2017 gick Landstinget Blekinge 77 miljoner kronor i förlust och för 2018 räknar organisationen med fortsatta förluster. För att minska underskottet har organisationen bestämt att ett åtgärdspaket ska används för att effektivisera verksamheten. En effektiviseringåtgärd är att förbättra inköpsprocessen. Inköpen består bland annat av förbrukningsmaterial vilka antingen kan inhandlas på avtal eller utanför avtal. För att inköpsprocessen ska fungera på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt är det enligt Landstinget Blekinge viktigt att inköpen görs enligt avtal. Problemet är att en stor mängd produkter inhandlas utanför avtal. Landstinget Blekinge är ett relativt litet landsting med cirka 4950 anställda. Verksamhetens mål är att förenkla vardagen för Blekingeborna i form av sjukvård och annan typ av förvaltning, verksamheten finansieras till 85 procent av anslagsmedel. Landstinget Blekinges effektivitet är resultatet av den samverkan mellan medarbetare i organisationen och hanteringen av de processer som finns inom organisationen. Med utgångspunkt i att mycket varor handlas utanför avtal blev syftet att utvärdera Landstinget Blekinges inköpsprocess, belysa utvecklingsmöjligheter och att presentera förbättringsförslag. De första frågorna som söktes svar på var varför de handlas utanför avtal samt vad Landstinget Blekinge måste göra för att få personalen att handla innanför avtal. För att besvara frågorna och få en förståelse för personalen på Landstinget Blekinge tillämpades ett induktiv tillvägagångssätt. Semistrukturerade intervjuer med ett målinriktat urval genomfördes för att skapa denna förståelse. Studien kom fram till att ansvarsenheterna inte får den information kring Landstinget Blekinges ekonomiska situation som de behöver för att kunna skapa förändring. Landstinget Blekinge har också ett affärssystem som inte är användarvänligt, där det saknas support och som de anställda inte är utbildade i. Det brister i kommunikationen, mål med förändringsarbete kommuniceras inte ut till medarbetare. Chefernas roll är otydlig och medarbetare vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp. Tillsammans bör medarbetare och chefer tolka den ekonomiska situationen i möten där det finns en struktur i form av ett uppstartsmöte, uppföljningsmöte samt ett bokslutsmöte. Det bör även titta på de enheter som är duktiga på att handla innanför avtal och därifrån skapa en standiserad inköpsprocess. Raindance (affärsystemet) behöver uppdateras med tydliga beskrivningar och bilder som förenklar navigering samt involvera slutanvändrana i vidare uteckling av systemet. Kommunikationen i organisationen bör förbättras med verktyg som scenariobyggande övningar och möten mellan ledning och medarbetare samt utföra utvärderingar av den interna kommunikationen. Det är även viktigt att förändring kommuniceras ut i organisationen för att det ska ske på det smidigaste sättet möjligt.

Informationssystem används i organisationer för att fylla olika slags behov. Den här uppsatsensyftar till att undersöka hur dessa behov påverkar valet av informationssystem, samt hur dessabehov uppfylls av informationssystemet. För att utforska dessa behov användes enlitteraturstudie tillsammans med en empiriskt grundad kvalitativ undersökning. Dendatainsamlingsmetod som användes för att samla in empirin var en fallstudie hos Motalakommun, som genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer beskrev de olikaverksamheternas behov i organisationen samt organisationens övergripande behov. Behovet som organisationer har av informationssystem beskrivs i teorin, där det ska användasför att stödja användarnas arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna kan sedan skilja sig åt beroendepå i vilken verksamhet inom organisationen som användaren arbetar inom. Litteraturenbeskriver även att de olika verksamheterna kan ha haft olika mycket inflytande på valet avinformationssystem, vilket gör att olika verksamheter fått sina behov mer uppfyllda avinformationssystemet än vad andra verksamheter inom organisationen kan ha fått. I den empiriska studien utforskades ett standardiserat informationssystem vilket ska användasav användare i samtliga verksamheter inom organisationen. De olika verksamheterna bidrogmed sina behov vid valet av informationssystemet, där tillgänglighet för organisationensmedborgare och underlag till statistik var två stora och gemensamma behov mellanverksamheterna. Empirin visade även på ouppfyllda behov samt oanade behov sominformationssystemet uppfyllde. De oanade behoven var i form av funktioner sominformationssystemet bidrog med vilka verksamheterna först identifierade vid användandet avinformationssystemet. Empirin gav även bilden av att en särskild verksamhets behov har varitdominanta över övriga verksamheters behov, vilket ledde till att denna verksamhetsarbetsuppgifter fått större stöd av informationssystemet än vad övriga verksamhetersarbetsuppgifter fått. Litteraturstudien gav på så vis ett resultat som liknande den empiriska undersökningen.Mycket av det som går att finna i tidigare forskning går att finna i verkligheten, i alla fallinom den organisation som vi studerade.

