Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om socialsekreterares och familjehemssekreterares upplevelser av samverkan dem emellan inom en kommunal verksamhet beträffande familjehemsärenden. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och består av sex semistrukturerade intervjuer med handläggare som är verksamma på en familjehemsenhet och en utredningsenhet i en enskild kommun. På vardera enheten intervjuades tre handläggare som arbetar med familjehemsärenden. Intervjuerna utformades utifrån tre teman som växte fram ur studiens tidigare forskning och teoretiska ramverk. Dessa teman benämns som organisation, handlingsutrymme och samverkan. Samtliga teman syftar till att besvara studiens frågeställningar med fokus på samverkan mellan studiens undersökta enheter. Datan från intervjuerna analyserades tematiskt utifrån studiens teman. Studiens resultat visar att handläggarna från respektive enhet upplever samverkan dem emellan som övervägande positiv. Svårigheterna för samverkan som framkom i intervjuerna handlar om en ostrukturerad organisation och en otillräcklig administration vilket resulterat i bristande kunskap om enheternas ansvarsområden samt bristande resurser i form av tid och personal. Dessa aspekter hindrar även handläggarna att tillvarata sitt handlingsutrymme fullt ut. Resultatet visar även att personkemi och kommunikation är viktiga aspekter för ett välfungerande samarbete mellan handläggarna.

Sammanfattning/AbstractDa Silva Broberg, Jacqueline (2019). En fallstudie av en särskild undervisningsgrupp på gymnasiet - ett särskiljande inkluderingsperspektiv. Speciallärarprogrammet, språk, - skriv, och läsutveckling. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien kan ge en inblick i skolans olika aktörers upplevelser av att organisera det särskilda stödet. Den kan också ge en förståelse för de upplevelser informanterna berättar om gällande det stöttande arbetet och organisatoriska förutsättningar, där elever, lärare och speciallärare i den särskilda undervisningsgruppen ingår. På organisationsnivå ger studien en inblick i spec. teamets utvecklingsarbete i att organisera för det stöttande arbetet som sker på skolans samtliga nivåer.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att sammanställa hur skolans olika aktörer inom organisationen upplever förutsättningarna att organisera för det särskilda stödet och hur det upplevs av elever, gymnasielärare och speciallärare i en särskild undervisningsgrupp. Resultatet används som kartläggningsmaterial i det fortsatta utvecklingsarbetet.•Hur upplever elever i den särskilda undervisningsgruppen det stöd de får och vilket stöd upplever de att de är i behov av?•Hur upplever lärare, elever och speciallärare det stötande arbetet och planeringen för det stöd som bedrivs i den särskilda undervisningsgruppen?•Hur upplever olika aktörer inom skolans nivåer de stödinsatser som ges inom organisationen?TeoriDen ekologiska systemteorin har inspirerat både som modell och teori i undersökningen och analysen utgörs av teorins tre olika nivåer: individ, -grupp, -och organisationsnivå. Informanternas utsagor analyseras på flera nivåer och genom perspektiv såsom det sociokulturella, relationella, brist- eller kategoriskt perspektiv. MetodPå organisationsnivå har individuella semistrukturerade intervjuer genomförts vid två tillfällen med administrativ chef och de speciallärare och specialpedagoger som utgör skolans så kallade spec. team, samt en individuell med rektorn på skolan. Triangulering har gjorts på grupp- och individnivå genom individuella semistrukturerade intervjuer med två elever samt en deltagande elevobservation, två speciallärare i en semistrukturerad intervju samt en semistrukturerad fokusgruppintervju, med fyra gymnasielärare, där samtliga berättar om sina upplevelser av det stöttande arbetet som bedrivs i den särskilda undervisningsgruppen och på skolan.ResultatResultatet visar att på organisationsnivå har det skapats rutiner kring det stöttande arbetet, där spec. teamet har funktionen av förändringsaktörer på skolan som utvecklar den särskilda undervisningsgruppen och det stöttande arbetet på skolan överlag. Det har hittills skett en omstrukturering, men för att förändringarna ska bli bestående måste en implementering ske och samtliga skolans aktörer involveras i förändringsarbetet. I ett sådant arbete påverkas samtliga i organisationen på individ- grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationerNågra av de specialpedagogiska implikationer som visat sig är att som speciallärare stötta gymnasielärarna i klassrummen samt handleda dem och delta när extra anpassningar planeras och bedrivs. En annan insats är att genom kollegiala handledningstillfällen skapa gemensamma värderingar och syn på inkluderande arbetssätt. Det handlar inte om en verktygslåda, utan lärare vet hur de vill bedriva undervisning, men för att göra det behöver de samtala om sin praktik, reflektera över den i ett gemensamt sammanhang, för det är bara där en förändring i förhållningssätt skapas, anser jag.Nyckelordextra anpassningar, inkludering, organisationsförändring, organisationsteori, särskild undervisningsgrupp.

