• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 42
  • Tagged with
  • 42
  • 23
  • 20
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 10
  • 10
  • 9
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Barnperspektivet då omsorgen sviktar

Fredriksson, Barbro January 2003 (has links)
Syftet med arbetet är att få en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem där deras psykiska och fysiska behov inte blir tillräckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv står för, samt hur anmälningsplikten och regler för sekretess påverkar samarbetet. Med hjälp av enkätundersökning där aktören svarade på graderad skala och även kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmälningsplikten påverkar dessa två instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frågeställning baseras främst på dessa svar men även av litterturstudier. Trots att grundskollärare och socialsekreterare visar intresse för samarbete märks ett tydligt avstånd. Information om respektives arbetsförhållanden och uppdrag skulle möjligen minska detta avstånd. Av undersökningen framgick en vilja att tillgodose barnperspektivet, då det gäller att se och hjälpa barn som lever i hem där omsorgen sviktar, men att möjligheter till detta många gånger saknas.
12

Distriktssköterskors erfarenheter av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt omsorgssvikt mot äldre personer över 65 år : En intervjustudie

Freiman, Agneta January 2016 (has links)
Bakgrund: Forskning visar att majoriteten av övergrepp mot äldre personer över 65 år sker inom familjen men kan även förkomma på institutioner som äldreboenden och andra vårdinrättningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt omsorgssvikt mot äldre personer över 65 år i deras nära relationer i ordinärt eller särskilt boende. Metod: studien hade en beskrivande design kvalitativ ansats och genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sex kategorier: Förekomst av fysiskt våld döljs av de inblandade Psykiskt våld i form av kränkningar och hot Begränsade erfarenheter av sexuellt våld Omsorgssvikt i form av för lite, för mycket eller utebliven omsorg Känslomässigt berörda av våldssituationer God kommunikation och stöd från medarbetare men avsaknad av stöd i riktlinjer. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att distriktssköterskor som jobbar inom hemsjukvård kommer i kontakt med våldsutsatta äldre personer och att våld mot dessa förekommer då distriktssköterskan är i patienternas hem och när de inte är där. Våldet som utförs kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller genom omsorgssvikt och behov av vidare forskning i ämnet våld i nära relationer bland äldre är angeläget. / Background: Research shows that the majority of abuse of older people over 65 occurs within the family but can also occurs in institutions for the elderly and other care facilities. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of physical, psychological and sexual violence, and neglect of the elderly people above 65 years of their close relationships in the ordinary or special accommodation. Method: The study had a descriptive design qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight district nurses working in municipal home care. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in six categories: Presence of physical violence hidden by the involved Psychological violence in the form of insults and threats Limited experience of sexual violence Neglect in the form of too little, too much or no care Emotionally affected by violent situations Good communication and support from employees but lack of support in the guidelines. Conclusion: The conclusion of this study is that the district nurses working in home health care come into contact with abused older people and that violence against these occur when the district nurse is the patient's home and when they are not there. Violence carried out can be physical, psychological, sexual or neglect and need for further research on the topic of violence in close relationships among the elderly is urgent.
13

“Vår värld är förskolan, det som händer här är det vi kan göra något åt“ : En kvalitativ studie om förskollärares resonemang kring anmälningsskyldigheten.

Persson, Caroline, Engström, Agnes January 2017 (has links)
Preschool teachers in Sweden are bound by the mandatory reporting process which is found in Socialtjänstlagen. This means that if they are worried that a child is being harmed, they must report this to the social services. The aim of this qualitative study is to investigate how the mandatory reporting process is applied at preschools. To investigate this, the participants gradually took part in a fictive case where they got to decide at what stage in the case they would file a report. After completing the case, the participants got to participate in a detached interview. The interview was mainly based on the routines to file a report and what the participant considered to be the hardest part with the mandatory reporting process. The main finding in this study is that there is no relation between age and experience when it comes to previous reports although the number of reports varied among the participants. The results also showed that age and experience played no part in the decision making regarding filing a report. A majority of the 5 participants chose to report after reading the second page of the case while the remaining two chose to report after reading the third page of the case. The common view concerning neglect among the participants is that it is easier to identify signs of physical neglect than psychological neglect.
14

Hemmets lugna vrå? : Barn som far illa och anmälningsplikt i förskolan / The safety of home? : Child maltreatment and duty to report in preschool

