The study´s purpose is to identify how their communication affects their brand. The study will be made trough the perspective image, the values and associations which the target audience have about the County Council. The study has two question formulations: Which parts in the County Council's communication affect their brand? How does the residents in Värmland's image about County Council's look like? The study is based in Balmers 6C's of Corporate Marketing. There´s also some organizational communication added  to the study. The two methods has been used in the study, qantitative survey's and qualitative interviews. The survey was conducted using 100 respondents online and the interviews were conducted with three people who works with the County Council's communication. According to the survey, many where generally satisfied with the County Council. They have a positive image of the organization and have great confidence in it's healthcare. The criticism comes mainly directed in two directions, that the behaviour against patients is bad and that it is unnecessarily complicated to get in touch with various care centres within the County Council. The County Council uses management communication. To change the identified problems with their communication, they need to try to reach those employees who have contact with patients with how they want the organisations perception to look like. / Syfte: Undersökningens syfte är att identifiera hur Landstinget i Värmlands kommunikation  påverkar deras varumärke. Studien kommer att genomföras ur perspektivet image, vilka värderingar och associationer målgruppen har om och till Landstinget i Värmland för att kunna identifiera var vårdtagarna tycker att kommunikationen brister. Studien har två frågeställningar: Vilka delar i Landstinget i Värmlands kommunikation påverkar deras varumärke? Vilken bild av Landstinget i Värmland har vårdtagarna på vårdcentralerna i Värmland? Det teoretiska ramverket som har används i studien grundar sig i Balmers 6Cs of Corprate marketing och det vävs även in lite organisationskommunikation. Metoderna för undersökningen har gjorts av kvantitativ enkät och kvalitativa samtalsintervjuer. Enkäten gjordes med 100 respondenter i en webbenkät och intervjuerna gjordes med 3 personer från Landstinget i Värmlands informationsstab.   Enligt undersökningen är många generellt nöjda med Landstinget i Värmland. De har en positiv bild av organisationen och hyser stort förtroende för vården. Den kritik som kommer fram är främst riktad åt två håll; att bemötandet är dåligt och att det är onödigt krångligt att komma i kontakt med olika instanser inom landstinget. Slutsatsen som dras är att Landstinget i Värmland använder sig av chefskommunikation. För att förändra de identifierade kommunikationsproblemen måste de gå den vägen för att nå ut till de anställda som har kontakt med vårdtagarna om hur de vill att uppfattningen ska vara.

Purpose: The aim of this thesis is to create a greater understanding of organizational identification and the factors influencing this process. The understanding will be obtained by identifying what individuals identify them selves with and why this identification occurs. Method: The thesis is a case study with an abductive research approach with a focus on organizational identification. Data has been collected with a qualitative focus in interviews and images. Conclusion: The employees at Plain Capital primarily identify themselves with their profession, the company and their co-workers. The reasons why they identify are mostly because of the feeling of pride and participation. We have discovered a link between a strong group identity and a high organizational identification. We have also drawn attention to that high identification with the profession contributes to a lower identification with the organization.

