The aim of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers reason around their role in the work with children being maltreated. The study has been based on the following questions: How do the preschool teachers identify children being maltreated ? How do the preschool teachers act after they have identified a child thats being maltreated? What difficulties experienced preschool teachers based on their professional roles related to child maltreatment? The method used in the study is a focus group interview, which is a kind of informal group discussion. The result shows that there are difficulties in the preschool regarding the work with children being maltreated. Some of the difficulties that the preschool teachers raised was the contact with the guardians, society’s negative perception of the social services, that all the notifications must go through the pre-school manager and that they don’t have so much experience of notifications. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare i förskolan resonerar kring sin roll i arbetet med barn som far illa. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur identifierar förskollärarna barn som far illa? Hur agerar förskollärarna när de identifierat ett barn som far illa? Vilka svårigheter upplever förskollärarna utifrån sin yrkesroll relaterat till barn som far illa? Metoden som använts i studien är en fokusgruppsintervju, det vill säga en slags informell gruppdiskussion. Resultatet visar att det finns svårigheter i förskolan kring arbetet med barn som far illa. Några av de svårigheter som förskollärarna lyfte var kontakten med vårdnadshavare, samhällets negativa syn på socialtjänsten, att alla anmälningar skall gå genom förskolechefen och att de inte har så stor erfarenhet av att en anmälan sker.

BVC-sjuksköterskor möter barn och familjer varje dag. Det är i detta möte som möjlighet finns att upptäcka om ett barn inte får den omsorg barnet behöver. Att familjen brister i sin omsorg om barnet kallas omsorgssvikt. BVC-sjuksköterskor är enligt lag förpliktigade att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker omsorgssvikt. En problematik är att omsorgssvikt kan vara svår att upptäcka och BVC-sjuksköterskorna får en magkänsla eller en intuition när de börjar misstänka omsorgssvikt. Detta leder ofta till tätare kontakt och andra åtgärder för att bekräfta eller avfärda sina misstankar. En annan frågeställning är varför BVC-sjuksköterskor inte gör orosanmälan till socialtjänsten lika ofta som andra yrkesgrupper. Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenhet av att möta familjer där det finns misstanke om att omsorgssvikt förekommer. Intervjuer genomfördes med åtta BVC-sjuksköterskor som träffat familjer där omsorgssvikt förekommer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Denna studie visar att BVC-sjuksköterskorna ofta känner sig osäkra på om det är omsorgssvikt hos familjen de upplever. De söker hjälp hos kollegor för stöd och råd. När BVC-sjuksköterskorna misstänker omsorgssvikt försöker de hantera det genom att skapa en god relation med familjen och träffa familjen oftare än tidigare. BVC-sjuksköterskorna värnar om att behålla kontakten med familjen och försöker hjälpa föräldrarna att bli bättre på att ge omsorg till barnet. Det finns en oro hos BVC-sjuksköterskorna att de ska förlora kontakten med familjen om de samtalar med familjen om oron för omsorgssvikt, eller om de gör en orosanmälan. BVC-sjuksköterskorna väljer att göra orosanmälan när de själva känner att deras hjälp inte är tillräcklig. De upplever att det känns bra att göra en orosanmälan och att relationen med familjen bibehålls.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka förskollärares definition av omsorgssvikt, samt om emotioner påverkar att förskollärare gör en anmälan till socialtjänsten gällande omsorgssvikt. Empirin samlades in med kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare, som hade erfarenhet av anmälan till socialtjänsten. Intervjuerna analyserades med hjälp av teori om omsorgssvikt, emotioner samt interaktionsritualer. Studien ger inblick och förståelse för förskolepersonalens kunskap och erfarenheter av omsorgssvikt samt om hur emotioner formar relationer mellan de inblandade och kan påverka en anmälan. Resultatet visade att förskollärarnas definition av omsorgssvikt inte består av ett visst antal tecken, utan att de bildar sig en helhetsuppfattning av barnets situation. Studien visar att emotioner kan påverka att en anmälan görs, både genom att förskollärarna tvekar och därmed förlänger processen, men också genom att en anmälan överhuvudtaget inte alls upprättas. / The aim of this qualitative study was to study pre-school teachers´ definition of child maltreatment, and the impact of emotions in reporting child maltreatment to the Social Services. The empirical data was collected through qualitative in-depth interviews of four pre-school teachers, who were all experienced in reporting child maltreatment to the Social Services. The interviews were analyzed using emotion theory, theory on child maltreatment and interaction ritual theory. The study provides insight and understanding of their knowledge and experience of child maltreatment, how emotions shape the relationship between the people involved as well as how emotions affect reporting. The result shows that preschool teachers´ definition of child maltreatment is not composed of one or two signs of neglect, but by forming an overall picture of the child's situation. The study also shows that emotions can affect the reporting of child maltreatment both in the sense of actually reporting, as well as hesitating and therefore prolonging the process, but also possibly that the neglect is not reported at all.

