Syftet med denna studie är att den ska lyfta fram problematiken byggföretagen upplever samt fungera som en fingervisning om i vilken riktigt eventuella förändringar i upphandlandets genomförande kan göras. Målet är att ta reda på vad branschen tycker om LOU och hur företagen förhåller sig till lagen. Vilka är dess problemområden som orsakar misstro och överklaganden? Undersökningens frågeställning: •Vad tycker entreprenörerna om tillvägagångssättet? •Vilken förändring skulle entreprenörerna vilja se?

I denna studie har vi med hjälp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser använder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer där vi intervjuat tio personer vilka själva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. Vårt syfte är att öka förståelsen för hur föreställningar om "den andre" påverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vårt material med hjälp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att människor med en annan etnisk bakgrund än svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande på arbetsmarknaden, något som påverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att ständigt behöva stå till svars för sina rättigheter och lika villkor. I vår huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rättegång där individer ständigt står åtalade. Brotten de åtalade står till svars för är på basis av "annanhet", vad som kännetecknar denna "annanhet" förändras ständigt och gör det omöjligt för individen att helt frikännas från åtalspunkterna.

Syftet med denna studie var att studera äldre marksamfälligheter, med skog som huvudändamål, utan ordnad förvaltning och deras övergång till nyare lagstiftning angående just förvaltning. Även avyttring av marksamfällighet har studerats i detta arbete.De metoder som används i detta arbete är en studie om gällande rätt samt en intervjustudie. I studien om gällande rätt har lagstiftning, propositioner, Lantmäteriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick två förrättningslantmätare och två delägare i samfällighet svara på frågor.Studien av gällande rätt visar att samfälligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter, men för vissa samfälligheter är fortfarande den äldre bysamfällighetslagen tillämplig. Avyttring av samfällighet sker genom avstyckning och sammanläggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrättningslantmätarna stöter på äldre skogssamfälligheter flera gånger årligen och att avyttring hanteras så som studien av gällande rätt säger. Svaren från delägare i samfällighet tyder på att delägare kan ha svårt att veta vilken lagstiftning som gäller för just deras samfällighet samt att förrättningskostnaden gör att delägare drar sig från att göra någon åtgärd i samfälligheten.Studien visar att reglerna angående förvaltning och avyttring av samfällighet fungerar bra men att delägare är i behov av tydligare information om de regler som gäller. Studien ger även förslag på en lagrumsändring.

När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialtjänsten i sina yttranden beskriver flickor som misstänks för misshandel eftersom våld är starkt associerat med maskulinitet. Materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys och har tolkats hermeneutiskt. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är abduktiv vilket innebär att studien utgår från empiriska data men att teoretiska moment samtidigt har beaktats. Resultatet visar att socialtjänsten i flera avseenden beskriver och förklarar flickorna och deras beteenden utifrån föreställningen om normativ femininitet. I flera fall beskrivs flickornas aggressivitet som en bristande kontrollförmåga och det är vanligt förekommande med beskrivningar av utsatthet och psykisk ohälsa. Det framkommer även att när flickorna anpassar sig efter den normativa femininiteten beskrivs det som positivt medan avvikelser överlag beskrivs som problematiskt.

