Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare är syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte. I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som är verksamma inom kontantbranschen. Sekundärdata består av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner. I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen. Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen då det är revisorerna som utförligt ska granska företagets årsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning. Dock anser respondenterna att det trots dessa lagar, normer och rekommendationer ändå är svårt att säkerställa intäkter i företag med kontantförsäljning. Lagen (2007:952) om kassaregister uppfyller till en viss del sitt syfte då den gör att företag inom kontantbranschen blir lagbundna och att Skatteverket får större kontrollmöjligheter. Med hjälp av Lagen om kassaregister kommer företagens redovisningar att vara mer tillförlitliga än tidigare, vilket medför en rättvisare beskattning.

Priskonvergens är en teoretisk slutsats av ett flertal ekonomiska teorier, samt ett väl undersökt område som visat sig vara ett statistiskt signifikant faktum i olika ekonomiska regioner. Priskonvergens kräver i teorin och empirin att ekonomierna är likriktade och har liknande ekonomiska förutsättningar, krav som den inomeuropeiska marknaden uppfyller. Här har också priskonvergens bevisats vara ett statistiskt signifikant faktum i ett flertal studier. Förutom de studier vari detta bevisats redovisas också teorier som kan förklara  priskonvergensen, i denna uppsats redovisas bland annat lagen om ett pris, teorin om köpkraftsparitet samt utbuds- och efterfrågeteori. Något som torde leda till ytterligare ekonomisk konvergens och därmed också priskonvergens är en gemensam valuta, och efter euroinförandet genomfördes flera studier i syfte att klargöra huruvida det teoretiska antagandet om stärkt priskonvergens inom en valutaunion kunde stämma. Dessutom testades i dessa studier om EU-kommissionen haft rätt i sitt uttalande om att priskonvergensen skulle bli stärkt mellan de länder som anslöt sig till valutasamarbetet. Resultatet från studierna varierar och det är här denna uppsats tar vid. Problemformuleringen lyder: ”Har införandet av den gemensamma valutan euro i lett till en stärkt priskonvergens mellan de länder som antagit valutan?” Problemet undersöks med hjälp av regressionsanalys där ett modifierat prisjämförelseindex används som beroende variabel. Den viktigaste oberoende variabeln i analysen är en dummyvariabel som visar priskonvergensen innan och efter euroinförandet inom de aktuella länderna. Slutsatsen av den genomförda analysen är att euron inte påverkat priskonvergensen inom euroområdet. Dock bevisades att priskonvergens är ett statistiskt signifikant faktum i EU-regionen som helhet.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ”ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker” (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ”Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker” (1994:28) Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ”tråkiga, svårlästa och föga inspirerande” (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse. Lena Kjersén Edman startade en livlig debatt på DNs kultursidor hösten 2008 där hon anklagade Meyer för att vara bakåtsträvande i sin beskrivning av kärlekshistorien mellan de båda ungdomarna (DN, 080902). Däremot bode man kunna använda dagens populärlitteratur som ingångsport till äldre litteratur, även kallade klassiker. Idén med denna uppsats är således att avgöra hur Om jag kunde drömma förhåller sig till Dracula ur en litterär synpunkt, samt om man skulle kunna läsa Om jag kunde drömma med utgångspunkt i Dracula, för att på detta vis gå de elever som väljer Meyer framför Stoker till mötes. Som blivande lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet, ämnar jag undersöka hur de båda verken förhåller sig till varandra ur tematisk synpunkt, för att möjligen kunna använda mig av detta material i min kommande undervisning.