Employer branding has over the last 15 years gone from being a fashion concept to becoming a strong, established priority for many employers. Earlier research points to the importance of a strong employer brand for the well-being of a company. The purpose of this study is to gain an understanding of Västerås city’s work with employer branding and to highlight employee experiences of Västerås city as an employer. The following questions are answered in the essay: • How do HR staff in Västerås city work with employer branding? • How do the existing employees experience Västerås city as an employer? To answer these questions, a qualitative methodology was used with case study as a research strategy. The data was collected through semi-structured interviews. One interview was conducted with HR staff in Västerås city and four interviews were conducted with employees in various sectors within Västerås city. Their answers were then analyzed based on the chosen theoretical framework. The result showed that Västerås city emphasizes internal staff work to create a strong employer brand. This is done by emphasizing the importance of a good working environment, values and good leadership. Employees are involved in external communication through, for example, ambassador programs and EVP. All employees emphasized job security as one of the most important factors for their employers' choice. It was also a decisive factor in making them stay in Västerås city. Other important factors that were mentioned by the employees in the study were; personnel policy and administrative systems as well as work in itself. Improvement points raised by the staff in the study were to be more visible as employers for existing employees as well as more development opportunities to an even greater extent. / Employer branding har under de senaste 15 åren gått från att vara ett modebegrepp till att bli en stark, etablerad prioritering hos många arbetsgivare. Den tidigare forskningen pekar på vikten av ett starkt employer brand för ett företags välmående. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur arbetet med employer branding går till inom Västerås stad samt belysa medarbetares upplevelser och erfarenheter av Västerås stad som arbetsgivare. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: • Hur arbetar HR-personal inom Västerås stad med employer branding? • Hur upplever befintliga medarbetarna Västerås stad som arbetsgivare? För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod med fallstudie som forskningsstrategi. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. En intervju genomfördes med HR-personal på Västerås stad och fyra intervjuer genomfördes med medarbetare inom olika sektorer inom Västerås stad. Deras svar analyserades sedan utifrån det valda teoretiska ramverket. Resultatet visade att Västerås stad betonar det interna personalarbetet för att skapa ett starkt employer brand. Detta görs genom att framhäva vikten av en god arbetsmiljö, värderingar och bra ledarskap. Medarbetarna involveras i den externa kommunikationen genom exempelvis ambassadörsprogram och EVP. Samtliga medarbetare framhävde anställningstrygghet som en av de viktigaste faktorerna till deras val av arbetsgivare. Det var även en avgörande faktor för att få de att stanna inom Västerås stad. Andra faktorer som benämndes positiva enligt medarbetarna i studien var; personalpolitik och administrativa system samt arbetet i sig självt. Förbättringspunkter som lyftes av medarbetarna i studien var att visa sig mer synliga som arbetsgivare för de befintliga medarbetarna samt fler utvecklingsmöjligheter i ännu större omfattning.

Författare: Sofia Agrell och Paulina Svensson Handledare: Kjell Arvidsson Examinator: Hans Wessblad                                                 Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E   Titel: Vem bestämmer vem du är?   Problemformulering: Hur används identitetsreglering för att påverka anställdas identitet?   Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera vilka aspekter av identitetsreglering som används inom organisationer genom att ta reda på vilka medel som används för att påverka de anställdas identitet.   Metod: Studien har en deduktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Studien baseras på nio hypoteser som bygger på teoretisk insamlat material  och som sedan provats mot empirin.   Slutsats: Studien har verifierat de nio olika hypoteserna kring hur identitetsreglering sker inom organisationer men också att användandet av de olika hypoteserna sker på olika nivåer. Studien visade att vissa hypoteser används mer än andra. Genom samhörighet och socialisation regleras identiteten hos den anställde lättare. Även värderingar och utbildningar visade sig vara ett effektivt medel för att påverka individens föreställningar och leda individen mot organisationens mål. Social identitet och grupper har en betydande roll för hur individer identifierar sig och studien påvisade att reglera anställda genom att delegera dem till en enhetlig grupp. Studien har även visat att en centralstyrd organisation kan forma de anställda lättare genom att använda tydliga regler som medel.

