Syftet med studien var att undersöka om det går att predicera hur väl den anställde talar om organisationen (mätt genom Employee Brand Equity Scale) utifrån prediktorerna arbetstrivsel (mätt genom The Generic Job Satisfaction Scale), organisationsidentitet (mätt genom Identification With a Psychological Group Scale) samt delaktighet (mätt genom Communication Satisfaction Questionnaire). En kvantitativ studie utfördes på en organisation inom stålindustrin. En enkät skickades ut och besvarades av 279 medarbetare. En multipel linjär regressionsanalys påvisade att ju högre delaktighet, arbetstrivsel och organisationsidentitet desto mer ökning gällande hur väl den anställde talar om organisationen. Prediktorerna förklarade tillsammans 61 % av responsvariabeln (hur väl den anställde talar om organisationen). Hur väl den anställde talar om organisationen kunde starkast förklaras genom prediktorn arbetstrivsel följt av prediktorerna organisationsidentitet och delaktighet. / The purpose of the study was to investigate whether it is possible to predict how well the employee speaks about the organization (measured by Employee Brand Equity Scale) based on the predictors of job satisfaction (measured by The Generic Job Satisfaction Scale), organizational identity (measured by Identification With a Psychological Group Scale) and participation (measured by Communication Satisfaction Questionnaire). A quantitative study was conducted on an organization in the steel industry. A survey was sent out and answered by 279 employees. A multiple linear regression analysis showed that the higher the participation, job satisfaction and organizational identity, the more increase regarding how well the employee speaks about the organization. The predictors together explained 61% of the response variable (how well the employee talks about the organization). How well the employee speaks about the organization could be explained most strongly by the predictor of job satisfaction followed by the predictors of organizational identity and participation.

Den offentliga sektorn är en viktig arbetsplats och utgör en funktion i att stärka välfärden.För att verksamheterna ska fortsätta att utvecklas är det av största vikt att välfärdssektornarbetar för att stärka och utveckla ledarskapet. Vår uppfattning är att delar av de problemsom den offentliga sektorn idag kämpar med grundar sig i att den inte aktivt förvaltar ocharbetar med identiteten. Det är ett arbete som innebär att på ett effektivt sätt förhålla sigtill sina intressenter. Syfte med denna uppsats är att belysa komplexiteten i ledarskapet,utifrån valda teorier kring struktur, kultur, identitet och kommunikation vill vi vidareförsöka identifiera eventuella likheter och skillnader mellan olika verksamheter i enkommun som kan hjälpa till att beskriva komplexiteten. Vår förhoppning är att dettaperspektiv kan bli ett bidrag för ledarnas fortsatta arbete med utvecklingen av denoffentliga sektorn. Studien bygger på en kvalitativ ansats med fallstudie som metod.Studien avser att undersöka den offentliga sektorn som företeelse, för att nå en djupareförståelse och skapa en så verklighetsskildrande bild som möjligt av denna företeelse harfem fall valts ut som kan sägas utgöra en bild av företeelsens konstruktion. Dessa fallbestår av fem verksamheter i en kommun och där dessa i relation till varandra utgör ettfall.Resultatet av studien visar att det föreligger en rad olika komplexa dimensioner iledarskapet. Där den enskilde ledarens förhållningssätt och förståelse för verksamhetensidentitet är av betydelse. Vidare handlar komplexiteten också om att kunna hantera ochleva upp till dem förväntningar som ställs från omgivningen. Studien visar också att ettstörre fokus mot ett service- och tjänstetänkande såväl för staden som för den offentligasektorn skulle vara gynnsamt. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Syftet med uppsatsen är att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling på Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer på fältet som kan ha påverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fält syftar vi på fältet för musikbranschen. Inom fältet ryms bland andra olika aktörer på livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.</p><p>Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del baseras på primärdata från intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fältet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgått ifrån en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag på specifika frågor baserade på syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen består av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillväxt.</p><p>De slutsatser som vi kommit fram till är bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fältet som kommit att påverka Stockholms livemusikscen. Till att börja med fanns en idé om att det fanns en brist på Stockholms livemusikscen, vilket var något som konstaterats från många håll. Debasers grundare som redan var aktiva inom fältet kände av denna brist som i sin tur skapade ett utrymme för dem som intentionellt handlande entreprenörer att starta sin verksamhet. Även den andra idén om att det skedde ett så kallat attitydskifte från politiskt håll gentemot pop och rock men även mot själva livemusikscenen skapade ytterligare möjligheter för Debasers grundare att förverkliga sin affärsidé. Attitydskiftet påverkade inte bara Debaser utan även andra entreprenörer inom fältet vars möjligheter att skapa nya livemusikscener ökade i kölvattnet av Debasers uppkomst, så kallade svärmar. Den tredje idén var att det skett ett fokusskifte inom fältet då livemusik fått allt större utrymme vilket kan ha påverkat den positiva tillväxt som Debaser haft sedan sin start. Debaser har kommit att bli en stark aktör inom fältet som kämpat för sina intressen och har skapat organisering kring idén om behovet av en levande livemusikscen i Stockholm.