Forskning som applicerar nyinstitutionell teori för att förstå företags strategiska kommunikation, är begränsad och så är även studier av strategisk hållbarhetskommunikation på företag som är verksamma inom olika industrier. Med den bakgrunden ämnar denna studie att, utifrån en nyinstitutionell ansats, jämföra två företags strategiska kommunikation av hållbarhetsfrågor och analysera hur den påverkas av omvärldens krav, förväntningar och påtryckningar. De företag som valdes för studien verkar inom textil- och stålindustrin, två omtalade industrier sett till deras miljöpåverkan. Studien använder en kvalitativ metod, i form av tematisk textanalys, som studerar respektive företags hållbarhetsrapport från år 2021. Resultatet av studien fann att miljöregleringar, i kombination med viljan att vara legitim till viss del ligger till grund för utformningen av företagens hållbarhetskommunikation. Det återfanns många likheter i företagens hållbarhetskommunikation, trots att de är verksamma inom olika industrier. Utifrån de konstaterade likheterna föreslås att nyinstitutionell teori möjligen kan förklara de tendenser av likriktning som påträffats i företagens strategiska hållbarhetskommunikation, trots att de inte befinner sig i samma organisatoriska fält.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453), samt hur biståndshandläggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handläggningsprocessen. Studien har genomförts på en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. Vår granskning av 16 utredningar inom äldreomsorgen syftade till att ta reda på hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. Våra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hälsa, ADL-status, boendesituation och socialt nätverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och närmiljö förekom mer sällan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna är varierar. Våra intervjuer med fyra hem-vårdsinspektörer syftade till att förstå hur de resonerar kring helhetssynen i hand-läggningsprocessen. Resultaten visar att helhetssynen är aktuell innan, under och efter mötet med vårdtagaren. Det finns faktorer i mötet, situationen och relationen mellan hemvårdsinspektör och vårdtagare som har betydelse för hur omfattande helhetssynen blir i en utredning. Organisationens styrning och hur denna styrning kan påverka beaktandet av en helhetssyn positivt och negativt framkom i resulta-tet. För- och nackdelar med en beställare-utförare organisation i relation till en helhetssyn framkom också. Samtliga resultat har analyserats med utgångspunkt i organisationsteorier av Johansson (2007) samt Lindelöf och Rönnbäck (2004).

Idén att företag liksom andra slags organisationer har intressenter, vars krav måste tillgodoses, har numera blivit allmänt accepterad inom organisationsteori och företagsekonomi. Det innebär att the stakeholder theory, på svenska intressentmodellen, är ett centralt tema i litteratur och handböcker inom företagsekonomi och affärsetik. Emellertid ges orden intressent, intressentmodell och intressentteori olika innebörd även om samma termer nyttjas. Förklaringar ges med olika argument och stöd som emellanåt kan vara motsägelsefulla samtidigt som modellens varianter med sina respektive konsekvenser inte alltid tydliggörs. I denna studie fokuserar jag på den normativa kärnan i en tidig version av stakeholder theory formulerad av Donaldson och Preston (1995) och diskuterar hur den i en alternativ version kommit att få en annan innebörd. Transformationen kan förklaras med att en av de grundläggande utgångspunkterna, rationalitet, ges olika innebörd. Syftet med studien är inte bara att undersöka huruvida utan även att argumentera för och visa att en senare version av intressentmodellen, som tar sin grund i en formell eller instrumentell rationalitet, har kommit att dominera över den - av kantiansk etik inspirerade - tidigare versionen som utgår från en expressiv rationalitet. Detta syfte uppnås genom att undersöka förekomsten av en etisk dimension i ett antal svenska börsnoterade företags miljöredovisningar. Som ett komplement har även analyserats i vilken utsträckning urvalets årsredovisningar innehåller den för teorin centrala termen intressent och vilken innebörd företagen ger denna term.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mål - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö HögskolaBakgrund: Lärarnas kompetens, engagemang, förväntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. På samma sätt spelar rektorn en viktig roll för hur framgångsrikt lärarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). Alltså den som leder spelar en viktig roll för hur väl en verksamhet lyckas.Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmåga att analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå (SFS 2007:638).Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfällig kunskap om kommunal målstyrning bland lärare (Henningsson-Yousif, 2003), varpå det finns ett allmänintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gå till.Syfte och frågeställningar: Syftet med denna fallbeskrivning är att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan. Jag ämnar även ge en bild av hur styrningen går till i mötet mellan människorna som utgör organisationen. Jag kommer att belysa vilken syn aktörerna har på sin egen roll och arbete och hur förtroende uttrycks mellan nivåerna i styrkedjan. Vidare beskrivs vägen från 70-talets statliga centraliserade skola till dagens decentraliserade kommunala styrning beskrivs. Det görs i syfte att förklara hur bland annat en förskjuten likvärdighetstanke ligger till grund för dagens ansvarsfördelning mellan stat och kommun.De preciserade frågeställningarna är: Hur har kommunen organiserat styrningen av skolan? Vilken syn har aktörerna på sin egen roll, arbete och ledarskap? På vilket sätt uttrycks ett förtroende mellan de olika nivåerna inom skolan och det kommunala huvudmannaskapet?Teori och metod: Utgångspunkt för min undersökning har varit att studera styrningen samt hur två motstående organisationsmodeller, den byråkratiska och den managementorienterade visar sig i hur kommunen organiserat relationerna mellan aktörerna i organisationen. Vidare har ett specialpedagogiskt perspektiv såsom det relationella legat till grund när jag studerat hur styrningen ser ut i mötet mellan aktörerna i organisationen.En kvalitativ ansats användes med data från fyra intervjutillfällen. De som intervjuades var barn och utbildningsnämndens ordförande, skolchef, rektor samt lärare. Materialet från semistrukturerade intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och kategoriserades utefter teman såsom organisationsplan, rolluppfattning samt förtroende. Arbetets analys resultat och diskussion följer den hermeneutiska ansatsen.Resultat: Kommunen har valt att organisera aktörerna i styrningskedjan, enligt en byråkratiskorienterad uppbyggnad. Rolluppfattningar och ledarskap styrs främst enligt den managementorienterade modellen. Det är främst politiken som har svårt att hitta sin roll i balansen mellan de två. Politiken har intagit något av en tjänstemannaroll och studien visar att den kommunala lokala politiken är starkt underordnad den statliga i fråga om styrning med undantag av ekonomin. Det finns ett förtroende mellan nivåerna men det varierar och är beroende av hur stor kunskap och förståelse de har inför varandras uppdrag samt att dessa är relationsbundna och beroende av vilka mötesarenor som finns. Sist visas också att de olika aktörerna finner att tillit, öppenhet, genomskinlighet är viktiga förutsättningar för att förtroende och god samverkan ska kunna uppstå mellan leden.Implikation: Fallbeskrivningen kan användas för att som specialpedagog eller övrig aktör i skolans verksamhet, förstå hur styrningen är organiserad ur ett helhetsperspektiv. Detta för att kunna genomföra en så korrekt analys av eventuella svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå samt bygga åtgärder på relevant kunskap. Att projicera specialpedagogiska synsätt till att även betrakta ledarskapet på organisationsnivå kan vara en väg att lösa upp knutar i den så viktiga samverkan mellan nivåer vare sig det handlar om skola - elev eller kommun – skola. Mina resultat pekar på nödvändigheten att betrakta det relationella utifrån befintlig struktur. Det kan vara en viktig uppgift för specialpedagogen att kartlägga hur individerna förhåller sig till strukturen inom en skola samt vara den som anordnar möten mellan nivåer i syfte att skapa förtroende i organisationen.Slutsats: På den organisatoriska nivån bör det finnas möjlighet att bygga sin organisationsplan utifrån vad som efterfrågas i organisationen samt utifrån behovet av tillit, förtroende och god kommunikation. Organisationen bör byggas upp och skapa arenor för dialog utifrån behov och innehåll snarare än till att hålla den traditionella stukturen.Nyckelord: förtroende, kommunal styrning, organisationsteori, relationsteori, rolluppfattning

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad lärare på två olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa är organiserade samt vilka frågor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stämmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i läroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lärarna är positivt inställda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhållandevis bra. Dock är uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen. Arbetslagen fungerar bättre på den undersökta gymnasieskolan än på grundskolan, då arbetslagen är organiserade på olika sätt. De frågor man arbetar med i arbetslagen är främst sådant som handlar om elevvård och praktiska frågor, och rör sig inte i stor utsträckning om diskussioner kring pedagogik, samverkan eller ämnesövergripande undervisning. Detta innebär att arbetslagen inte så ofta hinner diskutera det som är formulerat i läroplanerna.