Employer branding är en strategi som allt fler organisationer börjar använda sig av för att nå konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en långvarig och lojal relation till organisationen då de upplever fördelar i organisationens värdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationers viktigaste resurs och medarbetarna ses som länken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förståelse för vad som kännetecknar medarbetare och tjänstemäns föreställningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan påverka arbetsgivarens employer brand för att kunna utveckla och stärka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska realismen och antagit en kvalitativ ansats. Studien är genomförd på ett familjeägt service- och logistikföretag som säljer service- och logistiktjänster. Studiens resultat baseras på intervjuer gjorda med HR-chef, verksamhetschef, två driftchefer och verksamhetsplanerare. Medarbetarna har intervjuats genom tre fokusgrupper där totalt sexton medarbetare deltagit. Fokusgrupperna har sedan följts upp med två uppföljningsintervjuer med deltagare från fokusgrupperna. I studien benämns kollektivavtalsanställda som medarbetare och tjänstemänanställda som tjänstemän. Resultatet visar att tjänstemännen och medarbetarna har både gemensamma och olika föreställningar om sin arbetsgivare. De beskrev båda att deras arbete är varierat och att det ses övervägande som positivt för värdeerbjudandet. Det kunde dock leda till brister i kvalitén på utfört arbete. Medarbetare beskrev även att deras arbete var fysiskt krävande och för några av medarbetarna var det så fysiskt krävande att arbetet inte var hållbart i längden. Användningen och anställningsvillkoren för timanställda diskuterades av både medarbetare och tjänstemän. Medarbetarna ansåg att timanställda inte behandlades rättvist vilket påverkade deras föreställningar om arbetsgivaren negativt. Relationen till kollegorna beskrevs vara väldigt bra och relationen mellan tjänstemännen och medarbetarna beskrevs övervägande bra. De interna relationerna beskrevs vara de största motivationsfaktorerna och den största fördelen i företagets värdeerbjudande. Familjeföretagskontexten beskrevs av tjänstemän och medarbetare bidra till ett driv i företaget och toppstyrning med långt avstånd mellan ledning och medarbetare. Företaget använder sig av medarbetarpolicy och lönetrappa för att främja önskvärda värderingar och prestationer. Dessa två har dock visat sig vara oklara och inte alltid arbeta tillsammans vilket påverkar medarbetarnas föreställningar om sin arbetsgivare. Därför anses det viktigt att de klargörs och utvecklas för att de tillsammans ska kunna bidra till fördelar i företagets värdeerbjudande.

Syftet med studien är att undersöka och förstå vilken roll organisationsidentitet har haft i den senaste splittringen av Sveriges jourrörelse. Det har tidigare skrivits om jourrörelsens förra och första splittring, som ägde rum på 90-talet. Men ingen litteratur finns ännu angående den senaste splittringen av jourrörelsen, detta är någonting som denna uppsats vill ändra. Syftet med studien är att undersöka och förstå vilken roll organisationsidentitet har haft i den senaste splittringen av jourrörelsen. Splittringen föregicks av att ett nytt samverkansorgan bildades år 2017: Förenade tjej- trans- och ungdomsjourer (FTTU). Bildandet av detta samverkansorgan efterföljdes av att nästan alla transjourer lämnade riksförbundet Unizon, till fördel för FTTU. Studien är en fallstudie där organisationsidentiteten undersöks och jämförs mellan Unizon och tre transjourer som begärt utträde ur Unizon. Meningsskiljaktigheter om transinkludering lyfts av alla tre transjourerna som orsak till deras utträden. Fallet är ett exempel på splittringen av en feministisk rörelse, vilket gör att studien kan komma att bidra till den forskning som finns om splittring av feministiska rörelser. Studien använder sig av kvalitativ textanalys och samtalsintervjuer som metoder. I tidigare forskning har olika orsaker lyfts fram till varför en rörelse eller organisation splittras: (1) motstridigheter mellan en social rörelses kollektiva identitet och medlemmarnas individuella identiteter; (2) introduktionen av en ny fråga i en rörelse; (3) exkluderingen av en grupp eller en grupps känsla av att bli osynliggjord i en rörelse. Transjourernas utträden ur Unizon går i varierande grad att förklaras med alla dessa tre förklaringsmodeller. Studien kommer fram till att organisationsidentiteterna i transjourerna och Unizon spelade en viktig roll i jourrörelsens senaste splittring. Trots likheter mellan Unizons och transjourernas organisationsidentiteter, skapar centrala delar i organisationsidentiteterna skiljelinjer mellan transjourerna och deras förra riksförbund.