Titel: Lever varumärket hos anställda? – En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ Författare: Carlsson, Sofia och Nilsson, Sanna Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Utbildningssäte: Högskolan Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS) Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hp Delkurs: C-uppsats, 15 hp Språk: Svenska År: 2010 Syfte: Studera Living the Brand:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kunden Teori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, Living the Brand, Maslows behovstrappa, engagemang Metod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisation Resultat: Living The Brand fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt. Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet   Det blir allt viktigare för organisationer att stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av Living the Brand som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med Living the Brand och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning:   Hur används strategin Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ? - Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden? -  På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? -  Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera?   Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna. Vår slutsats blev att Living the Brand efterlevs hos de två lokala organisationerna vi studerat eftersom de anställda känner identifikation med organisationen och kan leverera det som organisationen står för. Strategin påverkar också deras sätt att arbeta och sätt att förmedla varumärket. Genom att personalen får kontinuerlig information om varumärket hjälper det till att upprätthålla varumärkets betydelse i deras sinnen. Något som också framgår av vår studie är att kulturen inom organisationen har stor betydelse för hur Living the Brand kan utövas. Ifall kulturen arbetar för att varumärket ska spegla verksamheten blir det lättare för individen att tillämpa strategin. Det är därför viktigt att personen känner identifikation det som organisationen står för om Living the Brand ska fungera i praktiken. Detta är något vi ser hos respektive av våra intervjupersoner. Att personer från organisationerna fått vara med och ta fram vision, mission och kärnvärden gör även det att medarbetare kan identifiera sig med organisationen.   Vi tror att om Living the Brand uppmärksammas mer av allmänheten och av organisationer kommer det ha stor betydelse för vilken organisation kunden väljer. Kunden skapar sig förväntningar av organisationen och om inte kunden får vad den förväntar sig blir den missnöjd, vilket kan leda till att företaget mister kunden. Därför anser vi att det både för allmänheten och organisationer är viktigt att fortsätta studera detta ämne.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att utveckla kunskap om organisationsidentitet och hur formering av organisationsidentitet kan förstås i relation till organisationssocialisation. Mer specifikt undersöktes formering av organisationsidentitet hos tidigare säsongsanställda och hur de upplevde sin organisationsidentitet samt hur organisationssocialisationsprocessen upplevdes påverka formeringen av organisationsidentiteten. För att uppnå studiens syfte genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med tidigare säsongsanställda som arbetat i två olika organisationer, verksamma inom resebranschen.   Studien hade sin utgångspunkt i två olika teoretiska ramverk som förklarar formeringen av organisationsidentitet och organisationssocialisationsprocessen utifrån olika socialisationsstrategier. Studien gjordes med en deduktiv ansats och de teoretiska ramverken låg således till grund för analysarbetet av den insamlade empirin, som gjordes genom en tematisk analys.   Resultaten visade att majoriteten av studiens deltagare format en stark organisationsidentitet, varpå samtliga upplevde att organisationssocialisationsprocessen har påverkat organisationsidentiteten. Vidare resulterade studien i att vissa av de socialisationsstrategier som det teoretiska ramverket behandlat, visade sig ha mindre betydelse än andra. Således indikerade studiens resultat att olika socialisationsstrategier kan resultera i olika upplevelser av organisationsidentitet. Organisationsidentiteten kan således förstås som en konsekvens av organisationssocialisationsprocessen och den första tiden i en organisation kan vara avgörande för formeringen av organisationsidentiteten hos säsongsanställda.

Kulturell förändring avser i organisationer samspelet mellan identitet och kultur. Dynamiken visar hur organisationsidentitet inverkar på hur medlemmar engagerar sig till eller motstår kulturell förändring i organisationen. Fokuset på ledningens roll inom området har lämnats underminerad trots dess centrala påverkan. Denna studie analyserar hur ledningen arbetar med framställningen av organisationsidentitet som framgångsrikt kan stödja förändring av organisationskulturen. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer med personer som har en ledande position på Handelsbanken samt tio enkätsvar från medarbetare på två avdelningar. Studien visar att Handelsbanken fortsätter vara starkt förankrad i traditionella värderingar och egenskaper som sammanställer organisationsidentiteten, samtidigt som ledningens framställning och implementering av identitet utgår från organisationens anställda. Empirin konstaterar att Handelsbanken minimerar risken för anställdas motstånd till kulturell förändring genom att säkerställa en grundnivå av förändringsbenägenhet. Samtidigt redogörs att ledningen tillförsäkrar framgångsrik förändring genom att implementera identitet med hjälp av de medlemmar som anses vara inflytelserika och har makten att driva förändring.

