This essay takes its starting point in the fact that job strain, high demands in combination with low control, has an impact on the risk for employees to be afflicted to a cardiovascular disease. Therefore, the aim of the study is to examine what responsibilities the employer, through the regulation, is imposed to prevent the risk for unhealthy workload for employees. The study was made doable through the legal method that enables a combination of science and legislation and that is characterized of a free argumentation. The method has been complemented with a gender perspective, a physiological perspective and a European legal perspective. Used material is except regulations on the working environment, also literature and other relevant studies and also some statistic. The research question has been: In what ways are the employers obligations regulated in AFS 2015:4 to resist unhealthy workload and which support is the prescription given to the relevant paragraph’s in Arbetsmiljölagen (1977:1160)? To sum up the answer, the employer has an extensive responsibility to include, investigate and inform the employees about unhealthy workload. Trough the regulation AFS 2015:4 makes the regulation about workload in Arbetsmiljölagen (1977:1160) more clear.

Media often reports problems within the healthcare sector. The issues point to that the working environment is unhealthy. One of the examples is that too high of a workload leads to stress, which in turn leads to increased numbers of sick leave and employees looking for other jobs. For an employer, there is a legal responsibility to provide a satisfactory working environment. The fact that workers are the most important resource in a workplace is not new, and it is becoming increasingly important for an employer to work with its personnel issues and try to meet their needs and wishes. The aim of this essay is to elucidate nurses' experiences of their psychosocial work environment, as well as the employer's legal obligations to maintain a good psychosocial work environment. To fulfil the purpose of the study, a legal sociological method has been used, where a legal dogmatic method has been used to determine the applicable law, and a qualitative method has been used to examine nurses' experiences through semi-structured interviews. The study's findings showed that the psychosocial work environment is a problem according to the nurses participating in the study, and that the employer's work to prevent ill-health can often be considered inadequate. The study's results also indicate that there are deficiencies in the law and specific legislative regulations aimed at the healthcare sector should be established.

En utgångspunkt för arbetslivet bör vara att skapa en arbetsmiljö som ger individer förutsättningar att ingå, kvarstå och utvecklas i arbetet. Arbetsmiljön är betydande för både individers hälsa och verksamheters utveckling samt förutsättningar för tillväxt. Arbetsplatsen betonas därmed vara en betydande arena för förebyggande insatser. Det är arbetsgivaren som har huvudsakligt ansvar för arbetsmiljön. Ingen arbetstagare ska riskera att skadas eller drabbas av ohälsa i arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur psykosocial arbetsmiljö och stress upplevs hos arbetstagare inom restaurangbranschen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna för studien var serviceanställda inom restaurangbranschen. Analys av datamaterial utfördes med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Det resultat som framkom visar att arbetstagarna främst har negativa upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och stress, dock framkommer några variationer gällande nivå av problematik. Deras arbete beskrivs innebära ständig stress och omfattar ett flertal arbetsmiljöbrister. Obalans råder mellan höga krav i arbetet och bristande resurser som påverkar arbetstagarnas hälsa negativt både psykiskt och fysiskt. Arbetstagarna betonar faktorer som överbelastande arbete, bristande återhämtning och ledarskap som påfrestande vilka resulterar i arbetsmiljöproblem. / A starting point for working life should be to create a work environment that gives individuals the ability to enter, remain and progress in work. The work is significant both for individual health and development activities as well as opportunities for growth. Workplace therefore constitutes to be an important setting for preventive interventions. It is the employer who has the principal responsibility for the work. No employee should risk being injured or suffer ill health at work. The purpose of the study was to investigate the psychosocial work environment and stress experienced by workers in the restaurant industry. To answer the purpose a qualitative approach been used and five semi-structured interviews were conducted. Those interviewed for the study were service employees in the restaurant industry. Analysis of the data was performed with a manifest content analysis. The results obtained show that works mostly have negative experiences of their psychosocial work environment and stress, however, is any variations regarding the level of problems. Their work is described involve constant stress and includes a number of work deficiencies. There is an imbalance between the demands of work and lack of resources that affect the health negatively both mentally and physically. Workers emphasize factors of stressful work, a lack of recovery and leadership resulting in health and safety problems.

Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilken kunskap som framträder i sammanförandet mellan neurovetenskap och utbildning, samt vilken neurovetenskaplig kunskap som kan tänkas anföras till utbildning för lärare och/eller utbildningspraktiker. Utifrån resultatet av analysen framträder det att innebörden av begreppen neuroplasticitet, ohälsosam stress, interaktioner likväl scientific literacy kan vara av vikt för förskollärare att få en djupare neurovetenskaplig förståelse för. Slutsatsen visar delvis på att om innebörden av dessa begrepp ska införas i den svenska förskollärarutbildningen är det av stor vikt att de ställs i relation till konkreta exempel i förskolans praktik. Utifrån analysen framträder det tydligt att biologiska och miljömässiga förklaringar står i en ömsesidig dubbelriktad relation och det är just detta som belyser den potentiella förmågan lärare har att influera barns hjärna, beteende, lärande, hälsa och framtida livsbana.

Denna studie grundar sig i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, som tagits fram i syfte att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa. Utifrån de ökande antalet anmälningarna om arbetssjukdom med stress och psykiska påfrestningar som orsak ligger fokus i studien på ohälsosam arbetsbelastning och om det inom kommunen finns kunskaper att förebygga och hantera dessa risker. Syftet har varit undersöka hur kommunen praktiskt arbetar med föreskriften inom tre organisatoriska nivåer och hur de anställda uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Fokus låg även på att undersöka hur de anställda är delaktiga i ovanstående arbetsmiljöarbete. Studien utgick från ett hermeneutiskt perspektiv med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. En gruppintervju bestående av två medarbetare som representerade HR-avdelningen och två individuella intervjuer på chefsnivå. På medarbetarnivån genomfördes två gruppintervjuer med tre medarbetare vardera från de avdelningarna som respektive chef leder. Av studien framgår att goda resultat kan uppnås i den psykosociala arbetsmiljön när alla organisatoriska nivåer integrerar frågorna i sitt systematiska arbetsmiljöarbete och upprättar rutiner för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning. Studien bekräftar att socialt stöd, kunskap, kommunikation och delaktighet är viktiga framgångsfaktorer för en god psykosocial arbetsmiljö. I diskussionen lyfts vikten av att avsätta tid i syfte att förebygga ohälsa och förslag lyfts om att använda krav/kontroll/stöd-modellen som verktyg att analysera och reflektera kring de anställdas arbetsbelastning. / This study is based on the Swedish work environment authority statute book about organisational and social work environment, AFS 2015:4 provisions, that has been developed to promote a good work environment and prevent risks of ill health. Because of the increasing numbers of work-related ill health due to stress and mental strain, the focus in this study was unhealthy workloads and if there is knowledge in the municipality about preventing and dealing with these risks. The aim was to examine how the municipality practically work with the provision within three organizational levels and how the employees perceive their psychosocial work environment. There were also focus on investigating how employees participate in the above environment work. The study was based on a hermeneutic perspective with a qualitative approach through semi-structured interviews. One group interview consisting two employees representing the HR department and two individual interviews at the managerial level. At the employee level, two group interviews were held with three employees from the departments headed by the managers. The outcome of the study shows that good results can be obtained in the psychosocial work environment when all organizational levels integrates these issues in their systematic work environment and establish routines to prevent and dealing with unhealthy workload. The study confirms that social support, knowledge, communication and employee participation are important factors for a healthy psychosocial work environment. The discussion shows the importance of taking time for preventing ill health and suggestions about using the demand/control/support-model as a tool for analysing and reflect over the employee workload.