</p> / <p>The purpose of this thesis is to do a descriptive study of driving forces behind the origin and development of Debaser on the live music scene in Stockholm and also the dominating ideas within its field. The field is the music business field within which different actors operate, such as booking agents, record companies, musicians, politicians and the live scene itself. <strong></strong></p><p>The study is based on qualitative primary data from interviews with the founders of Debaser and with persons within the field for the music business. When executing the interviews we used a semi-structured template, focusing on specific themes with suggestions for questions based on the purpose and the given frame of reference. The frame of reference of the study consists of theories regarding the institutional perspective, organizational identity, entrepreneurship and growth in small companies. <strong></strong></p><p>The conclusions we have come to is for one that the origin of Debaser was made due to three dominating ideas within the field that has come to affect the scene for live music in Stockholm. The first was an idea of a gap on the scene for live music and that there was a need for a concert venue of middle-size. This idea was confirmed from various actors. The founders of Debaser who were already active within the field were aware of the gap, which in turn enabled them as intentionally acting entrepreneurs to establish their business. The second idea deals with a change of attitude among politicians towards pop and rock music and the scene for live music which also created possibilities for the founders to realize their business. This change of attitude also affected other entrepreneurs within the field, so called swarms that were able to start up new scenes for live music in the wake of Debaser. The third idea deals with a focus shift in the music business that gives live music more space, which could have affected the growth of Debaser in a positive way. As we see it, Debaser has become a powerful actor within the field who works hard to gain its interests and has created organization around the idea of the need of a dynamic scene for live music in Stockholm.</p>

Syftet med uppsatsen är att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling på Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer på fältet som kan ha påverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fält syftar vi på fältet för musikbranschen. Inom fältet ryms bland andra olika aktörer på livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker. Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del baseras på primärdata från intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fältet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgått ifrån en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag på specifika frågor baserade på syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen består av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillväxt. De slutsatser som vi kommit fram till är bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fältet som kommit att påverka Stockholms livemusikscen. Till att börja med fanns en idé om att det fanns en brist på Stockholms livemusikscen, vilket var något som konstaterats från många håll. Debasers grundare som redan var aktiva inom fältet kände av denna brist som i sin tur skapade ett utrymme för dem som intentionellt handlande entreprenörer att starta sin verksamhet. Även den andra idén om att det skedde ett så kallat attitydskifte från politiskt håll gentemot pop och rock men även mot själva livemusikscenen skapade ytterligare möjligheter för Debasers grundare att förverkliga sin affärsidé. Attitydskiftet påverkade inte bara Debaser utan även andra entreprenörer inom fältet vars möjligheter att skapa nya livemusikscener ökade i kölvattnet av Debasers uppkomst, så kallade svärmar. Den tredje idén var att det skett ett fokusskifte inom fältet då livemusik fått allt större utrymme vilket kan ha påverkat den positiva tillväxt som Debaser haft sedan sin start. Debaser har kommit att bli en stark aktör inom fältet som kämpat för sina intressen och har skapat organisering kring idén om behovet av en levande livemusikscen i Stockholm. / The purpose of this thesis is to do a descriptive study of driving forces behind the origin and development of Debaser on the live music scene in Stockholm and also the dominating ideas within its field. The field is the music business field within which different actors operate, such as booking agents, record companies, musicians, politicians and the live scene itself. The study is based on qualitative primary data from interviews with the founders of Debaser and with persons within the field for the music business. When executing the interviews we used a semi-structured template, focusing on