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. I den arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren, Försäkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemot sina anställda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. I rehabiliteringsansvaret ingår sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra en rehabiliteringsutredning när den anställde varit helt eller delvis borta från arbetet under en tid. Arbetsgivaren har även ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att på så sätt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsätta sitt arbete trots eventuell nedsatt arbetsförmåga. Utredningen ska sedan lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor. Utifrån arbetsgivarens rehabiliteringsutredning ska Försäkringskassan sedan upprätta en rehabiliteringsplan. Ändamålet med planen är att den försäkrade ska få den rehabilitering som behövs för att denne ska kunna återgå till arbetet så snabbt som möjligt. I de fall där det finns behov ska Försäkringskassan även kalla den försäkrade till ett avstämningsmöte, för att så snart som möjligt fånga upp den försäkrades möjlighet att återgå till arbete och vilket behov den försäkrades har av stöd i den processen. De olika typer av rehabiliteringsåtgärder som kan bli aktuella är främst arbetsträning och utbildning. Även arbetstagaren har ett rehabiliteringsansvar som går ut på att arbetstagaren aktivt måste delta i rehabiliteringsåtgärderna. Ansvars- och rollfördelningen mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren är inte helt självklar utan det finns en inbakad problematik. Denna problematik tros bero på den otydlighet som finns mellan aktörernas ansvarsområden. I betänkandet SOU 2006:107 ger utredningen förslag på åtgärder för att tydliggöra lagarna och då också förtydliga ansvars- och rollfördelningen mellan aktörerna. Dessa förslag diskuteras vidare i uppsatsens avslutande kapitel. / The purpose of this essay is to describe the Swedish legislation and examine court cases concerning employers’ and the Social insurance office’s (Försäkringskassan) responsibility for rehabilitation of employees. There are three main players in regards to work related rehabilitation: the employer, the Social insurance office, and the employee. The employer is mainly responsible for work related rehabilitation, which is prescribed in the Work Environment Act (Arbetsmiljölagen) and the National Insurance Act (Lagen om allmän försäkring). The employer’s responsibilities for work related rehabilitation include, since 1992, conducting a rehabilitation investigation of the sick employees. The investigation shall lay the groundwork for the necessary steps to be taken at the workplace to insure that the employee can return to work. The employer also has a responsibility to modify work tasks to the individual employee insuring that the employee can continue to work even if the employee’s work capacity is reduced due to injury or disease. The rehabilitation investigation done by the employer must be turned over to the Social insurance office within eight weeks. The Social insurance office then makes a rehabilitation plan based on the investigation. The purpose of the plan is to insure the employee receives the rehabilitation that he/she needs to be able to return to work as fast as possible. The Social insurance office must also meet the employee for a meeting (avstämningsmöte) if deemed necessary. The purpose of the meeting is to establish what the employee’s needs are in regards to his/her rehabilitation. The two types of rehabilitation methods most commonly used are work training and education. The employee also has a responsibility to actively take part in the rehabilitation process. How one should distribute responsibility and divide roles between the social insurance office and the employer is not entirely clear. Currently, there exists a conflict between the different players about how to do this due to the lack of clearly established responsibilities and roles as pertain to each party. The parliament is trying to create more defined legislation with a new report called SOU 2006:107, which they hope will help clarify the individual responsibilities of all parties involved. These proposals will be discussed further in the essay’s final chapter.

Syftet med uppsatsen är att se hur elever ur två årskullar, år sex och åtta, upfattar Tove Janssons novell, "berättelsen om det osynliga barnet". Använder de den konkreta berättelsens förklaringsmodell, eller tolkar de texten och drar egna slutsatser? Kan de utläsa de olika karaktärernas roll i den psykiska och fysiska förvandling Ninni genomgår? Uppfattar eleverna de olika former av ironi som löper genom texten? Jag har även för avsikt att undersöka hur tolkningarna skiljer sig åt mellan yngre och äldre elever. I min undersökning har jag använt mig av enkäter med öppna frågor, samt kvalitativa intervjuer med tre elever från varje årskurs för att få bredd och djup. Slutsatsen jag dragit är att eleverna använder både textens konkreta förklaringsmodell och själva drar egna slutsatser. Vidare har de uppmärksammat de olika karaktärernas roll i Ninnis förvandling. Mindre än hälften av eleverna kunde redogöra för begreppet ironi, den form av ironi vi kallar "antifrasisk". I jämförelse hade år åtta bättre förmåga att dekontextualisera berättelsen och relatera tematiken till något bortom berättelsens ramar.

Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats är att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktäriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin använts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus på språk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre områden – publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska ställningstagande. Metoden som använts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats både på mikro- och makronivå. Både enskilda ord och hela texter har varit intressanta. Det viktiga har hela tiden varit att studera hur vinjournalistiken konstruerar och bygger upp en värld kring drycken och skapar en kultur som i sin tur blir en del av det breda fenomen som är vår alkoholkultur. Eftersom endast en tidning av många har studerats kan denna uppsats resultat inte ligga till grund för några definitiva generaliseringar, men Allt om Vin bedöms ändå som en god avspegling av genren och dess egenskaper. Allt om Vin är en mogen tidning som skriver om vin – och nästan enbart om vin – på ett sätt som antagligen lockar en i huvudsak lite äldre, intresserad publik. Texterna är på en sådan nivå att de förutsätter ett visst mått av förkunskaper. För att hänga med i svängarna bör man ha koll på hur ett vin ”ska” smaka och kunna namn på vanliga sorter, druvor och distrikt. Utmärkande för vinjournalistiken är de kreativa recensionerna som återfinns på många sidor i tidningen, beskrivningarna är skrivna på ett sätt som väcker associationer hos läsarna med hjälp av en rad metaforer och adjektiv. Språket i tidningen är generellt av det mer passionerade slaget, där den ena vinbeskrivningen är mer storslagen än den andra. Alkoholpolitik är inget som tar någon stor plats i Allt om Vin, däremot kan tolkningar om redaktionens åsikter göras utifrån tidningens mer personliga texter. Det som kan konstateras är att tidningen, åtminstone utåt, intar en ganska liberal ställning. Tidningens blotta existens och dess finansiering som till stor del består av alkoholreklam kan ses som ett ställningstagande i sig, men även det romantiska sättet att skriva om vin på och det uppenbara undvikandet av att ta upp alkoholens negativa sidor spelar in i tolkningen.

Bakgrund: Trots att spel har positiva effekter på majoriteten av alla spelare har en till fem procent av befolkningen i varje land runtom i världen spelproblem. Detta folkhälsoproblem medför hälsomässiga, ekonomiska och/eller sociala negativa konsekvenser. I Sverige utgör främst män med låg utbildning och inkomst i åldersgruppen 18-24 år riskgruppen. Ett skäl till varför problemspelandet ökat på senare år är att allt fler spelare väljer internet som spelplattform där de flesta av problemspelarna befinner sig. Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi är två metoder som använts vid preventiva åtgärder mot spelproblem. Syftet med studien var att beskriva motiven till varför människor spelar om pengar på internet samt undersöka skillnaderna i motiv mellan problemspelare och icke-problemspelare. Metod: En litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar hittades i databaserna Pubmed, PsycINFO, Academic Search Elite och SciVerse Science Direct. Data bearbetades genom temaanalys. Resultatet visade att spelandets ekonomiska möjligheter, chans till anonymitet, kontroll över sociala interaktioner, bekvämlighet och flexibilitet i spelandet, emotionella tillstånd styr spelandet samt omgivningens påverkan utgjorde sex teman som beskrev motiven till spel om pengar på internet. Problemspelare beskrev i större utsträckning spelandets ekonomiska möjligheter, negativa emotionella tillstånd styr spelandet och chans till anonymitet som viktigaste motiven jämfört med icke-problemspelare som beskrev bekvämlighet och flexibilitet i spelandet och att positiva emotionella tillstånd styr spelandet som viktiga motiv. Implikation: Då spel om pengar på internet är ett relativt nytt fenomen som fortsätter att växa behövs vidare forskning som tydliggör om motiven skiljer sig åt hos specifika grupper i samhället med syfte att individanpassa interventionsprogram. / Background: Although gambling has positive outcomes on the majority of the gamblers, one to five percent of the populations in each country around the world are problem gamblers. This public health issue gives healthy, economics and/or social negative consequences. The Swedish group with most risk for problem gambling is men with low education and income between the years 18-24. One reason to the progress of problem gambling is that more