Studien syftar till att från den anställdes perspektiv skapa en större förståelse för relationen mellan organisationens identitet och den anställdes förtroende för ledaren. Då studiens syfte har varit att skapa en ökad förståelse för relationen mellan dessa två begrepp så valdes en kvalitativ metod. Vid datainsamlingen har semistrukturerade intervjuer utförts. Dessa genomfördes med 10 anställda fastighetsmäklare i Stockholm, Gävle och Sandviken och datan har sedan analyserats genom en tematisk analys. Vidare presenteras och diskuteras resultatet. Resultaten indikerar att den anställdes förtroende för sin lokala ledare påverkar dennes identifikation och organisationsidentiteten. Vidare ser vi även tecken på att identifikationen och organisationsidentiteten påverkar varandra. / Aim: The aim of the study is to from the employee’s perspective create an increased understanding of the relationship between the organizational identity and the employee´s trust in its leader. Method: Since the aim of the study is to increase the understanding of how organizational identity and trust for the leader is experienced a qualitative method have been chosen. For the data collection semi-structured interviews have been used and the ten persons who have been interviewed are employed as real-estate agents in Stockholm, Gävle and Sandviken. The material has later been analyzed through a thematic analysis and the results have been presented and discussed. Result & Conclusions: The study's results demonstrate that the employee’s trust in their local leaders affect their identification with the organization as well as the organizational identity. Furthermore, the study indicates that identification and the organizational identity influence each other.

Denna studie studerar hur organisk tillväxt påverkar en stor organisations identitet och vidare hur den organiska tillväxten påverkar samspelet mellan organisationens identitet och ett företags medarbetarerbjudande. För att undersöka studiens syfte har en fallstudie genomförts på ett stort teknikkonsultföretag som uteslutande vuxit genom organisk tillväxt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på företaget, detta för att fånga de karaktärsdrag som kan illustrera teknikkonsultföretagets identitet. Empirin visar att följande fem karaktärsdrag: företagets storlek, ägarform och struktur, frihet och flexibilitet, utvecklingsmöjligheter samt hjälpsamhet och öppenhet kan beskriva organisationens identitet. Hur den organiska tillväxten har påverkat teknikkonsultföretagets identitet har främst visat sig genom en ökad anonymitet, en minskad flexibilitet samt en något högre grad av hierarki. Dessutom kan den organiska tillväxten eventuellt bidragit till större utvecklingsmöjligheter. Dock har stora delar av identiteten bevarats vilket kan bero på teknikkonsultföretagets ägarform, en mindre genomförd omorganisation samt att företagets värderingar i form av värdeord genomsyrar och efterlevs i verksamheten.

<p>Bakgrund: I dagligt taluttrycker sig människor om organisationer som om dessa hade en egen identitet. Organisationers identitet formas och omformas genom intern och extern interaktion när organisationen liksom dess omvärld förändras. Organisationsidentiteten sätter regler och gränser för organisationens handlande. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för organisations- identitetens betydelse vid införandet av en ny strategi. </p><p>Genomförande: För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en studie vid LRF Konsult AB, där en strategisk förändringsprocss pågår sedan 4-5 år tillbaka. Besöks- och telefonintervjuer genomförds med sammanlagt 8 personer på lednings- och olika mellanchefsnivåer. </p><p>Resultat: Genom förståelse för organisatonsidentitetens betydelse, kan insikt nås om vad som sker vid införandet av en förändring, och om hur organisationen med dess medlemmar påverkar och påverkas av skeendet. Samlade erfarenheter avgör vilka förändringar som får fäste, vilket gör att organisationers identiteter måste betraktas som unika. Införandet av en förändring sett ur ett identitetsperspektiv bygger på acceptans och förankring i organisations- medlemmarnas objektiverade verklighet.</p>

Bakgrund: I dagligt taluttrycker sig människor om organisationer som om dessa hade en egen identitet. Organisationers identitet formas och omformas genom intern och extern interaktion när organisationen liksom dess omvärld förändras. Organisationsidentiteten sätter regler och gränser för organisationens handlande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för organisations- identitetens betydelse vid införandet av en ny strategi. Genomförande: För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en studie vid LRF Konsult AB, där en strategisk förändringsprocss pågår sedan 4-5 år tillbaka. Besöks- och telefonintervjuer genomförds med sammanlagt 8 personer på lednings- och olika mellanchefsnivåer. Resultat: Genom förståelse för organisatonsidentitetens betydelse, kan insikt nås om vad som sker vid införandet av en förändring, och om hur organisationen med dess medlemmar påverkar och påverkas av skeendet. Samlade erfarenheter avgör vilka förändringar som får fäste, vilket gör att organisationers identiteter måste betraktas som unika. Införandet av en förändring sett ur ett identitetsperspektiv bygger på acceptans och förankring i organisations- medlemmarnas objektiverade verklighet.