specific themes with suggestions for questions based on the purpose and the given frame of reference. The frame of reference of the study consists of theories regarding the institutional perspective, organizational identity, entrepreneurship and growth in small companies. The conclusions we have come to is for one that the origin of Debaser was made due to three dominating ideas within the field that has come to affect the scene for live music in Stockholm. The first was an idea of a gap on the scene for live music and that there was a need for a concert venue of middle-size. This idea was confirmed from various actors. The founders of Debaser who were already active within the field were aware of the gap, which in turn enabled them as intentionally acting entrepreneurs to establish their business. The second idea deals with a change of attitude among politicians towards pop and rock music and the scene for live music which also created possibilities for the founders to realize their business. This change of attitude also affected other entrepreneurs within the field, so called swarms that were able to start up new scenes for live music in the wake of Debaser. The third idea deals with a focus shift in the music business that gives live music more space, which could have affected the growth of Debaser in a positive way. As we see it, Debaser has become a powerful actor within the field who works hard to gain its interests and has created organization around the idea of the need of a dynamic scene for live music in Stockholm.

Migrationsverket is Sweden’s central government authority for alien affairs. It is responsible for permits for people visiting and settling in Sweden, and for the asylum process. Migrationsverket consists of five divisions, Visas, Work Permits and Residence Permits is one of these divisions. The employees in this division mainly work with interviewing the applicants and the referees, and with lengthening residence permits. This study is about organizational identity, which can be described as the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employee’s perspective serve as a starting point in our discussion, and this is because of the purpose of our study. The purpose is to illustrate and interpret the organizational identity at Migrationsverket. In our study we use a qualitative method, and perform ten unstructured interviews. We use the abductive approach, which is characterized by a mutual influence of theory and empirical investigation. We see reality as a social construction, and the hermeneutic approach has influenced our work with this study. A sense of belonging and mutual feelings is a part of organizational identity, and this is why we illustrate both the individual and the group. We also describe the importance of social constructions as a part of organizational identity. The central part of this study is the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employees at Migrationsverket see the interaction with people as a central part of their work, and they point out the delightful solidarity within the division. The big problem, however, is the enormous work load, which prolongs the processing time for applications. For the employees this means that they feel frustration in their work. We see humanity, responsibility, belonging, and frustration as the four differential characteristics at the division. Humanity is foremost seen as a part of the interaction with the applicants but also in the relations between the employees. Responsibility is, as we see it, an element in humanity. This because of the humanity the employees feel towards the applicants. The sense of belonging is expressed through the identification the employees have with each other and with the organization. The frustration has its foundation in the work load that exists in the division. / Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd. Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket. Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer. Vi har den abduktiva ansatsen som utgångspunkt, och den kännetecknas av att teori och empiri ömsesidigt påverkar varandra i tolkningsprocessen. Vi ser verkligheten som en social konstruktion och hermeneutiken har influerat oss i vårt arbete. Tillhörighet och gemensamma känslor är en del av organisationsidentiteten, så vi belyser både individen och gruppen, samt den betydelse sociala konstruktioner har på organisationsidentiteten. Det centrala i uppsatsen är medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om organisationen. Medarbetarna på Migrationsverket ser mötet med människor som en central del i arbetet och de framhåller den härliga sammanhållningen på enheten. Det som ses som det stora problemet är arbetsbelastningen, vilket leder till att handläggningstiderna ökar och för medarbetarna innebär detta att de känner frustration i sitt arbete. Vi tolkar humanitet, responsibilitet, tillhörighet och frustration som de utmärkande karakteristika på tillståndsenheten. Humaniteten visar sig främst mot de sökande men även mellan medarbetarna på tillståndsenheten. Responsibiliteten är en del av humaniteten då den kommer ur den medmänsklighet medarbetarna känner mot de sökande. Tillhörigheten finns bland annat i medarbetarnas identifiering med varandra och organisationen. Frustrationen kommer från den höga arbetsbelastning som råder på tillståndsenheten.

