Background: Dementia is a common widespread disease, which is characterized by cognitive impairment due to damage to the brain. The disease cannot be remedied, and the treatment consists of relieving the symptoms and nursing care actions. Previous research has shown that sleep disruption frequently occurs in persons with dementia and can affect other aspects such as quality of life, physical and mental health. Sleep is a central component for physically and mental regaining, as well as recovery, and falls within the remit of the nursing profession. There is evidence supporting that sleep disruption has an impact in persons with dementia, which further gives opportunity to more closely investigate the meaning of nursing care actions, not including drug treatment. Aim: The aim is to describe the meaning of nursing care actions on sleep in persons with dementia living in nursing homes. Method: A literature review which included 12 articles, of which 11 had a quantitative method and 1 qualitative method. Results: Several nursing care actions had impact on sleep, related to three themes of sleep: The meaning of nursing care actions for (1) sleep quality, (2) sleep measured by time and (3) decreased nightly activity and increased daily awakeness. Conclusion: A number of nursing care actions showed a positive meaning for multiple aspects of sleep. Although there is still a need for further research, in order to ensure enough evidence to ascertain a general conclusion; for the impact of nursing care actions on sleep in persons with dementia.

Bakgrund: Forskning visar att patienter på vård- och omsorgsboende löper hög risk att drabbas av malnutrition. Måltider och adekvat näringsintag är avgörande för att förebygga sjukdomar och upprätthålla patienters hälsa. Det är en integrerad del av daglig omvårdnad och således en del av sjuksköterskors omvårdnadsansvar. Syfte: Att skapa en kunskapsöversikt över vad som påverkar patienters matintag vid måltidssituationer på vård- och omsorgsboende. Metod: Allmän litteraturöversikt med tio artiklar: sex artiklar med kvalitativ metod, två artiklar med kvantitativ metod samt två artiklar med mixad metod analyserades. Resultat: Fyra teman identifierades: ”Betydelsen av autonomi och valfrihet” där patienters upplevelse av självbestämmande och delaktighet påverkade matintag. ”Betydelsen avmatsalsmiljö” visade att en hemlik måltidsmiljö bidrog till förbättrat matintag. ”Betydelsen av social samvaro” visade att patienter som interagerade med andra åt mer. Under temat ”Betydelsen av måltiders utformning” framkom att varierad och välpresenterad mat ökade aptit och påverkade matintag. Slutsats: Sjuksköterskors och vårdpersonals förmåga att skapa måltider som uppfattas som trivsamma, aptitliga och stödjande är avgörande för måltidssituationers betydelse för att påverka patienters matintag.

The purpose of this study was to obtain an in-depth understanding of how first line managers in care and nursing homes experience their work situation. To answer the purpose, two questions was designed, how do the interviewees experience their work situation? How can their experiences be understood from a demand, control and support perspective? To get an answer to this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. Six first line managers participated in the interviews. The theoretical starting point in the study was Karasek and Theorell's demand, control and support theory and was used both in the design of the interview guide and in the analysis of the results. They experienced, for example, that they had high demands in the form of expectations that they would be able to perform and carry out many different tasks, be available to employees, caretakers, relatives and other staff. They also had large areas of responsibility, many employees and time and quality requirements, such as being able to perform tasks within certain time frames and with good quality. In terms of control, everyone felt that they had great influence and great participation in most things. They also had both experience and skills that proved to be an asset in terms of control in and over the work. Their access and use of support turned out to come largely from colleagues with whom they stated that they often brainstormed thoughts and ideas. They also had access to support from their managers and from support functions via the internet. In summary, the results showed that the first line managers who participated had predominantly positive experiences of their work situation thanks to a good balance between demands, control and support at work. They experienced high demands at the same time as they experienced high control and good support. Demands emerged that they perceived were less reasonable in relation to their control but still not so unreasonable that it affected their work situation all the more.