Syfte och frågeställningar I samhället finns skillnader i hälsa. Detta syns hos personer med olika utbildningslängd och vetenskapliga studier visar att det föreligger skillnader i kunskap om träning mellan personer med olika utbildningslängd. Syftet med denna studie var att ytterligare utöka detta område och undersöka om dessa skillnader i kunskaper om träning även föreligger bland människor som tränar på träningsanläggningar. Frågeställningarna som användes i studien var: 1. Vad vet personer som tränar på träningsanläggningar om träning? 2. Finns det en skillnad i kunskaper om träning mellan personer med olika utbildningslängd som tränar på träningsanläggningar? 3. Från vilka källor får dessa personer sin kunskap? Metod Urvalet för studien var personer som tränade på träningsanläggningar och alla som gick till och från träningsanläggningen erbjöds ingå. Enkätinsamlingen ägde rum på fyra olika träningsanläggningar som tillhörde en stor träningskedja i Stockholm. Anläggningarna valdes ut genom att kontakt togs med träningskedjan och tillstånd för enkätundersökningen gavs på fyra av kedjans träningsanläggningar. Enkäten innehöll ett kunskapstest med tolv frågor om styrketräning, konditionsträning, träningsmyter, högintensiv intervallträning och fysiologi. Svarsalternativen var fasta. Dessa tolv frågor var ej validerade. De antal rätta svar respondenterna hade delades upp i kunskapsnivåerna låg-, medelhög- och hög kunskap om träning. Respondenterna delades även upp baserat på deras utbildningslängd. Resultat Totalt samlades 333 respondenters enkäter in. Av dem hade 73,4 % låga kunskaper om träning baserat på kunskapsindelningen. Det var ingen skillnad i antalet rätta svar mellan könen. Däremot var det en signifikant skillnad mellan de tre kunskapsindelningarna, personer med kort utbildningslängd hade färre antal rätt än de med lång utbildningslängd. De vanligaste källorna till kunskaper om träning var: tidskrifter, internet och träningskompisar. Mindre vanliga källor var: personlig tränare, andra källor, TV och träningsapp. Slutsats Resultatet visade att majoriteten av personer som tränade på gym och träningsanläggningar hade låga kunskaper om träning. Vidare sågs att det föreligger skillnader i kunskap då personer med kort utbildning hade färre rätt än de med lång utbildning. Vidare forskning behövs på området för att bekräfta dessa resultat.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare – en heterogen sampel – identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen. Närvaron av tiggande EU-migranter verkar ha orsakat en kollektiv ”proteofobi” – rädslan för fenomen som undgår etablerade kategoriseringar. Som en konsekvens av diskursen om det svenska välfärdssamhället, upplever informanterna att de varken är vana vid att känna moraliska obligationer gentemot främlingar, eller att möta fattigdom som manifesterad i vardagslivet. Upplevelsen av att de tiggande migranterna inte beter sig som att vara ”verkligt nödställda”, enligt informanters kollektiva föreställning om ”fattigdom” som en binär annorlunda värld i förhållande till platsen Stockholm/Sverige, leder till uppfattningar om att migranterna inte är tillräckligt transparenta för att förtjäna tillit. Olika orientalistiska diskurser används för att förklara och förstå den tiggande EU-migranten som 'Den Andra'. De tiggande migranternas närvaro i staden visar också att informanter känner sig obekväma med att vara självständiga moraliska agenter i det urbana rummet, och att de globaliseringskrafter som har orsakat fenomenet verkar hota föreställningen om Sverige som ”det goda samhället”.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediers gestaltning av mat och matlagning reproducerar livsstilar och identiteter. De senaste åren har mat börjat förekomma alltmer frekvent i olika medier. Varje dag släpps en ny bok om matlagning i Sverige, när vi bläddrar bland kanalerna på tv:n visas nästan alltid någon form av matlagningsprogram och i affären syns rader av matmagasin i tidningsställen. I genomförandet av vår undersökning har vi valt att använda oss av identifikationsteorin och teorin om användarperspektivet. För att göra detta har vi gjort en kvalitativ textanalys av artiklar ur två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Allt om mat. Med hjälp av ett kodschema har varje artikel analyserats på både makro- och mikronivå. För att få en historisk översikt och landa så nära nutid som möjligt har vi gjort nedslag i 1973, 1993 och 2013. Resultatet av vår studie visar att det har skett en förändring i matjournalistiken. De tidigare nedslagen var det maten som stod i fokus. Men mellan 1993 och 2013 har det skett en förskjutning i fokus. Det är människorna bakom maten som får störst utrymme i artiklarna. Möjligheterna till identifikation är mycket större 2013 än var de var 1973 och 1993.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frågor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma på tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frågor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter på i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhållningssätt till ämnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsätt när det gäller lärande om fortplantning. Barnens frågor och funderingar står i fokus och är avgörande för hur pedagogerna arbetar inom området. Pedagogerna använder sig av böcker, internet och filmer om de vill arbeta med lärande om fortplantning. När de jobbar med lärande om växter och djurs reproduktion ger de sig ut i naturen. Pedagogerna ser svåra ord och begrepp som ett hinder för samtal om fortplantning. De menar också att föräldrars åsikter i ämnet samt olika kulturer kan problematisera deras arbete. Pedagogerna är eniga om att deras eget engagemang är mycket viktigt i arbetet med lärande om fortplantning. Några av pedagogerna anser att det är ett enkelt ämne att arbeta med medan några tycker att det är problematiskt. / The purpose of this study is to research how some pre-school teachers respond to children´s thoughts and questions about the reproductive process in their teaching. The study is conducted through qualitative interviews with ten teachers from three different pre-schools. The findings show both possibilities and difficulties that the teachers encounter in this area, as well as the teachers’ different approaches to the subject. The results show that there are several different aspects and views concerning the reproductive process teaching. The children’s own questions are of vital importance to the choice of pedagogic methods in this subject. The teachers use books, the internet and films, as well as outdoor excursions when teaching the reproduction process in plants and animals. Conclusions show that abstract words and concepts form obstacles in the dialogues about the reproductive process. The didactics can also be rendered more difficult by parental views and different cultures. The teachers unanimously pointed to their own commitment as a key factor to success in the reproductive process teaching. Some of the teachers find this an easy subject to teach while others find it problematic.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar. Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar. Undersökningen visar också att de kunskaper som besitts i ganska stor utsträckning är implicita. Informanterna anser vidare att explicit undervisning om ord är en effektiv ordinlärningsmetod, en uppfattning som överensstämmer med aktuell forskning. Vad gäller lärarnas kunskaper om ordförråd är det svårare att dra några säkra slutsatser. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att språks lexikala aspekt bör få större plats i lärarutbildningarna, och att redan yrkesverksamma lärare behöver fortbildning inom detta ämnesområde. Uppsatsskribenten drar även slutsatsen att metakunskaper om ordförråd och ordinlärning kan var mycket användbara för både elever och lärare och att det kan skapa en större systematik och struktur i arbetet med att utveckla ett rikt ordförråd. Vi borde således sträva mot att göra sfi-lärarnas implicita kunskaper om ordförråd och ordinlärning mer explicita.