No description available.

Bakgrund: Sammanslagningar är vanligt förekommande och görs bland annat av ekonomiska skäl. Det är vanligt att sammanslagningar inte ger önskat resultat och skapar sämre moral och arbetskultur. Den mänskliga faktorn och organisationskulturen förbises då fokus ofta ligger på ekonomi. Kulturella skillnader är en stor utmaning vid sammanslagningar och inverkar stort på sammanslagningens resultat. Kulturer som är samstämmiga ökar chanserna att medlemmarna i organisationerna eller enheterna är mer positiva och bidrar till att göra sammanslagningen lyckad. Människors sociala identitet spelar in för hur en individ känner samhörighet och tillhörighet till en organisation eller enhet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur organisationskultur inverkar vid sammanslagningar genom att undersöka artefakters betydelse. Studien ämnar göras utifrån aspekten organisationskultur och specifikt artefakter i förhållande till social identitet, samhörighet- och lojalitetskänsla då en längre tid passerat sedan en sammanslagning genomförts. Metod: Kvalitativ metod valdes för att svara på studiens syfte och få en så rättvis och sanningsenlig bild som möjligt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta medarbetare som är berörda av sammanslagningen. Även dokument från den studerade organisationen har legat till grund då de anses viktiga vid historiskt inriktad forskning och kan vara bra när kulturella skillnader och anställdas beteende studeras. Slutsats: Studien visar att människan som artefakt har stor betydelse för var de anställda lägger sin lojalitet och känner samhörighet. Studiens resultat visar även att flera andra typer av artefakter, såsom aktiviteter och arbetskläder har betydelse för detta. Det visade sig att chefens sätt att vara och kommunicera reflekteras i de olika enheterna och även ses som en symbol för organisationen. Det framkommer att i stort sett allt som sker i en organisation har en symbolisk betydelse och att artefakter kan användas för att implementera önskade värderingar och beteenden i en organisation. Ett medvetet arbete med organisationskultur och artefakter kan användas som ett verktyg för att uppnå en lyckad sammanslagning. / Background: Mergers are common and financial issues are one reason. It is common that mergers do not produce the desired results and often create poorer morals and work culture. The human factor and organizational culture are often disregarded as the focus is on finances. Cultural differences are a major challenge in mergers and have a major impact on the merger's results. Cultures that are consistent increase the chances that members of organizations or units are more positive and contributes to make the merger successful. People's social identity plays a role in how an individual feels about belonging to an organization or entity. Purpose: The purpose of the study is to research and describe how organizational culture affects mergers by researching the significance of artifacts. The study aims to make, based on the aspect of organizational culture and specific artifacts in relation to social identity, sense of belonging and loyalty after a long time has passed since the merger. Method: The qualitative method was chosen to respond to the study and get as fair and truthful picture as possible. Documents from the studied organization have also been used as they are considered important in historically oriented research and can be good when studying cultural differences and employee behaviour. Conclusion: The study shows that human as an artifact is of great importance for where the employees place their loyalty and feel togetherness. The results also show that several other types of artifacts, such as activities and work clothes have significance for this. It appears that the manager's way of conducting and communicating is reflected in the various units and seen as a symbol for the organization. It appears that almost everything that happens in an organization has a symbolic significance and that artifacts can be used to implement desired values and behaviours in an organization. A conscious work with organizational culture and artifacts can be used as a tool for achieving a successful merger.