and more players choose Internet, where most problem gamblers exist. Motivational Interviewing and cognitive behavioral therapy are two methods which have been used as preventive measures against problem gambling. The aim of this study was to describe Internet gambling motives and examine differences in motives among problem gamblers and non-problem gamblers. Method: A literature review was made and ten peer reviewed articles was found in the databases Pubmed, PsycINFO, Academic Search Elite and SciVerse Science Direct. Data was processed through theme-analyze. The result showed that economic opportunities, chance to be anonymous, control of social interactions, convenience and flexibility in gambling, emotional state control gambling and the surrounding context as motive formed six themes in which the motives for gambling on Internet are presented. Problem gamblers were more likely to report economic opportunities, negative emotional state control gambling and chance to be anonymous as special important motives than non-problem gamblers, who preferred convenience and flexibility and positive emotional state control gambling as important motives. Implication: Internet gambling is a relatively new phenomenon which continues to grow; more research about differences in motives between specifically populations is needed to make it easier to create intervention programs which match each problem gambler.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna de kristna motivens plats i berättandet i de tre Sagan om ringen-filmerna (The Lord of the Rings) av Peter Jackson. Arbete har lagts ned på att studera litteratur inom både religion och filosofi kring filmernas Midgård-berättelser, där dessa behandlar kristna motiv. Den etablerade forskningen kring detta ämne har hittills till stor del handlat om Tolkiens böcker och inte i särskilt stor utsträckning om filmerna. Därför kan uppsatsen anses relevant i en tid där filmen mer och mer ses som lika betydelsefullt medium som boken.Det resultat som har nåtts är att det förefaller vara en stor del av filmernas handling som har sitt ursprung inom kristendomens berättelser och motiv. Detta inte bara i filmernas stora och övergripande berättelse (i synnerhet berättelsen om Frodo och Sam) utan även i sidoberättelserna (särskilt de som berättar om Aragorn och Gandalf). Filmerna innehåller således en ansenlig mängd kristna motiv.

<p>I denna uppsats utreds hur stort skyddsomfång ett möbeloriginal har, det vill säga hur mycket en formgivare kan inspireras av ett original innan inspirationen övergår till att anses vara intrång i en skyddad rättighet. En god formgivning kräver en ekonomisk insats som är förenad med ett visst mått av risktagande. Formgivningsskyddet hjälper formgivaren att återfå sin investering. På EU-nivå regleras området av Mönsterdirektivet och EG-förordningen för gemenskapsformgivning. Formgivningens utseende skyddas på liknande sätt i de båda regleringarna och omfattar varje formgivning som inte ger ett annat helhetsintryck för den kunnige användaren.</p><p>I den svenska lagstiftningen regleras området av Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk. Formgivning-ens utseende skyddas mot liknande formgivningar som inte ger den kunnige användaren ett annat helhetsintryck. Upphovsrätten skyddar alster av brukskonst och skyddet uppkommer formlöst. För att få skydd krävs verkshöjd vilket avgörs av det så kallade dubbelskapandekriteriet. Dubbelskapandekriteriet innebär att en annan formgivare, ovetande om den skyddade formgivningens existens, inte ska kunna återskapa den skyddade formgivningen. Upphovsrätten ger generellt ett snävare skyddsomfång och därmed kan det vara svårare att få sin formgivning skyddad enligt upphovsrätten. Den rättspraxis som finns är begränsad. Svensk Forms Opinionsnämnd är en hedersdomstol som avger yttranden i upphovsrättsfrågor. Yttrandena kan dock inte jämställas med rättspraxis varför avgö-rande vikt inte kan läggas vid deras uttalanden. Mönsterskyddslagen skyddar registrerade formgivningar mot alla efterbildningar som faller inom skyddsomfånget. Hur stort skyddsomfånget ska betraktas vara är svårt att avgöra men förarbeten ger för handen att på grund av att möbler har en given grundform så måste skyddsomfånget anses vara snävt.