Ohlsson, Linda, Tioukalias, Ulla-Karin January 2017 (has links)
Bakgrund: Med denna studie önskar vi få en inblick i hur pedagoger i ett så tidigt stadie som möjligt kan upptäcka barn som blir utsatta för fysisk- eller psykisk misshandel eller försummelse. Forskning har visat att barnmisshandel och försummelse är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Detta är svårt att upptäcka hos barn i förskoleåldern då dessa barn sällan själva berättar om händelserna. Barnen som utsätts för omsorgssvikt tvingas leva med dessa svåra minnen resten av livet. Studier genomförda i bland annat svenska förskolor har visat att pedagoger anser att socialtjänstens riktlinjer gällande anmälningsplikten bör vara tydligare då denna otydlighet leder till färre anmälningar. Vi har därför även undersökt hur pedagoger tolkar anmälningsskyldigheten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ofta pedagoger, under sin verksamhetstid, har upplevt att barn blivit utsatta för fysisk- och psykisk misshandel eller försummelse. Vi vill även undersöka vilka signaler pedagoger i förskolan har upptäcktäckt som skulle kunna vara tecken på att barn blivit utsatta för fysisk- och psykisk misshandel eller försummelse. Slutligen vill vi undersöka hur pedagoger förhåller sig till anmälningsplikten.Metod: Metoden i undersökningen är kvantitativ och en enkät har använts vid insamlingen. Vi har även gjort en kvalitativ analys av de öppna frågorna i enkäten. I undersökningen deltog 60 stycken verksamma pedagoger inom förskolan.Resultat: Forskning visar att fysisk- och psykisk misshandel samt försummelse mot barn fortfarande är relativt vanligt förekommande i Sverige. Detta trots lagen mot barnaga, som trädde i kraft 1979, och trots barnkonventionen om barns rättigheter. I vårt resultat kan vi utläsa vilka signaler i barns beteende som pedagoger upplever kan tyda på att de far illa i sin närmiljö. Utefter resultatet i vår studie är fysiska tecken så som blåmärken och sår på kroppen de näst mest förekommande tecknen på att barn far illa. Ovårdad klädsel och dålig hygien däremot, är de mest förekommande tecknen på omsorgssvikt. Det framkommer även i vår studie att de flesta pedagogerna är väl insatta i anmälningsplikten. Det är dock många i vår studie som inte ger exempel på vilka konsekvenser det skulle kunna medföra att inte följa anmälningsplikten. Slutligen framgår det av resultatet att pedagogerna upplever att en god föräldrakontakt kan öka chanserna för pedagoger att i ett så tidigt stadie som möjligt upptäcka att barn far illa.
15

Oacceptabel föräldraförmåga... : En kvalitativ studie om när socialnämnden bedömt att föräldrar brister i omsorgen om sina barn. / Unacceptable parental capacity... : A qualitative study about when social welfare boards consider that the parental capacity is unacceptable.

Gustafsson, Karolin, Pleischl, Olaf January 2017 (has links)
Our purpose with this study was to understand how social welfare board perceive neglect and what they consider are unacceptable flaws in parental capacity. The central focus of the study is located in the assessment of the social welfare boards when they consider that the parental capacity is unacceptable. The study aims to answer the following questions:   How does social welfare board understand neglect? How perceive social welfare board unacceptable parental capacity?   Our study is based on a document analysis of fourteen cases from administrative rulings where social welfare board applied for LVU 1§ 2§ because of flaws in care. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. The theoretical framework of the study consists systems theory and Bronfenbrenner’s bioecological model with focus on the family as the basic system.   The result we found was that the unacceptable parental capacity consisted of  parental individual problems. Problems we could identify at the parents were mental illness, disability, relationship conflicts, violence and abuse. Social welfare board had payed attention to several types of neglect. We identified moral care, emotional care, physical care and fysical violence.   Our conclusion is that it not only was just one specific problem in the family without that it were several parallel problems which led to that social welfare board consisted that the parental capacity is unacceptable. The study shows that the term neglect is difficult to define and is a interpretation question of the social welfare board to assess whether each boundary goes where the child is considered to fare badly.
16

Trygga anknytningsrelationer och förskollärare : Förskollärares uppfattning om och arbetsmetoder för tryggaanknytningsrelationer i förskolan

Joseph, Evelyn January 2018 (has links)
Syftet med min studie har varit att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa och främja tryggaanknytningsrelationer med barn i förskolan. För att kunna uppnå syftet har jag skapat trefrågeställningar som alla berör olika aspekter av anknytningsrelationer. Dessa är Hur redogörförskollärare anknytningens betydelse för barn i förskolan?, Hur uppfattar förskollärare sina roller somanknytningsperson i förskolan?, samt Hur anser förskollärare att de arbetar med trygga anknytningsrelationermed barn i förskolan?. Som datainsamlingsmetod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer.Informanterna bestod av fem förskollärare från två olika förskolor. Utifrån deras utsagor kunde fyrahuvudområden identifieras, nämligen Förskollärarnas uppfattning om anknytningens betydelse för barn iförskolan, Hur förskollärare ser på sina roller som anknytningspersoner i förskolan, Förskollärares arbetssätt vidtrygga anknytningsrelationer i förskolan, samt De svårigheter som förekommer vid relationsarbete med barnenligt förskollärarna. Det som framkommer av resultatet är att förskollärarna anser att de tryggaanknytningsrelationerna har stor betydelse för barnens allsidiga utveckling. Informanternaidentifierar olika problem med skapandet av anknytningsrelationer med barn, och använder sigdärmed av olika arbetssätt, men målet - att ge barnen möjlighet att skapa tryggaanknytningsrelationer med personalen på förskolan - är densamma. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>
17