Sammanfattning Titel: Organisationsidentitet och ranking. En kvalitativ studie om hur uppfattningen av kommuners organisationsidentitet förändras av ranking. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alexandra Eriksson och Annica Bylund Handledare: Niklas Bomark Datum: 2021 - Januari Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur uppfattningen om organisationens identitet förändras när organisationen utsätts för flera rankningar och hur det förändrar uppfattningen av den sociala identiteten. Metod: Studien har sin utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapstraditionen och tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi. Insamling av studiens empiriska data har skett genom totalt sex semistrukturerade intervjuer med medlemmar inom sex olika kommuner. Vår empiriska data tolkades och analyserades tematiskt för att se likheter och skillnader mellan data och den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Vår studie ökar förståelsen för hur kommuner hanterar att utsättas för olika rankningar där det framkommer att de inte längre lägger lika stor vikt vid dessa. Istället ser de mer till SKR:s Öppna jämförelser som de anser är mer vetenskapligt baserade. Kommuner lägger inte heller någon vikt vid skillnader mellan olika rankingar eftersom dem har flera verksamhetsområden som utsätts för rankingar som mäter olika aspekter av organisationen. Uppfattningen om organisationsidentiteten och den sociala identiteten förändras inte på en styrelsenivå inom kommunen av rankingar. Detta eftersom de besitter tillräckligt med information om organisationens egenskaper och kan därför bestrida resultaten från rankingarna. Det är mer troligt att uppfattningen förändras längre ut i verksamheten där medlemmarna inte har samma helhetsbild. Studiens bidrag: Studien bidrar med en kombination av tidigare forskning om ranking, organisationsidentitet och social identitet. Den lyfter även fram kommunernas syn på ranking som tidigare inte representerats av forskningen. Studien belyser även hur kommuner kan hantera ranking för att motverka negativa förändringar av uppfattningen om organisationens identitet och därmed den sociala identiteten. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat är det första förslaget att utföra en studie där flera nivåer inom kommunen reflekteras. Det kan ge en djupare förståelse för hur uppfattningen om organisationens identitet och den sociala identiteten förändras av rankningar och visa om det skiljer sig åt mellan medlemmar på en styrelsenivå och de längre ut i verksamheten. Det andra förslaget är att jämföra kommuner med andra organisationer för att undersöka om det är generellt förekommande att rankning inte längre orsakar reaktivitet eller förändringar i uppfattningen om organisationens identitet eller social identitet. För att göra denna form av studie djupare föreslår vi även att studien inkluderar företag både inom och utanför Sverige för att se om förekomsten av reaktivitet och förändrad uppfattning är beroende av landets kultur. Nyckelord: “ranking”, “multipla rankingar”, “organisationsidentitet”, “social identitet”, “sociala jämförelser”. / Abstract Title: Organizational identity and ranking. A qualitative study of how the perception of municipalities' organizational identity is changed by rankings. Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administration. Authors: Alexandra Eriksson and Annica Bylund Supervisor: Niklas Bomark Date: 2021 – January Aim: The aim of the study is to increase the understanding of how the perception of the organization's identity changes when the organization is exposed to several rankings and how it changes the perception of the social identity. Method: The study is grounded in the hermeneutic science tradition and uses a qualitative research strategy. Gathering of empirical data has been conducted through six semi structured interviews with members from six different municipalities. Our empirical data was interpreted and analysed thematically to uncover similarities and differences between data and the theoretical reference frame. Conclusion: Our study increases the understanding of how municipalities manage to be exposed to different rankings where it appears that they no longer attach as much importance to these. Instead, they look more at SKR's Open Comparisons, which they believe are more scientifically based. Municipalities also do not attach any importance to differences between different rankings because they have several areas of activity that are exposed to rankings that measure different aspects of the organization. The perception of the organizational identity and the social identity does not change at a board level within the municipality by rankings. This is because they possess enough information about the organization's characteristics and can therefore dispute the results of the rankings. It is more likely that the perception changes further out in the business where the members do not have the same overall picture. Contribution: The study contributes with a combination of previous research on ranking, organizational identity, and social identity. It also highlights the municipalities' views on rankings that have not previously been represented by research. The study also sheds light on how municipalities can handle rankings to counteract negative changes in the perception of the organization's identity and thus the social identity. Suggestions for further research: Based on the results of the study, the first proposal is to carry out a study in which several levels within the municipality are reflected. It can provide a deeper understanding of how perceptions of the organization's identity and social identity are changed by rankings and show whether there are differences between members at a board level and those further out in the organization. The second proposal is to compare municipalities with other organizations to investigate whether it is a general phenomenon that ranking no longer causes reactivity or changes in the perception of the organization's identity or social identity. To make this form of study deeper, we also suggest that the study includes companies both within and outside of Sweden to see if the presence of reactivity and changed perception is dependent on the country's culture. Keywords: “ranking”, “multiple rankings”, ”organizational identity”, ”social identity”, “social comparison”.

