I takt med informations- och kommunikationsteknikens utveckling ökar möjligheten att digitalisera offentlig sektor. Övergången till en e-förvaltning har gjort att sättet kommunen och medborgarna kommunicerar på har förändrats genom att kommunen tillhandahåller fler digitala tjänster. Denna studie undersöker hur en landsbygdskommun kan öka medborgarnas digitala delaktighet. Baserat på en fallstudie på Sotenäs kommun intervjuades nio tjänstemän. Syftet var att få en inblick i kommunens relation till medborgarna i samband med användningen av digitala tjänster. För att kunna jämföra hur andra kommuner arbetar med digitaliseringen intervjuades även tjänstemän på Ale och Lomma kommun. Resultatet visade att Lomma och Ale kommun hade olika förutsättningar och metoder för arbetet med den digitala utvecklingen. Tillsammans med resultatet från intervjuerna på Sotenäs kommun identifierades ett antal faktorer som Sotenäs kommun bör beakta i sitt fortsatta arbete med att öka den digitala delaktigheten. Faktorerna var organisationsstruktur, metod, integration, utbildning, transparens, digital agenda och kommunens hemsida. / The accelerating development of information and communication technology has made it possible to digitize the public sector. The transition to an e-government has contributed to a change in the way the municipality and citizens communicate because of more digital services. This study investigates how a rural municipality can increase digital participation. Based on a case study in the municipality of Sotenäs, nine civil servants were interviewed. The purpose was to gain insight into the municipality's relation to citizens in connection with the use of digital services. In order to compare how other municipalities digitize their organization, civil servants at the municipality of Ale and Lomma were also interviewed. The result showed that Lomma and Ale had different requisites and methods when working with digital development. Together with the result from the interviews at the municipality of Sotenäs, a number of factors were identified that the municipality can take into account in its continued efforts to increase digital participation. The factors were organizational structure, methodology, integration, education, transparency, digital agenda and the municipality's website.

Denna studies syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie uppmärksamma medarbetares upplevelser av möjligheterna till att påverka ledarskapet inom offentlig sektor. Detta mot en bakgrund av att ledarskapet anses som bristande och skiljer sig från den privata sektorn. Studiens utgångspunkt är medarbetarnas perspektiv på ledarskap och påverkan där deras subjektiva upplevelser från de sammanhang där medarbetarna är verksamma står i fokus. Åtta respondenter representerar medarbetarna inom den offentliga sektorn och deras upplevelser av ledarskap, kommunikation, feedback och påverkan blir empirin i denna studie. Resultatet visar en variation av upplevelser när det kommer till påverkan på ledarskapet inom offentlig sektor och i vilken grad medarbetarna upplever vara inkluderad i utvecklandet av ledarskapet. Resultatet visar också vilka hinder för påverkan det finns utifrån respondenternas upplevelser där det också finns samband med tidigare forskning. En slutsats som studien kommer fram till utifrån tidigare forskning och respondenternas upplevelser är att det finns hinder inom den offentliga sektorn som skapar konsekvenser för ledarskap och påverkan. Hindren som finns syftar framför allt till strukturella förhållanden så som regelstyrning och stora organisationer. Studien visar också på betydelsen av sociala processer och hur det hänger ihop med medarbetarskap och ledarskap. Organisationer kan gynnas av att chefer skapar goda relationer med sina medarbetare för att tillsammans forma en miljö där medarbetare känner sig trygga att uttrycka sina åsikter och feedback och på så sätt vara med att påverka. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>

Background: The City Council of Helsingborg commissioned the municipal board to develop an action plan to promote the sharing economy and circular economy in Helsingborg 2020-2024. The number of projects in the public sector has increased and as a result of new requirements from the Swedish government and EU directives, organizations must work more circularly during projects. Therefore, new working methods and strategies are required to work in a circular way, and an important part is to introduce circular business models. However, there are no clear guidelines, decision paths or planning methods for how organizations should implement circular projects. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the usage of Helsingborg's action plan for the impact of the circular economy on project management, as well as to identify and map the perceived effects of the action plan for Helsingborg's city administrations. Method: This study is a qualitative case study with a deductive research approach that contains iterative elements. Furthermore, semi-structured interviews have been conducted to collect empirical material with respondents through a snowball sampling. The theoretical frame of reference consists of scientific articles, literature and documents. Conclusion: The action plan contributes to the city of Helsingborg becoming a more sustainable and circular city in the future. The administrations' working methods will also become more efficient through more digital aids, which will enable more circular projects. The public sector has an essential role in breaking the linear economy and transitioning to the circular one. However, one difficulty is implementing circular working methods on a larger scale. All parties must be involved and promote circularity for large projects to succeed. Keywords: Circular economy, project management, public sector, action plan