Background: There are about 55 million people worldwide living with dementia. Dementia cause cognitive impairment that includes reduced thinking and memory ability. and psychological symptoms of dementia (BPSD) occurs in 90 percent of all dementia cases. Agitation, aggressive behaviour and depression are common examples. BPSD commonly causes an increased need of caring which leads to the need for nursing home residency. As no curative treatment exists, strategies aimed for symptom alleviation is the primary form of treatment. Aim: To create an overview of nursing interventions that alleviate BPSD for people with dementia living in nursing homes. Method: A general literature review. Result: BPSD may be alleviated by nursing interventions based in music, environment stimulation, psychosocial interactions and sensory stimulation. Nursing interventions have been proven to reduce the extent, frequency, duration and progression of BPSD. Conclusion: Several nursing interventions have been proven to alleviate suffering caused by BPSD and this essay presents the alleviation it can accomplish. Nursing interventions enables reduction of the negative impact caused by BPSD. This essay provides an insight of existing variations of relevant nursing interventions and can contribute with knowledge of its execution and effect.

The aim of the study is, based on the staff’s perspective, to describe and analyse the existential needs of elderly in end-of-life living in nursing homes. The aim was also to examine how the staff perceive working with elderly in end-of-life care. Three qualitative focus groups were conducted by interviewing nursing home staff. The analysis is based on Weisman’s the appropriate death, Tornstam’s gerotranscendence and Hasenfeld’s human service organizations. The main findings were that the term ‘existential needs’ is described as wide and hard to define. Uneasiness and anxiety were common in the end-of-life and it was hard for the staff to meet the existential needs. The staff also described that the “little things” matter, such as holding one’s hand, as well as being present with the elderly. The relationship between the elderly and the staff was vital in order for the elderly to have as good an end-of-life and death experience as possible. The staff felt sorrow when the elderly had passed away and had little time to grieve. In difference to earlier research the staff did not request further education nor tutoring, however they wanted more time to grieve and process the deaths of the elderly.

For the elders to age with dignity and with an old age that consist of comfort and self-determination, care should be person-centered. A person-centered care sees the person as an individual and not to the disease and diagnostics of the person. A person-centered care is based upon the free individuality of every person and that the need of care is individual. The role of the nurse in a person-centered care is to through its managerial, make sure that the staff have the right knowledge and lead the staff based on the patient’s perspective. The nurse and the staff should build a relationship with both the patient and its relatives, for a better possibility to take part of the patient’s life story. A life story has a large meaning because the person gets to be the focal point and not the disease. The patient story also contributes to the basis of a united perspective within care. The framework of qualification that has been used is the 6 S which is a model for a person-centered palliative care. By using a person-centered approach already when moving to a nursing and care homes may care tailored to individual needs and preferences. The purpose of this study was to clarify the advance of person-centered care with the support of the 6 S model. The method chosen for this study was literary study. Thirteen scientific articles were chosen and examined. The articles were searched in two databases, PubMed and Cinahl, where search words were leading the searches. The result shows that the life story may contribute to a percept higher life quality by following the wishes of the person. The conclusion in this study shows that a person-centered care gives the possibility of a higher life quality for the elderly. The conclusion also shows that a person-centered care provides an opportunity for increased quality of life and promotes the opportunity for a dignified life for the older man. To make this possible for older people it is important that health care staff are attentive to the elderly person's integrity and support the elderly in creating a meaningful life / För att äldre ska kunna åldras med värdighet och med en ålderdom som innefattar välbefinnande och självbestämmande bör omvårdnaden vara personcentrerad. En personcentrerad omvårdnad ser till personen som individ och inte till personens sjukdomar och diagnoser. Personcentrerad vård utgår från att varje person är en fri individ och att omvårdnadsbehovet är individuellt. Sjuksköterskans roll i en personcentrerad omvårdnad är att genom sin arbetsledande funktion omse att personalen har kunskap samt att leda personalen i att utgå från patientens synsätt. Sjuksköterskan och personalen bör bygga upp en relation både med den boende och med dennes anhöriga och närstående för att få möjlighet att ta del av patientens livsberättelse. En livsberättelse har stor betydelse för att personen och inte sjukdomen står i centrum. Livsberättelsen bidrar också till att lägga grunden för ett gemensamt synsätt inom omvårdnaden. Referensramen som använts är De 6S:n som är en modell för personcentrerad palliativ vård. Genom att använda ett personcentrerat synsätt redan vid inflyttning på vård och omsorgsboende kan omvårdnaden anpassas till personens behov och önskemål.   Syftet med studien var att belysa främjandet av personcentrerad omvårdnad med stöd av modellen De 6 S:n. Till denna studie valdes som metod en litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Artiklarna söktes i två databaser, utifrån relevanta sökord i Cinahl och PubMed. Resultatet visade att genom att utgå från personens önskemål och införliva livsberättelsen som en del i den personcentrerade vården ökade den upplevda livskvalitén hos den äldre människan. Slutsatsen visar även att en personcentrerad vård ger en möjlighet till en ökad livskvalité och främjar möjlighet till ett värdigt liv för den äldre människan. För att göra detta möjligt för äldre människor är det viktigt att vård och omsorgspersonal är lyhörda för den äldres integritet och stödjer den äldre i att skapa en meningsfull vardag.