</p> / <p>This study analyses the scope of protection that a furniture original are entitled to. Specificly to what extent a designer can be inspired of an original before the inspiration exceed to be an infringement in a protected right. A quality design requires an economic effort, which involves a certain degree of risks. The protection of the design helps the designer to retrieve its investment. In the European Union the area is regulated by the directive of legal protection of designs and the council regulation on community designs. The appearance of the design is protected on the same basis in both regulations and includes every design which does not give the same general impression on the competent user.</p><p>In the Swedish legislation the area is regulated by the design protection Act and the copyright protection Act. The appearance of the design is protected against all similar designs which does not give the competent user another general impression. The copyright protection Act protects works of applied art and the protection arises without registration. To receive protection the law requires a level of creativity, which is determined by the so called double creation criteria. The double creation criteria im-ply that another designer, unaware of the protected design, should not be able to reproduce the protected design. The copyright protection Act gives in general a more narrow scope of protection and it is therefore often harder to receive protection by the copyright Act. Relevant existing case law is limited. The Swedish society of crafts and design’s Opinion-committe is a honorycourt which present statements on questions regarding copyright. The statements can not be compared to case law as a result they have no major importance. The design protection Act protects registered designs against all reproduction that falls within the scope of protection. How large the scope of protection is considered to be is difficult to conclude. The preparatory work states that because of the given common form that furniture possesses, the scope of protection is regarded as nar-rowed.</p>

<p>Det är idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har här större möjlighet att kontrollera förfarandet och få ett snabbare avgörande än i en domstolsprocess. Förfarandet är dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter från olika länder och det är vanligt att parter väljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden.</p><p>I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös på grund av att en motpart kommer att agera på ett sätt som tillfogar parten skada eller försvårar verkställigheten av domen. En part kan därför vara i behov av en säkerhetsåtgärd både före, under eller efter förfarandet. Enligt LSF, den svenska lagen om skiljeförfarande, kan en part antingen vända sig till skiljenämnd eller till domstol med en ansökan om en säkerhetsåtgärd. Dock är det enbart domstols beslut som kan verkställas exekutivt. Skiljemännens beslut om en säkerhetsåtgärd blir däremot en ”osanktionerad uppmaning” till en part att företa åtgärden.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda om LSF bör tillåta att skiljenämnds beslut om säkerhetsåtgärder ska kunna verkställas. I uppsatsen presenteras därför hur en part kan ansöka om en säkerhetsåtgärd enligt svensk rätt, om Sveriges position överensstämmer med den internationella synen och utvecklingen på skiljemannarättens område och om Sverige bör anta kapitel IV A i UNCITRAL:s modellag. Uppsatsen diskuterar också olika överväganden som bör göras i lagstiftningsarbetet och om LSF bör ändras.</p><p>För att besvara syftet har den svenska inställningen till säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden utretts. Olika alternativ att reglera förhållandet mellan domstol och skiljenämnd gällande beslutsrätt om verkställbara säkerhetsåtgärder diskuteras också. Eftersom internationella förhållanden påverkar även den svenska lagstiftningen presenteras och kommenteras relevanta bestämmelser i modellagen. Även lagstiftning från England, Hong Kong, Schweiz och Tyskland har använts för att belysa hur vissa utländska rättsordningar behandlar säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden.</p><p>Resultatet av utredningen visar att en part i ett skiljeförfarande i Sverige inte kan begära verkställbara säkerhetsåtgärder från en skiljenämnd. Den internationella synen och utvecklingen pekar dock i riktning mot att skiljenämnden bör ha denna möjlighet. LSF bör därför enligt denna författares åsikt ändras och tillåta verkställighet av skiljenämndens beslut om säkerhetsåtgärder. Alla modellagens bestämmelser gällande säkerhetsåtgärder bör dock inte införas i svensk lagstiftning. Att Sverige tar intryck av både modellagen och utländska rättsordningar har ansetts vara mest gynnsamt för LSF.</p>