No description available.

Denna undersökning bygger på 14 pedagogers tankar om åtgärden kvarsittning. Syftet är att undersöka vilket alternativ som är bäst för barn; att gå om eller att inte gå om och diskutera åtgärden kvarsittning. På grund av att det inte finns forskning inom ämnet i Sverige har jag till största delen utgått från forskning från andra länder. Eftersom jag önskar ta reda på pedagogers tankar har jag använt den kvalitativa metoden; fokusgruppsintervju. Mitt resultat visar att pedagoger har olika åsikter om när, hur, varför och på vem åtgärden ska tillämpas. Alla pedagoger tyckte att det viktigaste var hur barnet upplevde åtgärden. En slutsats som kan dras av undersökningen är att det finns stort behov av vidare forskning inom ämnet. Eftersom merparten av forskningen i utlandet visar att åtgärden inte borde tillämpas och pedagogerna i mina intervjuer inte har kunskap om ämnet borde skolan i Sverige undersöka om åtgärden tillämpas och vad den ger för följder för barn i Sverige.

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ”Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms” might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO’s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden. It will also explore whether the provisions of the directive have im­pact­ed Sweden’s institutional autonomy. This study is to be regarded as the thesis’ main pur­pose. The master’s thesis will also briefly touch upon the general principle of good admini­stration, proce­dural and institutional autonomy and the European Union law’s judicial relation to the member states. A summary of the legislation process preceding the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s can also be found, it focuses on the discussions in the different Institutions of the Euro­pean Union regarding the general principle of good admini­­stra­tion. A similar summary of the Swedish implementation process of the directive is also included. The thesis shows that several provisions in the directive regarding the general principle of good administration have in fact impacted the Swedish procedural autonomy. It also shows that Swedish legislators has been forced to introduce new procedural rules into Swedish law in order to meet the demands of the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s while implementing the directive.  However, no major impact on the Swedish institutional autonomy has been noted.  At the end of the thesis the results and whether or not there is a need for a codified and uniform European administrative law is discussed.

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?

Den 1 januari 2009 infördes regler som begränsar rätten för företag att göra ränteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom ränteupplägg. Två undantag till denna begränsade rätt till ränteavdrag benämns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa får ränteavdrag göras om mottagaren av ränteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet är affärsmässigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts är att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom ränteupplägg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om ränteavdragsbegränsningar och det finns även frågetecken om tioprocentsregeln är förenlig med etableringsfriheten inom EU. Med anledning av detta har regeringen lagt fram förslag om att skärpa reglerna om ränteavdragsbegränsningar. Syftet med denna uppsats är därför att utreda huruvida en skärpning av tioprocentsregeln och ventilen bör ske samt utreda hur en sådan skärpning, med anledning av regeringens förslag, bör utformas. I uppsatsen används en traditionell juridisk metod för att beskriva gällande rätt och uppsatsen gör anspråk på att vara rättsvetenskaplig när frågorna i syftet besvaras. En skärpning av tioprocentsregeln och ventilen är nödvändig då bolagsskattebasen idag är i behov av ett skydd som ingen av dessa två regler i sin nuvarande utformning kan ge. Dock bör ingen av de föreslagna skärpningarna angående tioprocentsregeln som regeringen lagt fram införas, då de måste anses som allt för långtgående. Angående ventilen finns det emellertid två förslag som måste anses så pass välavvägda och stärkande för ventilens utformning att dessa bör införas. / The first of January 2009 rules that limited the right for companies to make deduction of interest were introduced and the purpose was to prevent aggressive tax planning through advanced interest approaches. Two exceptions to this limitation are called the ten percent rule and the valve. Through these exceptions interest deduction can be done if the receiver of the interest is taxed by at least ten percent or if the procedure can be commercially justified. However the ten percent rule and the valve have been subject to criticism. The criticism put forward argue that the aggressive tax planning through interest approach have not declined despite the creation of the rules of interest deduction limitations and there are also ambiguities if the ten percent rule is compatible with the freedom of establishment within the EU. For this reason, the Government has submitted a proposal to tightening the rules of interest deduction limitations. Hence the purpose of this study is to investigate whether a tightening of the ten percent rule and the valve should occur and examine how such a tightening, on the occasion of the government's proposals, should be formulated. The thesis applies a traditional legal method used to describe the law and the thesis claims to be the jurisprudential when the questions in the purpose are answered. The tightening of the ten percent rule and the valve is necessary because the corporate tax base is in need of protection and neither of these two rules in their present form is able to provide this protection. However, none of the proposals regarding the ten percent rule which the government has submitted should be introduced because they must be regarded as disproportionate extensive. Regarding the valve there are two proposals that should be implemented since they must be considered well balanced and invigorating for the valve’s formulation.

The purpose of this paper is to examine how gender is created in the Administrative Court´s application of care of Young Persons (Special Provisions) Act. The theoretical starting point is the gender perspective. My empirical work consists of 27 court cases from 2010 and 2011. These are investigated for common themes by a qualitative content analysis. The result and analysis consist of four court cases representing one theme each. The result shows that boys and girls are taken into custody because of different reasons and that the court creates and maintains images related to gender, by highlighting some qualities that are inherent to boys and girls respectively, while others qualities are made invisible.

Syftet med studien var att undersöka hur äldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek på olika sätt. Detta gav två stora frågeställningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som användes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexåringar och 12 femåringar. Intervjuerna gjordes på sammanlagt tre olika skolor och i en förskola. Resultatet i studien visar att barn ser lek som någonting roligt, där lek förklaras med namnet på en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek är. Barn leker för att det är roligt och för att få energi och för att kroppen behöver lek. Barn anser att det går att lära sig i lek och kopplar detta till ett lärande som handlar om att utveckla sin lek eller lära sig nya lekar samt att lära sig att vara en bra kompis. När barn involverar lärare i lek sker det på barns egna villkor och görs ofta när kompisar saknas i leken eller när hjälp av en mer kunnig person behövs. Barn nämner även de förbjudna lekar som finns där krig och springlekar har en given plats. Utifrån detta resultat har frågeställningarna besvarats på ett intressant sätt.

Jeg har tatt for meg rumensk folklore og folkesjel i oppgaven min og inviterer til en etnologisk lesning av Balladen om mester Manole. Inspirert av blant annet Mircea Eliades utlegning av balladen,  vil jeg forfølge motivene som balladen er bygd opp rundt. Disse motivene knytter an til gamle mytisk-rituelle former og et system av byggeritualer. Et sentralt premiss for meg er å betrakte Balladen om mester Manole som et uttrykk for en etnografisk realitet. Ved å situere balladen i en kontekst av mytiske trosforestillinger søker jeg å forstå verket i dets fulle dybde og kompleksitet. Med utgangspunkt i Balladen om mester Manole vil jeg videre undersøke hvordan den folkelige mentaliteten fungerer når den konfronteres med dødens uutgrunnelige mysterium og symbolikken i begravelsesritualene som bunner i ønsket av å gi mening til livet etter døden.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta. Frågeställning: • Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna? • Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna? Metod Vi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM. Resultat Eleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den. Slutsats Resultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga. Enligt vår mening klarar de dock av att utföra de moment som utförs på lektionerna. De upplever sig dock inte lika bra som andra elever i gruppen vilket leder till en mindervärdeskänsla och en rädsla för att göra fel vilket i slutändan leder till att de väljer att inte går dit.

No description available.