-centered care in the work with patients with intellectual disabilities. In order for this to be possible, the nurses experienced that it was important to have personal knowledge of the patient, to be able to adapt their communication and to make the patient involved in the team.

Bakgrund: Att drabbas av en kronisk sjukdom som diabetes typ 1 (T1DM) kräveroavbruten kontroll och utvärdering av sitt fysiska tillstånd. Det kan vara mångautmaningar hos unga vuxna på grund av förändringar och samtidigt att lära sig leva meden kronisk sjukdom och de känslor som kommer med sjukdomen. Sjuksköterskanbehöver ha en förståelse för diabetespatienter för att kunna erbjuda dem ett rätt stöd ideras hantering av sjukdomen.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva unga vuxna personenserfarenheter av att leva med T1DM.Metod: En litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sökningargenomfördes i databasen Medline via PubMed varav sammanlagt inkluderades elvaartiklar i resultatdelen.Huvudresultat: Resultaten består av två huvudteman, positiva och negativaerfarenheter med tillhörande åtta subteman. Subteman som identifierats är, “Att låtasjukdomen vara en del av livet”, “Betydelsen av stöd och gemenskap”. Även negativakänslor bland annat ”, “vilja att passa in i normer”, “Rädsla”, där beskrivs rädsla införframtiden och komplikationer, “Att lära sig acceptera”, som beskriver att personer meddiabetes typ 1 upplever negativa känslor i samband med sjukdomen, då patientenförsöker acceptera sjukdomen., “skam” för hantering av diabetesvård på offentligaplatser, “Okunskap om diabetes typ 1” personer med diabetes typ 1 upplever okunskapom sjukdomen bland allmänheten, samt “Bristande socialt stöd”.Slutsats: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med T1DM.Resultaten i denna studie visade hur påfrestande det är att leva med T1DM och deutmaningar det medför. Vidare visade resultatet att det fanns gemensamma känslorbland deltagarna, som frustration och skam samt den bristande kunskapen om derassjukdom. Det visade även att de normaliserade sitt tillstånd och hade en ambition om attvilja leva ett normalt liv. Resultatet visade hur viktigt det är att ha en personcentreradbehandling och att utgå från personens behov samt kunna anpassa behandlingen tillolika behov och olika individer. Att vägleda personen men ändå ge ansvar till personenatt självständigt kunna ta hand om sina behov

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kännetecknas av höga nivåer av socker i blodet. Det är en livslång sjukdom som undanhåller din kropp från att använda insulin som den borde. Sjukdomen är vanligare bland medelålders eller äldre människor. Diabetes typ 2 beror främst på livsstilsfaktorer och genetik. Fysisk inaktivitet, stillasittande livsstil, fetma samt rökning är ett antal livsstilsfaktorer som är kända för att vara viktiga kring utvecklingen av typ 2 diabetes. Om diabetes typ 2 inte behandlas kan den leda till allvarliga hälsoproblem såsom ögonproblem, fot- och hudproblem, sämre blodtryck och kolesterol vilket kan leda till hjärtinfarkt, stroke och andra problem. Nerver i kroppen kan skadas och orsaka smärta, stickningar och domningar. De flesta patienter med diabetes typ 2 ställs inför en utmaning att ändra sin livsstil men livsstilsförändringar kan ofta upplevas som ansträngande och komplicerade. Examensarbetets syfte var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att leva med diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturöversikt som bygger på analys av åtta kvalitativa samt två kvantitativa artiklar. Data har analyserades med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt. Studien resulterade i två huvudteman; Den förändrade levda kroppen och livsstilen och Betydelsen av kunskap om diabetes typ 2. Fem subteman skapades; Erfarenheter av livsstilsförändringar, Erfarenheter runt motivation, Svängningar mellan inre balans och kamp, Positiva aspekter och Negativa aspekter. För att patienten skall kunna anpassa sin livssituation på ett optimalt sätt krävs stöd från sjuksköterskan som genom god kommunikation och information kan underlätta patientens livsstilsförändringar.

No description available.

Som en käftsmäll med gud – en kvalitativ studie om hur unga norrländska vuxna upplever religion i tolvstegsmetoden är en studie vars empiriska grund vilar på kvalitativa intervjuer med fyra informanter bosatta i Västernorrland, Västerbotten och Jämtlands län. Dessa har samtliga påbörjat en missbruksbehandling med hjälp av tolvstegsmetoden innan de fyllt 30 år. Tidigare forskning om religion och tolvstegsmetoden har istället fokuserat på medelålders informanter. Studiens frågeställningar granskar de unga vuxna informanternas upplevelser av de religiösa delarna av tolvstegsbehandlingen, specifikt begreppen ”högre Kraft”, ”Gud” och ”andligt uppvaknande”. Deras erfarenheter diskuteras i ljuset av tolvstegsmetodens religionshistoriska bakgrund och utifrån religionssociologen Martin Riesebrodts teorier. Genom enskilda kvalitativa livsvärldsintervjuer visar studien att informanternas ålder haft liten eller ingen påverkan på deras upplevelse av de religiösa delarna av behandlingen. Istället pekar studien på att informanternas religiösa livsåskådning och begrepp innan behandlingen har haft en mer avgörande inverkan gällande hur de reagerat på tolvstegsmetodens religiösa innehåll och funktion. Mer forskning behövs därför för att kunna belägga att det inte finns några avgörande generationsmässiga skillnader bland svenskar gällande hur missbrukare tillgodogör sig religion inom tolvstegsmetoden.