I den här uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjänst och skola. Mina huvudfrågor har varit att undersöka samarbetet mellan de två organisationerna, samt ta reda på hur detta upplevs av de som är yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handläggare på socialtjänsten.Den här uppsatsen har utgått från fem olika arbetsplatser, men för att få en allmän uppfattning om vad som gäller, eller vad som enligt lag bör råda, presenterade jag inledningsvis några viktiga lagar. Till dem hör anmälningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa. En annan relevant lag är Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjänst, där den senare har en mycket strängare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler från denna. Bland annat får socialtjänstens personal bryta sin sekretess med klientens godkännande, om barnet eller dess närstående inte lider men av att informationen delas, eller om det är nödvändigt att bryta sekretessen för att kunna fullfölja sitt arbete.För att bättre förstå relationen har jag använt mig av tre teorier. Den symboliska interaktionismen pekar på symbolernas och språkets viktiga funktion i den dagliga kommunikationen, och diskuterar hur olika budskap sänds och tas emot. Organisationsteorierna som jag har presenterat visar på hur strukturer inom en organisation kan formas och vilken effekt det har för relationerna. Bland annat beskriver Andersson hur informella grupperingar kan uppstå med inofficiella normer, vilket påverkar arbetets form och sättet att bemöta andra. Inom systemteori analyseras organisationen som ett nätverk av kedjor, där varje länk fyller en viktig funktion och är sammankopplad till andra delar av organisationen. Olika avdelningar eller samarbetspartners har olika resurser och kompetensområden, men de behöver varandra för att kunna uppfylla organisationens mål. Resultatet av min enkätundersökning visade att det bland skolpersonalen var 73 % som inte hade haft kontakt med socialtjänsten de senaste tre månaderna, medan 62 % av socialtjänstens personal hade varit i kontakt med skolan den senaste veckan. Vidare såg jag starka tendenser till att ansvaret för kommunikationen med socialtjänst ligger på rektorn och i vissa fall på kurator eller skolsköterska. Bland skolpersonalen som upplevde samarbetet som dåligt hade en majoritet någon gång avstått från att göra en anmälan, trots att misstanke funnits. I gruppen som valde ”ganska dåligt” var förhållandet jämt med en svag majoritet bland dem som svarat ”nej”, medan det i gruppen som upplevde samarbetet som mycket bra var en stark majoritet som svarade att de aldrig hade avstått från att göra en anmälan när misstanke förelegat.Sekretessen upplevdes av båda yrkeskategorierna som ett hinder, antingen ibland eller ofta. Över lag ger enkätundersökningen intrycket av att de som är yrkesverksamma inte är fullständigt nöjda, men inte heller extremt missnöjda med samarbetet. Från skolpersonalens sida uttrycktes ofta önskemål om mer kommunikation och feedback, medan socialtjänstens personal i uttryckte en önskan om att få informera skolan mer om sin verksamhet, då skolpersonalen enligt dem saknar tillräcklig kunskap om vad socialtjänsten kan göra och därför har orealistiska förväntningar på dem. / My aim with this essay has been to describe the relationship between the social service and school. Mainly, I’ve tried to investigate the way these two organisations cooperate and find out how this is viewed by the professionals within each organisation. The research material consists of five different workplaces, but to achieve a general understanding about the situation, or the legal pretext that exists within society, the report is initiated with some relevant laws. Among these are the obligation for departments working with children, to report any case of child abuse and the rules regarding confidentiality. These later rules differ between the social services and school, in a way that gives teachers a lot more freedom to talk about cases with people outside of their profession. Thus, there are seven rules of exceptions to the strict confidentiality of social workers. One example is that they may break the secrecy with the agreement of the client. Another case is if the child or its’ kin will feel no harm through this action, and a third exception is in cases where it’s necessary to break the rules of silence to be able to fulfil tasks necessary to the profession. To reach a better comprehension of the relationship between social service staff and persons employed in school, I have used three theories. The symbolic interaktionism lays focus on the importance of language in everyday communication. It discusses how different messages are sent and received through symbols. Theories about organisations are then presented to show how structures within an organisation take form and affect the social relations. Andersson has written about how informal groupings are common, with their own sets of references and values, which can have an effect on the composition of tasks and the manners of treating others. Furthermore, I’ve used system theory, which considers organisations