Digitalisering är ett begrepp som flitigt nämns inom diskussioner kring effektiviseringsmöjligheter. För att kunna digitalisera krävs kompetens, vilket medför ett större behov av kompetens och därmed ett större fokus på kompetensförsörjning. Digitaliseringen är central när teknologi används för att förbättra och effektivisera verksamheter. I syfte att kunna utveckla och implementera digitala lösningar är det avgörande att ha tillräcklig kompetens och kunskap inom organisationen. Forskningsproblemet är av stor betydelse eftersom det berör utmaningarna som offentliga organisationer står inför när det gäller kompetensförsörjning i samband med digitaliseringen. För att lyckas med digitaliseringen krävs det att organisationerna har tillräcklig kompetens om digitala verktyg och teknologier. Utmaningarna som uppstår vid kompetensförsörjningen kan vara avgörande för framgången av digitaliseringsprojekt och initiativ. Med hjälp av en kvalitativ forskningsstrategi och semistrukturerade intervjuer har utmaningarna som regionen ställs inför i digitaliseringsarbetet studerats, främst i förhållande till kompetensförsörjning. I det insamlade datamaterialet kunde man notera tre framstående utmaningar som regionen upplevde: brist på spetskompetens, attityder gentemot förändringar inom organisationen samt utmaningar vid genomförande av projekt. Studien visar även att viljan att digitalisera är hög men att de ännu inte lyckats maximera värdet som finns i att digitalisera analoga processer - därmed finns utrymmen för förbättringar i regionen vad gäller maximering av digitaliseringens potential. / Digitalization is a term that is frequently mentioned in discussions about efficiency improvement opportunities. In order to digitalize, competence is required, which leads to a greater need for competence and thus a stronger focus on competence supply. Digitalization is central when technology is used to improve and improve the efficiency of operations. In order to develop and implement digital solutions, it is crucial to have sufficient skills and knowledge within the organization. The research problem is of great importance because it addresses the challenges that public organizations face in terms of competence supply in combination with digitalization. The success of digitalization requires that organizations have sufficient competence in digital tools and technologies. The challenges posed by competence supply can be crucial to the success of digitalization projects and initiatives. Using a qualitative research strategy and semi-structured interviews, the challenges faced by the region in the digitalization work have been studied, mainly in relation to competence supply. In the collected data material, it was possible to note three major challenges experienced by the region: lack of expertise, attitudes towards changes within the organization and challenges in the implementation of projects. The study also shows that the willingness to digitalize is high but that they have not yet managed to maximize the value of digitalizing analogue processes - thus there is room for improvement in the region in terms of maximizing the potential of digitalization.

Political scientists have long been fascinated by theories of political knowledge and what causes it to vary. Theories of political socialization, derived from psychological theories of social learning, have been the driving force behind many of these studies. In this study, it is proposed that there is a causal connection between parents being civil servants and their children having a large knowledge of the same sector. In theories on political socialization it has been suggested  that the effect of political socialization is most prevalent among young adults in the years before leaving home. In this study, theories of social learning and political socialization are thus used to elaborate an understanding of a proposed causal connection between parents being civil servants and their children’s knowledge of the same sector. Surveys are used to find data and the method of OLS, Ordinary Least Squared, is used to find potential causal connections. Using OLS estimators, this study finds no such hypothesized causal connection, but finds that the effect of political socialization seems to be larger after the children have moved out, rather than before as studies before have shown.

Den offentliga sektorn arbetar alltmer i projektform, vilket kan innebära både fördelar och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring mellan projekt- och linjeorganisation är väsentlig för organisationens utveckling. Syftet med denna studie var därför att få en förståelse för projektledares upplevelse av kunskapsöverföringen mellan projekt- och linjeorganisation inom offentlig sektor. Det finns omfattande forskning inom området när det gäller den privata sektorn, dock inte inom den offentliga sektorn. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med den kvalitativa metoden tematisk analys. Resultaten visar fem teman: Projektbemanningens prövningar, Den flexibla styrningens konst, Drivkrafter för lärande, Där dialog blir framgång samt Gemensamt ansvar - starkare tillsammans. Temana står var för sig men har även inbördes beroenden som länkar dem samman. Temana visar att projektledare upplever både hinder och möjligheter med kunskapsöverföring mellan projekt- och linjeorganisation. Resultatet belyser behovet av att skapa tydliga strukturer och främja kommunikation och samarbete för att underlätta denna process. Slutsatsen är att organisationer behöver vara medvetna om de utmaningar som projektledare står inför och erbjuda stöd och resurser för att hjälpa dem att hantera kunskapsöverföringen effektivt. Denna studie kan vara en del i att öka förståelsen för hur kunskap kan överföras mer framgångsrikt inom organisationer och därmed det organisatoriska lärandet och organisationernas utveckling över tid.