Syftet med denna studie är att belysa och problematisera föreställningar om arbetsgivarvarumärkets betydelse för rekryteringsarbete inom en konkurrensutsatt bransch. Employer branding är en strategi som handlar om att marknadsföra företagets arbetsgivarvarumärke för att skapa en positiv association till arbetsgivaren. Inom IT-branschen blir denna strategi extra viktig eftersom det är en konkurrensutsatt bransch och det är ett sätt att utmärka sig från sina konkurrenter. För att kunna besvara studiens syfte har vi formulerat tre frågeställningar som kopplas till employer branding och generation y. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer där det insamlade empiriska materialet bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma IT-rekryterare. För att analysera det insamlade materialet utformades ett teoretiskt ramverk och analysen tar sin utgångspunkt ur ett professionsperspektiv. Vi har använt oss av nyinstitutionell teori, organisationsidentitet och organisationsimage vid analys av det empiriska materialet. Teorin hjälper oss att förstå organisationers handlande och kommunikationen mellan ett företags identitet och image. Resultatet i studien visar att rekryterarnas uppfattning är att arbetsgivarvarumärket utgör en viktig roll i rekryteringsarbetet, framförallt inom IT-branschen. De menar att ett starkt arbetsgivarvarumärke lättare kan attrahera och behålla personal på ett företag samt att rekryteringsprocessen effektiviseras. I studien framkom även att kommunikationen, som handlar om att förmedla sin organisationsidentitet till en organisationsimage för potentiella arbetstagare, har visat sig vara en central del i arbetet med employer branding. Företag bör undvika en diskrepans mellan hur de faktiskt är och hur de vill uppfattas. Resultatet visar även en problematik i de föreställningar som finns om generation y som en enhetlig grupp. Det framkom att det finnas en skillnad mellan de som är födda tidigt i åldersspannet mot de som är födda sent.

The purpose of this study is to present a clearer picture of the divided roles of museum libraries, to see how they balance working with two separate target groups, the public and the museum staff, and to analyze how this affects the work of the librarians. The research on museum libraries has been sparse during the past 20 years, and this essay aims to fill a gap in the research field. Our primary method of data-collection is qualitative, semi structured, interviews with staff at three museum libraries at Upplandsmuseet, Nordiska Museet and Konstbiblioteket. Additional data was collected by analyzing regulatory documents for each library. The collected data is analyzed using concepts from organizational theory, mainly organizational identity as formulated by Alvesson. The results are presented thematically in accordance with the main points brought forward by the interviewees.   Our interviews show that the primary function of the museum library is to support the museum. The libraries also aim to serve the public but are only able to do this to a limited degree. The role of the libraries is not formulated in any regulatory documents but according to the interviewees, this is not a current issue. Regarding organizational identity, the study shows that the libraries are all connected to the overarching identity of the museum. However, while the library at Upplandsmuseet is strongly connected to the museum's identity, the libraries at Nordiska museets and Konstbiblioteketare somewhat detached from the respective organizations. This could result in a weaker identity for the library. Finally, the librarians from all three libraries express a wish to reach an even broader target group outside the museum. Due to a lack of resources however, both in terms of budget and staff, this is deemed impossible at the present. This is a two years master's thesis in Library and information science.