Bakgrund: Under år 2012 ökade anmälningarna av barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebär alltid en kränkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stå för den fasta tryggheten. Både fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebär stora hälsoproblem för barnet. Därför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kännetecken på ett misshandlat barn. Metod: En induktiv ansats valdes och fyra distriktssköterskor i Hallands län med erfarenhet av ämnet intervjuades. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes och materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att arbeta som distriktssköterska innebar att vara barnets ombud och alltid se till barnets bästa och arbeta utifrån barnperspektivet samt att främja dess hälsa. Det var av stor vikt att så tidigt som möjligt få inblick i barnets familjesituation samt att skapa en bra relation till föräldrarna för att kunna identifiera ett misshandlat barn så tidigt som möjligt. Slutsats: Med ökad kunskap om kännetecken och symtom på barnmisshandel och kunskap om hur en tidig upptäckt av barnmisshandel kan ske, ökar barnets möjlighet till tidig stöttning och hjälp. Med fortsatt forskning, utbildning och utveckling av redskap ökar chanserna att upptäcka de misshandlade barnet i ett tidigt skede.

Den här undersökningen har fokuserat på en kvalitativ jämförande intervju­studie, där syftet har varit att undersöka hur åtta infor­manter, från två kommu­ner tolkar lagen om anmälningsplikt. Hur de ser på begreppet barn som far illa, samt hur det emotionella perspektivet gestaltas i förskolorna. Resultatet visade att undersök­ningsgruppen är insatt i vad anmälningsplikten innebär, men att den genom­förs på olika sätt. Även möjligheten att få stöd vid misstankar, skilde sig mellan informanterna i de båda kommunerna. Oro förekommer mer eller mindre genom hela studien i olika former. Slutsatsen blev, att trots oron är sam­verkan med vårdnadshavarna det viktigaste i hela processen. Anmälnings­plikten är inte bara till för att hjälpa barnen, utan för hela familjen.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar av arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa i hemmet. För att undersöka detta har sju förskollärare intervjuats om deras uppfattningar kring arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa i hemmet. För att analysera det insamlade materialet och söka svar på våra frågeställningar har anknytningsteorin med tillhörande begrepp använts; anknytningsmönster, trygg bas, inre arbetsmodeller och kompletterande anknytningsperson. Resultatet visar bland annat att förskollärarna uppmärksammar barn genom deras beteenden och samspelet med sina vårdnadshavare samt genom fysiska skador och brister i de grundläggande behoven. Förskollärarna tar sig an barnen då de oroar sig för att barnen far illa eller riskerar att fara illa i hemmet. En slutsats som dras är att arbetet med barn som far illa kan påverkas av de resurser som finns på förskolan. För att kunna tillgodose barns behov av närvarande trygga pedagoger behövs mer personalresurser. Ytterligare en slutsats är att det finns en viss osäkerhet hos förskollärarna angående om och när en orosanmälan ska göras.