Sammanfattning Frågor som berör mångfald har kommit att etablera sig som ett ständigt aktuellt ämne på den svenska arbetsmarknaden. Det finns många verktyg att arbeta med för en inkluderande och jämställd arbetsplats. Det första steget för att påverka mångfalden i en organisation är genom rekryteringsprocessen. Syftet med vår studie är att undersöka hur HR-personal arbetar med mångfald i rekryteringsprocessen inom den offentliga sektorn samt vilka de vanligaste utmaningarna är med mångfaldsarbete. I och med den teknologiska utvecklingen vill vi även studera om potentiella AI-verktyg har förändrat villkoren i rekryteringsprocessen. Våra teoretiska utgångspunkter är professionsforskning av Thomas Brante samt den nyinstitutionella organisationsteorin med särskilt fokus på begreppet institutionell isomorfism. Dessa teorier kommer att utgöra grunden för förståelsen av hur gemensamma normer och tankesätt formas inom HR professionen beträffande mångfaldsarbete. Det empiriska materialet har vi samlat in genom semistrukturerade intervjuer med sju personer som arbetar med HR inom den offentliga sektorn. Studiens resultat visar att det finns flera etablerade tillvägagångssätt för att främja mångfald, där ett tydligt exempel är så kallad kompetensbaserad rekrytering som används inom många organisationer idag för att försöka skapa en så pass fördomsfri rekrytering som möjligt. Resultatet visar att de vanligaste utmaningarna inom HR är urvalsprocessen. Bland utbudet av kandidater som uppfyller kraven råder det inte alltid en mångfald. Användningen av AI-verktyg framstod inte som särskilt etablerad bland våra respondenter, men det fanns likväl en positiv inställning och en öppenhet inför den betydelse som denna teknologiska utveckling kan tänkas få för framtidens mångfaldsarbete. Studien bidrar till en inblick i hur man inom HR professionen tänker och arbetar med mångfald i rekryteringsarbetet samt vilka utmaningar och potentiella värdekonflikter som kan uppstå.

Fokus på ledarskap har i alla tider varit viktigt för att skapa effektiva organisationer som kan nå längre. I Sverige under 1990-talet växte ett ledarskap fram med fokus på mindre styrning och mer handlingsutrymme, för att främja god arbetsmiljö och organisationers effektivitet. År 2016 tillsattes en delegation av den svenska regeringen, vars syfte var att utbilda offentliga organisationer i Sverige i arbetet om att utveckla en mer tillitsbaserad organisering och ledning i sina verksamheter. Nu, tio år efter att man lämnat styrning genom kontroll och istället tillitsbaserad styrning och ledning tågat in är det viktigt att fundera över om det tillitsbaserade ledarskapet syns till? Studiens syfte är att undersöka hur tillitsbaserat ledarskap uttrycks och syns inom hr-organisationer i offentlig sektor. Denna kvalitativa studie har utförts genom observationer av fyra avdelningsmöten. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt med hjälp av teorin om tillitsbaserad styrning och ledning, och presenteras med fokus på kommunikation, kompetens och gemenskap. Det resultat som framkommer i studien är att det tillitsbaserade ledarskapet är synligt i offentlig hr-organisation i Sverige, genom tillmötesgående kommunikation, bekräftad kompetens samt god gemenskap och samhörighet. Studien visar hur chefer använder kommunikationsstrategier och metoder som återkoppling, handlingsutrymme, medbestämmande och gemenskapsaktiviteter för att möjliggöra och upprätthålla ett ledarskap baserat på tillit. Trots kritik i den tidigare forskningen om begreppet tillit och dess eventuella otydlighet, visar studiens resultat att chefers strategier och metoder är återkommande i olika arbetsgrupper, vilket befäster tanken på ett ledarskap med samsyn och gemensam ram. Avslutningsvis presenteras rekommendationer för framtida forskning inom området. Nyckelord: Ledarskap, tillitsbaserad styrning och ledning, offentlig sektor, medbestämmande, handlingsutrymme

Den här studien ger en djupgående utforskning av hur olika offentliga organisationer engagerar sig i innovationsledning, och beskriver de specifika utmaningar de står inför och de strategier de använder för att navigera i dessa frågor.  Forskningen lägger stor vikt vid de systematiska aspekterna av innovationsledning inom den offentliga sektorn och undersöker kritiska faktorer som resursallokering, kompetensutveckling och kompetens att hantera innovation. Studien syftar till att belysa de mångfacetterade utmaningar som möter i processen för systematisk innovationsledning och erbjuder en övergripande titt på hur dessa utmaningar hanteras och mildras. Dessutom fördjupar den i olika verktyg och metoder som offentliga organisationer använder för att ta itu med och övervinna dessa hinder. Genom att erbjuda insikter i den praktiska hanteringen av utmaningar inom innovationsledning, vill denna studie bidra till en djupare förståelse för effektiva metoder och lösningar som kan förbättra innovation inom offentliga organisationer.

No description available.