Detta arbete handlar om hur högläsning och boksamtal kan användas för att arbeta med värdegrund i skolan. I uppsatsen presenteras tidigare forskning om högläsning och boksamtal, olika lässtrategier och värdegrunden i skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skönlitteratur kan användas i skolan för att arbeta med värdegrund. För att undersöka detta genomfördes högläsning och boksamtal i en elevgrupp. Den valda litteraturen var Tove Janssons novell ”Berättelsen om det osynliga barnet”. I arbetet framställs resultatet av högläsningen och efterföljande boksamtal och dessa analyseras sedan tillsammans med relevant litteratur. Resultaten visar att högläsning och boksamtal är en bra metod för att arbeta med värdegrunden då elever har olika uppfattningar. Genom boksamtal får då barnen inblick i vad andras syn på värdegrund innebär. De slutsatser som dragits är att boksamtal och högläsning är en bra metod för att arbeta med värdegrund då detta skapar gemenskap hos gruppen. Boksamtal hjälper eleverna att reflektera kring berättelsen samt ger nya infallsvinklar då de lyssnar på varandras tankar och funderingar. Boksamtalen får eleverna att se nya aspekter och vinklar gällande omvärlden. / This essay is on how reading aloud and discussing the books can be used as basis for working with basic principles in school. The essay will cover previous research on this methodology, reading strategies and basic principles in school. The purpose of this essay is to examine how literature can be utilized while working with basic principles in school. The study was performed by reading aloud to a group of students and thereafter discussing the book. For this study, Tove Jansson´s short story “Berättelsen om det osynliga barnet” was chosen. Results are showing that the methodology mentioned above is a good way to address basic principles as students got different frames of reference. Through discussions about the book, their insight of other´s perception of basic principles will increase. The conclusion is that reading aloud and talking about the book is a good method to work with basic principles as this creates a connection within the group. Talking about the book helps the students to get different aspects and angles of approach of their surroundings.