Previous research shows that the Swedish Police Authority have had problems with employeeretention and tensions between police and civilian employees. One reported way for organizations to attract new applicants and keep their current ones is to work on their organizational identity. However, there is a gap in research concerning how Swedish police’s civilian and police investigators identify with the organization and how they perceive eachother. Thus, this case study aims to examine how these two kinds of investigators at Polisregion Mitt perceive and construct identities and how they identify with the organization. The study applies a theoretical framework of Social Identity Theory adapted to a constitutive view on communication. It examines how the investigators construct individual, social and organizational identities through language. Also, how the organization affects the constructions and if there are any similarities or differences between the two groups. Data was collected through interviews and analysed with discursive psychology andthematic analysis. The results show that the investigators mostly identify with the organization at some levels, e.g. to their units and lower level management. The investigators do not identify with the organization to a great extent. The cause seems to be deficient communication from highlevel management. Contrary to previous research there seemingly is no tension between the groups. Still all participants construct some problems between the two groups, but they are said to be caused by the organization or management.

Sammanfattning  Författare: Beverly Smedenäs & Sara Fernlund Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Kalmar Program: Human Resource Management - Personalledning och organisationsutveckling. Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, Kandidatuppsats (examensarbete) - 2FE78E. Handledare: Jasmina Beharic Examinator: Mikael Lundgren Titel: “Äsch, det är inte så noga, jag är ju bara här en säsong”- en kvalitativ fallstudie om säsongsanställningars påverkan på organisationsidentiteten. Problemformulering: Hur påverkas organisationens identitet av att majoriteten av medarbetarna är säsongsanställda? Syfte: Syftet med studien är att studera en organisations identitet och hur den påverkas av att en majoritet av medarbetarna är säsongsanställda, för att på så vis skapa medvetenhet om ämnet. Vidare är syftet att bidra med kunskap kring hur det sätt organisationen arbetar på kan komma att påverka organisationens identitet beroende på hur personalstyrkan väljer att identifiera sig. Metod: Studien är en fallstudie med syfte att undersöka om organisationens identitet påverkas av att majoriteten av medarbetarna är säsongsanställda. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med en deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet är insamlat genom sex semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Med vår studie har vi kommit fram till att organisationsidentiteten påverkas av säsongsanställningar i viss mån. Dock inte så pass mycket att den organisatoriska identiteten helt försvinner. Vi har kunnat fastställa att konkurrerande identiteter såsom individuell identitet, som “säsongare”, samt sociala och gruppidentiteter har så pass stor påverkan på de säsongsanställda att det är inte är förrän någon gör återkommande säsonger som organisationens identitet blir den primära för de säsongsanställda. / Abstract Authors: Beverly Smedenäs & Sara Fernlund  Department: School of Economics, Linnaeus University, Kalmar  Program: Human Resource Management - Personnel management and organizational development. Course: Business Economics III - Organization, Bachelor’s Thesis - 2FE78E. Supervisor: Jasmina Beharic Examiner: Mikael Lundgren Title: "Ah, it's not that important, I'm only here for the season" - a qualitative case study on the impact of seasonal employment on organizational identity. Research question: How is the organization's identity affected by the fact that the majority of the employees are seasonal employees? Purpose: The purpose of the study is to study an organization's identity and how it is affected by the fact that a majority of employees are seasonal employees, in order to create awareness of the subject. Furthermore, the purpose is to contribute knowledge about how the way the organization works may affect the organization's identity depending on how the staff chooses to identify themselves. Method: The study is a case study with the purpose of examining whether the organization's identity is affected by the fact that the majority of employees are seasonal employees. The study is based on a qualitative interview method with a deductive research approach. The empirical material is collected through six semi-structured interviews. Conclusion: With our study, we have come to the conclusion that organizational identity is affected by seasonal employment to a certain extent. However, not so much that the organizational identity disappears completely. We have been able to establish that competing identities such as individual identities, as a “seasonal”, social and group identities have such a large impact on seasonal employees that it is not until someone does recurring seasons that the organization's identity becomes the primary one for seasonal employees.