Background and problem discussion: The concept of Lean Production comes from Toyota's way of building cars with higher quality and efficiency. The concept is that you want to create continuous improvements by rationalizing your work and trying to reduce waste. The Lean concept was founded in production, but Lean has recently begun to be used in other industries and operations, including Lean Administration. Lean has become more common in public activity, and can be a way to work more efficiently and provide citizens with better service. Purpose: The purpose of our study was to create a greater understanding of the extent to which Lean Administration is applied in the 10 largest municipalities in Sweden, how this application looks and what similarities and differences exist between the municipalities' way of working with Lean. Methods: We have conducted a survey, where the ten largest municipalities have been asked about their Lean work. We have used a combined method where the survey was based on multiple choice questions and open questions, ie both quantitative and qualitative approaches. Conclusion: Our study shows that half of the municipalities in question are working with Lean to some extent. The study also shows that three of the municipalities who answered no to the question of working with Lean use the Lean approach without naming it as Lean work. The municipalities are satisfied about their Lean improvements. / Bakgrund och problemdiskussion: Begreppet Lean Production kommer från Toyotas sätt att bygga bilar med högre kvalitet och effektivitet. Konceptet går ut på att man vill skapa ständiga förbättringar genom att rationalisera sitt arbete och försöka minska slöserier. Konceptet Lean grundades inom produktionen men på senare tid har Lean börjat användas inom andra branscher och verksamheter, bland annat Lean Administration. Lean har blivit allt vanligare i offentlig verksamhet, och kan vara ett sätt att arbeta mer effektivt och ge medborgarna en bättre service. Syfte: Syftet med vår studie var att skapa en större förståelse för i vilken utsträckning Lean Administration tillämpas i de 10 största kommunerna i Sverige, hur denna tillämpning ser ut och vilka likheter och skillnader som finns mellan kommunernas sätt att arbeta med Lean. Metod: Vi har genomfört en enkätundersökning där de tio största kommunerna har fått berätta om sitt Lean-arbete. Vi har genomfört en kombinerad metod där undersökningen byggde på flervalsfrågor och öppna frågor, dvs både kvantitativ och kvalitativ ansats. Slutsats: Vår studie visar att hälften av de tillfrågade kommunerna arbetar med Lean i någon form. Studien visar också att tre av de kommuner som svarade nej på frågan om de arbetar med Lean använder sig av Lean-synsättet utan att benämna det som Lean-arbete. Kommunerna är nöjda med förbättringarna som Lean-arbetet lett till.

Due to globalization and technical development, organizations continually need to change to be able to retain their competitive force. This highlights the need for formal management meetings to lead and develop the organization. The purpose of this study is to examine how eight meeting participants experience a Swedish municipality’s management teams. To understand the management meeting’s functions for the organization, its tasks and the individuals themselves, Robert Merton’s functionalist theory with manifest and latent functions and dysfunctions will be used. Furhermore, how the management meetings can be understood on the basis of Erving Goffman’s concepts front and back stage and team performance will be analysed. The results of this study show that the management teams create both manifest and latent functions and dysfunctions which have an impact on the organization at many levels. The management team will result in the development of the organization, and to the promotion and enforcement of the vision. It will also monitor the operations of the organization and entail a deeper understanding for the internal actions. The members of the management team learn to approach their tasks in new ways and improve their motivation. At the level of the individual, the management team will help the individual to grow as a human being, but also professionally and in his or her position as a leader. Being a member of the management team implies expectations, but the management team also offers support. To sum up, the management team is important for the organization and entail relevant functions. In order to make the management team as efficient as possible, the dysfunctions must also be analysed. Based on Goffman’s theory, it is possible to state that the management meeting gives the participants a front stage and back stage, and that they are themselves alternately in the different stages. / Globalisering och teknisk utveckling bidrar till att organisationer ständigt är i behov av förändring för att kunna bibehålla sin konkurrenskraft. Detta aktualiserar behovet av formella ledningsmötenmed uppgift att leda och utveckla organisationen. Syftet med studien är att undersöka hur åtta mötesdeltagare upplever en svensk kommuns ledningsgrupper. För att förstå vilka funktioner ledningsmötet har för organisation, arbetsuppgiften och individen används Robert Mertons funktionalistiska analys med manifesta och latenta funktioner samt dysfunktioner. Studien analyserar dessutom hur ledningsmötet kan förstås utifrån Erving Goffmans begrepp främre och bakre regioner samt teamframträdande. Studiens resultat visar att det går att se att ledningsgruppen skapar såväl manifesta som latenta funktioner och manifesta och latenta dysfunktioner vilka påverkar flera av organisationens nivåer. Ledningsmötet leder bland annat till en utveckling av organisationen, samt att en levande vision skapas och upprätthålls, att organisationens arbete följs upp och att organisationsmedlemmarnas förståelse för den interna verksamheten ökar. Mötesdeltagarna får med hjälp av ledningsmötet ett annat förhållningsätt för sina arbetsuppgifter, både en ökad förmåga att genomföra sina uppgifter och en ökad motivation. De funktioner som ledningsmötet skapar på individnivå är att mötesdeltagarna utvecklas som individer. Dessutom skapar ledningsmötet förväntningar på att deltagarna ska prestera, men är också en plats där de kan få hjälp och stöd. Resultatet visar att ledningsmötet är betydelsefullt för organisationen och leder till många relevanta funktioner, men också att det finns ett behov av att kartlägga dysfunktionernaför att skapar förutsättningar att ledningsmötet ska genomsyra verksamheten så effektivt som möjligt. Resultatet som framkom utifrån analysen av Goffmans begrepp visade att ledningsmötet erbjuder deltagarna en bakre och en främre region och att de växelvis befinner sig i de olika regionerna. Resultatet visar därmed att de olika regionerna inte enbart behöver ses som tydligt uppdelade utan i stället kan existera i samverkan och överlappa varandra.

Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.

Studiens syfte Syftet med denna studie är att jämföra hur marknadsföringen från olika typer av resebolag speglar deras inställning och förhållningssätt till etiska dilemman samt att jämföra om eller hur de skiljer sig i frågan. Teoretiska referensramar Studiens slutsatser dras med stöd i Corporate social responsibility, hållbart agerande samt turismens etiska dilemman med code of conduct som främsta referens. Metod En kvalitativ forskning utifrån pusselbitsansatsen har gjorts med en deduktiv utgångspunkt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in primärdata. Intervjuerna gjordes via telefon eller mejl, där även följdfrågor bifogats och svarats på efter vardera intervju. Empiri Svar från fem olika intervjuer på fyra olika resebolag samt en skribent i ämnet. Intervjufrågor och svar finns bifogat i bilagor och sammanfattat i resultatdelen. Slutsats Studien visar på stora skillnader i hur de olika resebolagen marknadsför sig, vilket verkar ha att göra med dels typen av resebolag och storleken på företaget. Vissa har ett proaktivt förhållningssätt till hållbart agerande och arbetar förebyggande med det, medan andra har ett mer reaktivt eller till och med defensivt förhållningssätt. Branschen har visat sig ha en tendens att utesluta viss information i sin marknadsföring, vilket verkar bero på att de visar det kunderna vill se. Det kunder inte ser, tas inte hänsyn till och det är därmed företagets ansvar att presentera på rätt sätt. Enligt vår studie finns det särskilda typdrag som utmärker resebolagens etiska ställningstaganden i deras marknadsföring, och dessa typdrag speglas även i resebolagens respektive framtidsvisioner. Gällande framtida forskning ser vi gärna att ämnet undersöks ytterligare fast mer koncentrerat, inriktat på endast en typ av resebolag. Även forskning ur konsumentperspektivet hade vi funnit intressant.

Kommunikatörerna i offentlig sektor har blivit allt fler under de senaste decennierna, och de växande kommunikationsavdelningarna och kommunikatörsrollen har varit en omdiskuterad och uppmärksammad fråga bland såväl ledarskribenter som kommunikatörer. Mot denna bakgrund väcktes frågan som utgör startpunkten för denna studie: vad är det egentligen för idéer, ideal och underliggande diskurser om kommunikation som kan ha bidragit till eller legat bakom legitimeringen av denna utveckling?Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka idéer och diskurser om kommunikation som bidragit till att legitimera de växande kommunikationsavdelningarna hos många kommunala, regionala och statliga verksamheter. Den teoretiska grund som studien vilar på är kritisk diskursanalys (Fairclough 2010) och teorier om marknadiserings- och kommersialiseringtendenser i offentlig sektor och av offentlig kommunikation.Det undersökta materialet består av 30 stycken platsannonser avseende kommunikatörstjänster i offentlig sektor samt 6 stycken debattinlägg om kommunala kommunikationsavdelningars storlek och tillväxt. Undersökningens textanalytiska tillvägagångssätt står på två ben: en tematisk analys av innehållskomponenter (inspirerad av Helgesson 2011) och en legitimeringsanalys (van Leeuwen 2007; 2008).Resultaten visar på flera intressanta tendenser: kommunikationen i offentlig sektor präglas av kommersiella diskurser, diskursteknologisering och marknadsföringsinfluenser, samtidigt som legitimeringar med hänvisning till traditionellt icke-kommersiella och demokratiska kommunikationsideal, utvecklingsdiskurser och inslag av populism förekommer i materialet. Slutsatser som kan dras av studien är att det råder en viss diskrepans mellan det som framställs som viktigt och legitimt inom offentlig kommunikation och det som faktiskt verkar ingå i rollen som offentliganställd kommunikatör. Sammanfattningsvis kretsar studiens resultat kring en större tendens i samhället, där gränser mellan offentlig och privat sektor blivit suddiga – och kommunikatörsrollen är inget undantag.