Our understanding of what factors contribute to the success of human service organisations is limited. Social workers often occupy leadership roles in such organisations, and so research is needed on how leadership influences success. This study explored how staff at a care home for older people perceive factors important for creating success, and the function of leadership. A case study design was adopted employing a qualitative approach, with data collected using semi-structured interviews. A care home identified as something out of the ordinary was chosen as the field site and three care staff and the care home manager selected as participants. A qualitative analysis indicated that a work environment characterized by solidarity generated resilience and satisfaction among staff. A focus on the residents, an innovative work approach and a visible, honest and accommodating manager were factors perceived as vital for creating success. / Vår förståelse för vilka faktorer som bidrar till framgång för människobehandlande organisationer är begränsad. Socionomer innehar ofta ledande roller inom dessa organisationer, därmed behövs forskning om hur ledarskapet påverkar framgång. Denna studie undersöker hur personal på ett vård- och omsorgsboende för äldre beskriver faktorer som är viktiga för att skapa framgång, samt funktionen av ledarskap. En fallstudiedesign användes vilken utgick från en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett vård- och omsorgsboende vilket utmärkt sig som något utöver det vanliga valdes som plats för studien och tre ur vård- och omsorgspersonalen samt enhetschefen valdes som deltagare. Kvalitativ analys visade att en arbetsmiljö som kännetecknas av solidaritet genererade motståndskraft och tillfredsställelse bland personalen. Fokus på de boende, ett innovativt arbetssätt och en synlig, ärlig och tillmötesgående enhetschef var faktorer som uppfattades avgörande för att skapa framgång.

Varje år drabbas ett stort antal människor av demenssjukdom och det förväntas öka i framtiden, vilket kommer leda till ett ökat behov av vårdinsatser. På grund av att personer med demenssjukdom kräver mycket omvårdnad leder det till att anhöriga får ta ett stort ansvar, vilket vid försämring i sjukdomen ofta leder till att personen med demenssjukdom behöver flytta in på boende. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med demenssjukdom som bor på vård-och omsorgsboende. En systematisk litteratursökning utfördes där 14 artiklar som svarade på syftet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i fem kategorier: Skuldkänslor och sorg efter närståendes flytt; en bra relation med personalen; god kommunikation och information; en stimulerande omgivning på boendet samt förändrad relation efter närståendes flytt. Resultatet diskuteradesutifrån hur anhöriga kan få stöd med och att sjuksköterskan behöver upprätta en god relation med anhöriga där stöd och information är av vikt. Slutsatsen visar vikten av att sjuksköterskor prioriterar och planerar sitt arbete på ett sätt som ger förutsättningar för en god kommunikation med anhöriga och att det är viktigt att involvera både patienten och anhöriga, samt att kunskap om anhörigas upplevelser ger möjlighet för sjuksköterskan att se deras främsta behov