Syfte: Syftet var att jämföra gymnasieelevers munhygienvanor samt konsumtion av sötsaker och snacks, före respektive under distansundervisning, till följd av covid-19-pandemin. Med två frågeställningar, vilka syftade till att jämföra kvinnor och män. Metod: Metoden var en kvantitativ enkätstudie där 215 gymnasieelever i årskurs tre, vilka haft distansundervisning under läsåret 2020–2021, bjöds in till deltagande. Data analyserades genom Fisher exact test, där statistisk signifikans ansågs vid p≤0.05. Resultat: Totalt deltog 86 gymnasieelever. Resultatet visade statistisk signifikant skillnad vid jämförelse av samtliga respondenters tandborstningsfrekvens (p=0.040), mellanrumsrengöringsfrekvens (p=0.001) samt konsumtion av sötsaker och snacks (p=0.001) före respektive under distansundervisning. Vid jämförelse förändrades kvinnornas tandborstningsfrekvens mer än männens (p=0.026 respektive p=o.411). Slutsats: Både munhygienvanor och konsumtion av sötsaker och snacks har påverkats i hög grad av distansundervisning till följd av covid-19-pandemin. Minskad tandborstningsfrekvens och ökad konsumtion av sötsaker och snacks bidrar till risk för oral ohälsa. / Aim: The purpose was to compare high school students’ oral hygiene habits and consumption of sweets and snacks before and during distance education, because of the covid-19-pandemic. With two question statements, which aimed to compare women and men. Method: The method was a quantitative questionnaire study in which 215 high school students in year three who had distance education during the academic year 2020-2021 were invited to participate. Data were analyzed through the Fisher exact test; statistical significance was considered at p≤0.05. Results: A total of 86 students participated. The results showed statistically significant difference when comparing all respondents' toothbrushing frequency (p=0.040), frequency of interdental cleaning (p=0.001) and consumption of sweets and snacks (p=0.001) before and during distance education. By comparison, women's toothbrushing frequency changed more than men's (p=0.026 respectively p=o.411). Conclusion: Both oral hygiene habits and consumption of sweets and snacks have been affected by distance education because of the covid-19-pandemic. Reduced toothbrushing frequency and increased consumption of sweets and snacks contribute to risk of oral diseases.

Författare: Frida Pettersson & Julia Norgren Datum: 2022-05-24 Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomi, 15 HP Handledare: Annika Schilling Examinator: Mikael Lundgren Titel: ”En så kallad sjuk organisationskultur” - En kvalitativ studie som belyser hur organisationskulturen kan ligga till grund för att människor lämnar en organisation Syfte: Studiens syfte är att klarlägga hur innehållet i en organisationskultur kan påverka människor att lämna alternativt bli uteslutna ur en organisation. Metod: Studien behandlar fenomenet organisationskultur och tog med utgångspunkt i detkomplexa ämnet avstamp i en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Studien har också tillämpat en fallstudiedesign där semistrukturerade intervjuer och kompletterande observationer varit den datainsamlingsmetod som nyttjats. Slutsats: Studiens resultat visar på att organisationskulturen är en bidragande faktor till att människor väljer att lämna alternativt blir uteslutna ur en organisation. Studien har belyst diverse strukturer inom organisationen som alla kan benämnas som tämligen ohälsosamma när man talar om organisationskultur. Vi kan med utgångspunkt i det konstatera att den ohälsosamma organisationskultur som idag präglar arbetsplatsen har bidragit till den höga personalomsättning och således också den exkludering som kommit att karaktärisera organisationen.  Nyckelord: Ohälsosam organisationskultur, maktstrukturer, ohälsosamt ledarskap, frånvarande ledarskap, exkludering. / Authors: Frida Pettersson & Julia Norgren Date: 2022-05-24 Level: Bachelor thesis, Business administration, 15 credits Advisor: Annika Schilling Examiner: Mikael Lundgren Title: “A so-called sick organizational culture” – A qualitative study that emphasizes how the organizational culture can be the reason behind why people are leaving an organization.  Purpose: The purpose of this study is to clarify how the content of an organizational culture can affect people to leave or be excluded from an organization. Method: The study addresses the phenomenon organizational culture and on the basis of the complexity of the subject a qualitative study with an abductive research approach was chosen. The study also applied a case study design where semi-structured interviews and supplementary observations where the data collection method that was used. Conclusion: The result of the study shows that the organizational culture is a contributor to why people leave or become excluded from an organization. The study has elucidatedstructures within the organization that can all be described as rather toxic when talking about organizational culture. Based on that we can ascertain that the organizational culture thatdistinguishes the workplace today has contributed to the high staff turnover and thus also the exclusion which has come to characterize the organization. Keywords: Toxic organizational culture, power structures, toxic leadership, absent leadership,exclusion.