Syfte: Syftet är att visa för- och nackdelar för organisationskulturens påverkan på rekryteringen hos organisationer som är präglade av organisationskultur, samt hur en organisation avgör vilken individ som passar in. Vi ämnar beskriva eventuella risker, möjligheter och begränsningar med dessa metoder för både organisation och individ. Metodik: En flerfallsundersökning på fem organisationer inom den privata sektorn har tillämpats som undersökningsdesign med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer har genomförts har data producerats fram. Slutsats: Organisationskulturen präglade vad organisationerna sökte hos en kandidat mer än hur rekryteringsprocessen utformades. För att finna rätt kandidat var en realistisk företagspresentation framträdande tillsammans med utformningen av intervjun. Organisationernas rekryterade efter sina värderingar, vilka presenterades i en företagspresentation och diskuterades kring under intervjun. Fördelarna för organisationen blev minskad risk för misstolkning tillsammans med större valfrihet bland kandidater och ett verktyg för organisationen att dämpa för höga förväntningar på arbetet. Nackdelarna blev fler moment att ta ställning till vilket är resurskrävande samtidigt som flera förutsättningar krävdes för att få önskad effekt. Fanns inte rätt förutsättningar för matchningen riskerades en resurskrävande process med oförutsedda resultat. / Purpose: The purpose is to present advantages and disadvantages of how organizational culture affects the recruitment in organizations that are incused by organizational culture, and how an organization decides which individual that fits the organization. We intend to describe certain ventures, possibilities and limitations with these methods for both organization and individual. Methodology: A more case study has been applied on five organizations within the private sector as a research design, with an inductive approach. A qualitative method has been used where semi-structured interviews have been implemented from where data has been established. Conclusion: Organizational culture incused the recruitment by what they were looking for in an applicant rather than how it affected the recruitment process. To find the right applicant a realistic organizational presentation was prominent together with how the interview was designed. The organization recruited applicants after their values, which were presented by the organization and discussed during the interviews. The advantages were reduced risk of misinterpretation by applicants along with a greater possibility of choice and a tool for organizations to reduce too high expectations on employment. The disadvantages were more elements to examine while the process became resource demanding, while several conditions had to be fulfilled. If the right conditions couldn’t be obtained the risk was a resource demanding recruiting with an unforeseen result.

Konsultyrket är en modern anställningsform som har vuxit sig stark på den svenska arbetsmarknaden i takt med dess förändring och företagens ökade behov avflexibilitet. Då en konsult är anställd på ett konsultföretag men har uppdrag ute hos olika kundföretag, kan denne antas tillhöra flera organisationer samtidigt. Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för konsulters arbetssituation, samt undersöka hur de uttrycker organisationstillhörighet och hur den upplevs påverka dem i deras arbete. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem konsulter, vilka arbetar som managementkonsulter inom IT- branschen. Det teoretiska resonemang som ligger till grund för uppsatsen behandlar teorier och tidigare forskning som knyter an till både konsultens arbetsroll och känslan av tillhörighet med organisationer samt dess eventuella påverkan i arbetet. Resultatet av studien visar att konsultyrket beskrivs vara en flexibel anställningsform som präglas av frihet, möjligheter och utmaningar. Det krävs även att konsulten ständigt anpassar sig till sin omgivning och prioriterar mellan de många olika krav som uppkommer. Känslan av tillhörighet beskrivs vara starkast till konsultföretaget men då konsulten har åtaganden till två företag samtidigt har den även visat sig vara splittrad. Tillhörigheten beskrivs påverka konsultens trivsel, motivation samtvilja att stanna inom företaget. / The consultant profession is a modern form of employment that has grown strong in the Swedish labor market in line with the market changes and companies increased need for flexibility. When a consultant is employed by a consulting firm but is commissioned onsite at various client companies, the consultant is assumed to belong to several organizations simultaneously. This paper aims to gain a greater understanding of the consultants' work situation, examine how they express organizational affiliation and how this affiliation influences them in their work. The research has been done through a qualitative study based on interviews with five consultants who are all working as management consultants within the IT sector. The theoretical framework underlying the paper treats theories and previous research that relate to both the consultant's work role and sense of belonging to the organization as well as its possible impact. The results of this study show that the consulting profession is described as a flexible form of employment that is characterized by freedom, opportunities and challenges. It also requires the consultant to constantly adapt to its environment and prioritize between the many different requirements that arise. The feeling of belonging is described to be strongest towards the consultancy, however since the consultant is committed to two companies at the same time, he or she has also proved to be somewhat fragmented. The feeling of belonging is described to affect the consultant's job satisfaction, motivation and willingness to stay within the company.