as a network of chains, linked together by different departments, who all fill an important role within the complete structure and influences the other parts. Different branches of the organisation have different resources and knowledge, but they need each other in order to fulfil the goals of the organisation. The result of my questionnaires showed that among staff in schools, 73% hadn’t been in contact with the Social service office or its representatives in the last three month period, while 62% of the social workers had been in touch with someone from a school the recent week. Additionally, I noticed signs that the main responsibility of the communication with social services is delegated to the headmaster or school council, which might explain why a majority of the teachers haven’t had contact themselves. Among the school staff who felt discontent with the relationship to Social Services, a majority had at some point ignored to report a case of abuse, although they had suspicions. Among those who considered the relationship good, a majority replied that they had never ignored to make a report when they had suspicions. The confidentiality was experienced from both sides as a barrier, sometimes or often. Generally, the surveys show that these professionals have some complains but are not fully discontent with their situation. People working in schools expressed a wish to cooperate more with the Social Service Organisation, to improve the communication and to receive more feedback. The social workers on the other hand, wrote that they wanted to inform the staff in schools more about their own organisation and its resources, since according to them, the school staff often lacks knowledge about what assistance the Social Service Organisation can provide, and therefore carry unrealistic ideas about this.

Syftet med uppsatsen är att undersöka individ- och familjeomsorgens (IFO) enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning för att sedan jämföra detta med Tillitsdelegationens (SOU 2019:43) förslag till förändring inom den offentliga sektorn. För att öka kunskapen om ämnet kommer frågor kring deras allmänna uppfattning om tillit, styrning och ledning att redovisas och analyseras gentemot de sju principerna från SOU 2019:43. Skillnaderna samt likheterna i dagens upplevda styrning och ledning har analyserat med organisationsteoretiska teorier för att belysa politiken, ledningen samt andra aktörers inflytande på IFO:s verksamhetsområden. Semistrukturerade intervjuer har använts för att djupare kunna få fram de upplevelser som respondenterna skildrar samt för att belysa det som de själva anser vara väsentligt. Resultatet visar att enhetschefernas organisationer har ett tydligt medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stödfunktioner, kunskap samt en strävan efter öppenhet. Begreppen finns inom de undersökta organisationerna, men den tidigare forskningen förespråkar att det kan utvecklas ytterligare. Uppsatsen har analyserat den tidigare forskningen från flera nordiska länder som har gått eller går igenom en tillitsreform. Materialet har analyseras tillsammans med de organisationsteoretiska aspekterna som påverkar organisationerna samt den mimik som finns i efterliknandet av andra nordiska länders utveckling. Resultatet, analysen och slutsatsen har visat att enhetschefernas upplevelser av tillit, styrning och ledning på många plan liknar den förändring som Tillitsdelegationen avser att implementera. Även om vissa likheter finns, så är de inte uttalade på samma sätt som Tillitsdelegationen har framfört och beroende på vilken enhetschef det är så finns det olika grader av upplevd tillit, både uppifrån och ner. Det har även visats att om tilliten präglar deras vardagliga arbete så är det inte alla medarbetare som är intresserade av att ha det handlingsutrymmet som tilliten för med sig. Det finns en ambivalent upplevelse tillit, styrning och ledning samt hur utveckling kan ske inom respektive organisation. En av slutsatserna som författaren kommit fram till är att en förändring, liknande tillitsbaserad styrning och ledning, inte bör påverka de undersökta organisationerna markant.

Design is an aspect that can potentially enhance a nations brand, Swedish design is highly regarded in the rest of the world and that is something that the Swedish government happy highlights. Despite this, the government has significantly reduced the grant to Svensk Form, which is the organization with the main task to promote Swedish design internationally. This paper aims to investigate and analyze how Svensk Forms efforts to promote Swedish design internationally affects the Swedish nation brand. Furthermore, the study investigates whether there are cultural differences that affect the communication of the Swedish nation brand. The study has been carried out by applying the theories of nation branding, interculturalcommunication and neoclassical perspective to the collected empirical data which consisted of interviews, two key articles and four documents from the government. The authors of the study therefore use the method of triangulation with a deductive approach.