Bakgrund: Psykiska besvär beskrivs som uppkomst av symtom såsom oro, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller annan sorts psykisk obalans. Psykisk ohälsa kan påverka vårdnadshavarens förmåga att vara känslomässigt tillgänglig och kan bli otillräcklig. Barnens behov riskerar då att hamna i skugga av vårdnadshavarens problem och behov. Studier visar på samband mellan obehandlad depression hos modern samt kognitiva och beteendemässiga underskott hos barnet. Detta kan leda till anknytningssvårigheter som ger svårigheter i känsloreglering, men att anknytningsmönstret kan förändras och utfallet av de negativa konsekvenserna minskas genom att sätta in insatser tidigt. Under barnets första tid är det dock helt beroende av familjen, vilket leder till vikten av att BVC-sköterska i barnhälsovården har ett familjeperspektiv. Motiv: BVC-sköterskan har en betydande roll i att uppmärksamma barn och vårdnadshavare med psykisk ohälsa för att stödja föräldraskapet tidigt och värna barnet. Därför är det viktigt att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter av att möta vårdnadshavaren med psykisk ohälsa för att få kunskap i hur barn uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn och vårdnadshavare, där vårdnadshavaren har psykisk ohälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som var verksamma inom barnhälsovården. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier “Att uppmärksamma vårdnadshavarnas mående”, “Att stödja föräldraskapet”, “Att vara professionell” och “Att synliggöra barnets situation”. Konklusion: BVC-sköterskorna uttrycker en osäkerhet just kring psykisk ohälsa och att identifera omsorgsbrist, medan resultatet visar att de i stor utsträckning gör just detta. Studier på effekter av utökat samarbete mellan psykiatrin och barnhälsovården föreslås.

We wanted to examine the knowledge preschool teachers have about the mandatory reporting when children are being maltreated. We have used the Attachment theory and the Communication theory in our study to help us analyse the results. Qualitative method was used in our study made with interviews from a couple of preschool teachers of their knowledge about the mandatory reporting about maltreatment of children. Some of these answers may explain why preschool teachers reports the least amount of the cases brought to attention among other professions such as police, teachers, nurses etc. Some of the results were; they already had a good relation to the children´s parents and therefore were split in loyalty, some of the preschool teachers have had a bad experience before with threatening parents and let it influence their decision to report, others have said that both families and the preschool teachers lived near the preschool which made everything more difficult, even so in a smaller town, where everyone knows each other. Of course, this is only a couple of preschool teacher´s experiences and perceptions about the mandatory reporting about maltreatment of children, and therefore do not represent all preschool teachers in Sweden.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur anmälnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter särskilt fram vad personal inom skola och socialtjänst upplever som problematiskt när en anmälan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar även det sunda förnuftet när det gäller om en anmälan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa. / The purpose of this essay is to investigate the obligation to report andthe inquiry process involved when a teacher suspects that a child is atrisk. We especially point out what the school and social services findproblematic when a report of a child at risk has been filed.We alsoinvestigate the role of common sense regarding the decision to make areport or not and to define the concept child at risk.

The purpose of this study is to investigate the consequences of growing up with maltreatment, neglect, hidden trauma and its impact in adult life. The idea of ​​the study is to make visible the hidden neglect which is not so researched, and which in the worst case can be traumatizing. The work explains maltreatment, neglect and hidden trauma and also its impact and consequences in adulthood. The study is based on autobiographies and on the basis of these, it has been mapped how the upbringing and neglect are exposed, as well as the consequences and the impact it has had on adult individuals. Discovering hidden neglect is difficult and studies show severe consequences in the form of mental illness in adulthood. In cases of neglect or care failure, the connection between the child and the parent is often broken, which in turn can lead to hidden trauma for the child. Even as a professional, it can be difficult to discover hidden trauma because hidden trauma is a combination of several traumatic events, and which usually takes place in the home environment. Furthermore, the study must show how the women, through their upbringing, entailed, both by themselves and society.