I denna studie har upplevelser av Polismyndighetens omorganisation undersökts. Studien utgår utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma poliser som arbetat vid omorganisationens implementering. Syftet med examensarbetet var att skapa djupare förståelse för polisers upplevelser av Polismyndighetens omorganisering. För att uppfylla syftet hade tre frågeställningar formulerats: ”hur beskriver poliserna omorganiseringen av Polismyndigheten?”, ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras känsla av organisatorisk tillhörighet?” samt ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras yrkesutövning?”. Den insamlade empirin har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som bestod av teori om organisationskultur, organisationsidentitet och krav-, kontroll- och stödmodellen. Resultatet pekade på att samtliga informanter upplevde att omorganisationen förändrat yrkesutövandet i sig, men även den organisatoriska tillhörigheten i stort. Implementeringen av omorganisationen upplevdes som rörig och informationsutbytet otillräckligt för att förändringsarbetet skulle kunna utföras på ett tillfredsställande sätt. Det finns inte heller resurser för att realisera förändringsarbetet som planerat, de har istället placerats ut på Regionalledningscentraler runt om i landet. Det lämnar den lokala verksamheten utan resurser och det för poliserna högt värderade lokala arbetet åsidosätts. Det blev dock tydligt hur bärande det sociala stödet bland informanterna var för att hantera den krävande arbetssituationen. Ett välfungerande samspel med kollegor och överordnade blev en förutsättning för att klara av det fysiskt och psykiskt påfrestande arbetet som omorganisationen genererat i. Det framkom även att hur poliserna upplevde omorganisationen berodde till stor del på vilket kulturellt sammanhang de tillhörde, något som tydde på vikten av att ha organisationskulturen i beaktande vid omorganiseringar. / In this study, experiences of the Police Agency reorganization were investigated. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted with eight active police officers which were working while the implementation of the reorganization occurred. The purpose of the degree project was to create a deeper understanding of the police officer's experiences of the Police Authority's reorganization. In order to fulfill the purpose, three questions had been formulated: "how do the police describe the reorganization of the Police Authority?", "if and in what way do the police feel that the reorganization has affected their sense of organizational belonging?" and "if and in what way do police officers feel that the reorganization has affected their professional practice?". The collected empirical data was analyzed on the basis of the theoretical framework, which consisted of theory of organizational culture, organizational identity and the demand, control and support model. The result indicated that all of the informants felt that the reorganization changed their professional practice, but also the organizational belonging. The implementation of the reorganization was perceived as confusing and the information exchange inadequate for the work of change to be carried out satisfactorily. There are also no resources to implement the change work as planned, instead they have been placed at Regional Management Centers around the country. It leaves the local business without resources and the local presence highly valued among the police officers is overridden. However, it became clear how supportive the social support among the informants was in dealing with the demanding work situation. A well-functioning interaction with colleagues and superiors became a prerequisite for coping with the physically and mentally stressful work that the reorganization generated, something that indicated the importance of having the organizational culture in mind when reorganizing.

Studien har undersökt polismyndighetens organisationskultur utifrån ett genusperspektiv, där poliskvinnors upplevelser studerats. Syftet med studien är att finna förståelse för organisationskulturen inom polismyndigheten, samt hur den upplevs inverka på det kollegiala bandet och individens identitet. Syftet är även att få förståelse över poliskvinnors upplevelser av att arbeta i en mansdominerad verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metod har vi intervjuat sju kvinnliga respondenter som arbetar eller har arbetat i yttre tjänst inom polismyndigheten. Utifrån en abduktiv ansats användes organisationsteorier i form av organisationskultur och organisationsidentitet samt genusteorier i form av genussystemet, homosocialitet och könsmärkning. Vi tog även stöd av vetenskapliga artiklar för att besvara forskningsfrågorna. Organisationskulturen präglar arbetet utifrån ett flertal positiva aspekter, främst kopplat till samhörighet och humor. Poliskvinnorna upplevde vid första reflektion ingen påverkan på individen av att arbeta i en mansdominerad verksamhet, men vid vidare frågor och reflektioner kom flera av poliskvinnorna att berätta som specifika händelser där kön spelat roll. Det har även framkommit att utöver den formella hierarkin finns det en informell hierarki som präglas av organisationskulturen samt genus. Vid flera tillfällen under studien har det framkommit att polismyndigheten inte är en jämställd organisation. Den manliga polisnormen tycks fortfarande finnas kvar, där normativa manliga egenskaper värderas högre, vilket även präglar organisationskulturen. Därmed har vi kunnat problematisera de konsekvenser som uppkommit av poliskvinnors upplevelser av polismyndigheten i vår diskussion. Även urskilja att organisationskulturen inom polismyndigheten sitter i väggarna.