Det finns idag en stark trend på arbetsmarknaden att vi byter arbete som aldrig förr. I genomsnitt stannar anställda inte längre än fem år på samma arbetsplats. Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur en svensk myndighet arbetar med employer branding samt undersöka medarbetarnas erfarenheter och upplevelser av organisationens arbete med att attrahera, utveckla och behålla personal. För att uppfylla syftet används frågeställningarna: ”Hur arbetar Bremax med employer branding för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare?”, ”Vilka interna faktorer är viktiga för medarbetarna utifrån aspekterna: attrahera, utveckla och behålla? samt ”Hur stämmer berättelserna om hur Bremax arbetar med employer branding överens med de interna faktorer som är viktiga för medarbetarna?”. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med två olika grupper, grupp 1 med fyra informanter som arbetar med employer branding och grupp 2 med fem medarbetare som arbetar på avdelning X inom myndigheten. Resultatet har analyserats genom en induktiv tematisk analys som sedan utmynnat i tre teorier som utgör studiens teoretiska ramverk; Nyinstitutionell teori, Organisationsidentitet och Learning by doing. Resultatet visar att myndigheten Bremax har tagit fram ett arbetsgivarerbjudande som är förankrat såväl internt som externt. Viktiga faktorer för medarbetarna är att de får arbeta med moderna system, ha en god arbetsmiljö, balans mellan privatliv och arbetsliv samt stora möjlighet till utveckling i form av att testa på nya arbetsuppgifter. Resultatet i studien visar att både Bremax och medarbetarna anser att det finns en hög trivselfaktor och god balans mellan privatliv och arbetsliv. Resultatet visar dessutom att interna utbildningsmöjligheter inte är eftertraktade om det finns avsaknad av förankring i arbetsuppgifter.

The failures of IT projects are common. It has been proven that a poorly executed requirements engineering process often is one of the reasons. The literature also shows that methods and approaches advocated in theory about the requirements management process are not often followed in reality. This study aims to investigate and analyze a requirements engineering process in an IT project in the public sector that is performed by users without previous experience of requirements engineering. To answer the purpose, we have conducted a qualitative case study at Stockholm University Library. What is being investigated is a user-driven requirements engineering process within an IT project, whose goal is to develop a new search interface for the library's website. The study's theoretical frame of reference is made up of the requirements engineering process, system development methods, user participation, Soft Systems Methodology and the public sector. As data collection, four interviews were conducted with project members from the surveyed project. To analyze the collected data, all interviews were transcribed and a thematic analysis was performed. The thematic analysis resulted in the themes: working methods, the requirements engineering process (with subheadings), and user participation. The study's conclusion tries to answer how a user-driven requirements engineering process takes place, what challenges arise and what lessons can be learned.

Arbetsplatsen är ett vanligt förekommande ställe för människor att inleda och upprätthålla interpersonella relationer. En sådan kontext kan dock skapa rollkonflikter om det finns motstridiga rollförväntningar mellan chefsrollen och den interpersonella relationsrollen. Syftet med denna uppsats var att inom den offentliga sektorn undersöka högt uppsatta chefers upplevelser av deras egna interpersonella relationer på arbetsplatsen. Fem semistrukturerade intervjuer med högt uppsatta chefer inom en statlig myndighet respektive en kulturinstitution genomfördes och analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Uppsatsen visar att högt uppsatta chefer inom offentliga sektorn främjar personliga relationer men begränsar privata relationer på arbetsplatsen. Vidare upplever cheferna tydliga rollförväntningar på chefsrollen i förhållande till interpersonella relationer, och stort fokus ligger på att förverkliga den professionella chefsrollen genom att agera professionellt, motverka misstankar samt dra gränser mellan arbetslivet och privatlivet. Cheferna använder sig av strategier för att undvika rollkonflikt.