Försummade barn : ett åsidosatt problem En studie om hur verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas

Samuelsson, Helena, Svensson, Maria January 2010 (has links)
<p>Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett barns behov. Flertalet av pedagogerna framhåller att fysisk misshandel är värre än försummelse vilket leder till att de flesta av pedagogerna inte anmäler direkt vid misstanke om att ett barn försummas eller vanvårdas. I dessa fall anses det vara viktigt att ge barnets föräldrar en chans till förbättring innan en anmälan till socialförvaltningen görs.</p>
18

Förskolepersonalens kunskap angående omsorgssvikt hos barn

Andersson, Ann-Louise, Halvardsson, Camilla January 2011 (has links)
Studien avser att undersöka på vad personal inom förskolan har för kunskap om omsorgssvikt och anmälningsskyldighet eftersom Socialstyrelsens sammanställning visar på att vart tionde barn är utsatt för någon form av omsorgssvikt.  Litteraturdelen behandlar bland annat Lundéns (2010) avhandling angående omsorgssvikt och vilka tecknen är hos förskolebarn. Vi använder oss även av Bowlby (2010) och Gerhardt (2007) som beskriver hur viktigt det är med små barns anknytning till förälder eller annan anknytningsperson.   I studien görs tolv kvalitativa och kvantitativa intervjuer med personal som arbetar inom förskola. Undersökningen visar att förskolepersonalen inte har så stor kunskap om begreppet omsorgssvikt och känner sig osäkra på hur de ska gå tillväga vid en eventuell anmälan. Resultatet visar att det behövs kontinuerlig fortbildning både vad det gäller att uppmärksamma omsorgssvikt hos barnen på förskolan och hur personalen ska gå tillväga vid en anmälan till socialnämnden.
19

Försummade barn : ett åsidosatt problem En studie om hur verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas

Samuelsson, Helena, Svensson, Maria January 2010 (has links)
Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett barns behov. Flertalet av pedagogerna framhåller att fysisk misshandel är värre än försummelse vilket leder till att de flesta av pedagogerna inte anmäler direkt vid misstanke om att ett barn försummas eller vanvårdas. I dessa fall anses det vara viktigt att ge barnets föräldrar en chans till förbättring innan en anmälan till socialförvaltningen görs.
20

En annorlunda barndom : En litteraturstudie om barns upplevelser och erfarenheter av att växa upp med föräldrar som brister i omsorgsförmåga

Swee, Petra, Tsagova, Renata January 2012 (has links)
Av olika anledningar klarar inte alla föräldrar av att tillgodose sina barns behov vilket kan påverka barnen och deras utveckling negativt. För att få barnets perspektiv på hur det är att växa upp under sådana förhållanden genomför vi denna studie med syftet att få ökad kunskap och förståelse för hur det kan vara för ett barn att växa upp i en familj där föräldrar av olika anledningar brister i sin omsorgsförmåga. Det är en litteraturstudie baserad på självbiografier där numera vuxna personer retrospektivt beskriver hur de upplevt sin barndom. Vi har använt oss av narrativ metod eftersom det ger oss möjlighet att få en fördjupad förståelse av berättarens upplevelser. Våra resultat visar att det sker en förändring av roller i familjen och att barnen får axla mycket stort ansvar hemma. De tar hand om hushållet, syskon och även sina föräldrar. De upplever rädsla på grund av det oförutsägbara agerandet från sin förälder och utanförskap, speciellt i skolmiljö. Det sociala nätverkat kan vara avgörande för att stödja dem i deras liv och ge dem en positiv utveckling, tyvärr har samhället inte full ut kunnat ge dem det stöd de behöver. / For different reasons not all parents are capable of giving their children what they need and that may have a negative effect on children´s development. In order to get the children´s perspective we carry out this study. The aim of this study was to get more knowledge and understanding of children´s experiences of growing up in a family where the parenthood is lacking, based on autobiographies where now grownups describes their experiences of childhood in a retrospective. We use a narrative method because it allows us to reach a deeper understanding of their experiences. Our result shows that there i a change in roles in the family and that these children take on a big responsibility for their family and home. They take care of basic housework, their siblings and their parents. They experience fear because of the unpredictable behavior from their parents and alienation, especially in the school environment. The social network is crucial to support them and give their life and development a positive direction, but sorry to say the society haven´t been able to give them enough help.

Page generated in 0.0745 seconds