Bakgrund: Åtgärder för att förbättra sömn är en central del i sjuksköterskans omvårdnad då sömn utgör en grundläggande faktor i människans välbefinnande och även i återhämtning. Flertalet sjukdomar har inverkan på människans sömn. När kroppen inte får den sömn som krävs kan detta ge konsekvenser som kardiovaskulära sjukdomar, diabetes typ två, nedsatt beslutsfattningsförmåga, koncentrationsförmåga och det kan dessutom ge upphov till humörsvängningar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid sömnproblematik hos vuxna patienter som vårdas på sjukhus. Metod: Allmän litteraturstudie med strukturerad sökmetod. Tio resultatartiklar valdes ut. Resultat: Analysen av resultatet genererade fyra kategorier: sjuksköterskans kunskap om patienters sömn; nattlig ljud- och ljusexponering som påverkar sömnen; ängslan, oro och smärta som påverkar sömnen samt organisatoriska faktorer som påverkar sömnen. Konklusion: Framförallt visade det sig att det krävs en omdirigering av vårdmiljön berörande ljudnivåer, ljusexponering samt störande omvårdnadsinsatser under nattetid. Vårdverksamheten behöver dessutom omstruktureras för att ge sjuksköterskan förutsättningar för att stödja patienters sömnhälsa. Sjuksköterskor upplever även att de ibland har otillräcklig kunskap för att vårda patienter med sömnproblem. / Backgroud: Sleep is an essential component of the nurse’s tending. It is also a fundamental factor in the human well-being and recovery. Numerous of diseases affect human sleep. When the body does not get the sleep that is required, it can result in consequenses such as menial ability to concentrate, impaired decision-making ability and it can also result in rised mood swings. In addition, it can contribute to cardiovascular disease and type two diabetes. Aim: The aim was to illustrate the nurse ́s nursing in the event of sleep problems in adult patients who are cared for in hospital. Method: General literature study with structured search method. Ten result articles were selected. Results: The result developed in four categories: the nurse’s knowledge about patients’ sleep; nightly sound and light exposure which affects the patient's sleep; anxiety, worry and pain which affects the patient's sleep and organizational factors which affects the patient's sleep. Conclusion: Above all, it turns out that a redirection of the care environment regarding noise levels, light exposure and disruptive nursing interventions at night is required. It also needs to be restructured within the business to give the nurse more suitable conditions and, in general, time to support patients’ sleep health. It was also stated that in some scenarios the nurse felt that some of the competence and knowledge for patients with sleep problems was lacking.

Bakgrund: Demenssjukdom benämns som “de anhörigas sjukdom” då sjukdomen även påverkar anhöriga. Demenssjukdom delas in i ung och sen, där ung demenssjukdom diagnostiseras före 65 års ålder. Vid ung demenssjukdom befinner sig personen i en annan livssituation och har oftare hemmaboende barn. Syftet var att undersöka ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att ha en förälder diagnostiserad med ung demenssjukdom. Metod: En strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats, där 10 artiklar valdes ut till resultatartiklar. Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier: Upplevelse av roll- och relationsförändringar, Upplevelse av personlighets- och beteendeförändringar, Upplevelse av informations- och stödbehov och Upplevelse av copingstrategier. Resultatet visar att barnen upplever ett omvårdnadsansvar över hela familjen, en sorg och förlust av sin förälder. Barnen upplever skam, isolerar sig och hittar olika strategier för att lättare kunna hantera sin vardag. Konklusion: Barn påverkas negativt av att ha en förälder diagnostiserad med ung demenssjukdom och upplever känslor av sorg, förlust, stress, rädsla och skam. Barnen upplever ett behov men brist på information och stöd från hälso- och sjukvården. Som sjuksköterska är det viktigt att få kunskap om barns individuella behov för att kunna anpassa den information och stöd de behöver. / Background: Dementia is called “the relatives' disease” as the disease affects the relatives. Dementia is divided into young and late, where young onset dementia is diagnosed before the age of 65. In young onset dementia, the person is in a different life situation and more often has children living at home. Aim: The aim of this study was to investigate adolescent’s and young adult’s experiences of having a parent diagnosed with young onset dementia. Method: A structured literature study with an inductive approach, where 10 articles were selected as result articles. Results: The result shows four categories: Experience of role and relationship changes, Experience of personality and behavioral changes, Experience of information and support needs and Experience of coping strategies. The result shows that the children experience a responsibility to care for the whole family, a grief and loss for their parent. The children experience shame, isolate themselves and find different strategies to be able to easily manage their everyday life. Conclusion: Children are negatively affected by having a parent diagnosed with young onset dementia and experience feelings of sadness, loss, stress, fear and shame. The children experience a need but lack of information and support from the healthcare. As a nurse it is important to gain knowledge about children’s individual needs in order to be able to adapt the information and support they need.