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den pedagogiska måltiden tillskrivs ha av verksamhetschefer för gemenskapen och den sociala samvaron på vård- och omsorgsboenden för äldre personer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken verksamhetschefer inom Stor Stockholms geografiska område. Vår teoretiska utgångspunkt utgick från Antonovskys referensram kring det salutogena perspektivet ”Känsla av sammanhang” [KASAM] med de centrala begreppen meningsfullhet (delaktighet), begriplighet och hanterbarhet i fokus under analysfasen av empirin. Det transkriberade textmaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att den pedagogiska måltiden på vård- och omsorgsboenden tillför den äldre personen möjligheter till social samvaro och gemenskap. Vårt resultat leder dock till slutsatsen att trots implementering av den pedagogiska måltiden på de vård- och omsorgsboenden där intervjuerna genomfördes är måltidssituationen skör utifrån faktorer som utformandet av måltidsmiljö och personalens individuella resurser.

Bakgrund: Måltiden är central för en människas fysiska och psykiska välmående. Malnutrition är ett vanligt problem i den äldre populationen. Syfte: Att undersöka hur personer boende på två vård- och omsorgsboenden för äldre i Uppsala län upplever sin måltidsmiljö samt hur det egna behovet av egenvårdsstöd och inflytande möts under måltiden utifrån faktorerna fysisk och social måltidsmiljö, hjälpmedel, egenvård och självbestämmande. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Åtta informanter på vård- och omsorgsboenden för äldre i Uppsala län intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval. Tillstånd för studien anskaffades hos boendets verksamhetschef. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades utifrån enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i 15 kategorier och fem teman som beskrev informanternas erfarenhet av måltiden, hjälp, hjälpmedel och känsla av delaktighet i matsalen. Informanterna förmedlade en varierad bild av den sociala måltidsmiljön, likväl den fysiska. Informanterna är alla individer och har en högst personlig åsikt om vad man äter och hur man beter sig i matsalen. Individens personliga inställning färgar också upplevelsen av måltidssituationen. Slutsats: Individer som lever och bor på särskilt boende för äldre har olika viljor och preferenser vad gäller vilka faktorer som påverkar till en positiv måltidsmiljö. Förändringsideér hos de äldre finns men forum för påverkan saknas, vilket kan resultera i en känsla av vanmakt. Vetskap om rätten till anpassad hjälp och stöttning vid måltiden varierar. Upplevelser av för lite hjälp och avsaknad av anpassade hjälpmedel medför en negativ påverkan på individens självupplevda egenvårdskapacitet. / Background: The meal is central to a person's physical and mental well-being. Malnutrition is a common problem among the elderly population. Objective: To study what the elderly people living in two nursing homes in Uppsala had to say about their physical and social meal environment and need of self-care support and the feeling of influence during the meal based on factors of social and physical environment, aid, self-care and influence. Method: Qualitative interview study. Eight residents living in 2 nursing homes in Uppsala were interviewed using a strategic sample. Permission for the study was obtained by the clinic manager. The interviews were transcribed and analyzed by a content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Result: The interviews resulted in 15 categories and five themes which described the informants' experience of the meal, help, aids and sense of influence in the dining room. The informants presented a varied picture of the social meal environment, as well as the physical. The informants are all individuals and have a personal opinion on what to eat and how to behave in the dining room. The individual's personal attitude also colors the experience of the meal situation. Conclusions: Elderly residents living in nursing homes have different desires and preferences regarding the factors that influence a positive meal environment. There is a lot of ideas among the elderly, but a lack of forum for influence can result in a feeling of powerlessness. The knowledge about the right to customized help and support during the meal varies among the elderly. Experiences of too little help and lack of acquired aids has a negative impact on patient self-care capacity.