<p>På bara några år har svensk reklam gått från nionde plats till tjugotredje plats bland världens mest prisbelönade länder. Uttalanden i media om en försämrad traditionell svensk reklam påstås bero på ett flertal faktorer, den hårda konkurrensen om svensk talang inom reklam är en. Den digitala framgången visar å andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av världens tio mest framgångsrika byråer inom digital kommunikation är svenska. Såväl yttre som inre mer branschspecifika krafter påverkar den svenska reklambranschen.</p><p>Av uttalanden i media är det tydligt att förändringar ses på olika sätt. Det torde i sin tur ha en inverkan på hur en aktör med ledande befattning sedan förhåller sig till dessa i den egna verksamheten. Syftet med denna studie är att utifrån kognitiv organisationsteori och teori kring strategiskt förhållningssätt förstå strategiskt tankesätt i reklambranschen. I enlighet med detta syfte studeras föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, för att finna mönster både på individ- och branschnivå. Vi studerar även de uttryck föreställningarna får i strategiskt förhållningssätt.</p><p>Denna studie är av kvalitativ karaktär där intervjuer har gjorts med både reklambyråledare och andra aktörer inom reklambranschen. Genom en empirisk analys på både individ- och branschnivå, samt en teoretisk analys har vi kunnat besvara vårt syfte.</p><p>Studien visar att det, utifrån en samlad bild av rådande föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, är möjligt att förstå det strategiska tankesättet i en bransch. Vi har därigenom funnit gemensamma mönster i strategiskt tankesätt inom reklambranschen på både bransch- och individnivå.</p>

<p>Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. </p><p>Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter. De största nackdelarna var ökat administrativt arbetet, tid- och resursåtgång vilket inte alltid betalar sig samt att systemet riskerade att bli för detaljerat. </p><p>Slutsatserna blev att MLS verkar vara ett tillämpbart verktyg inom kommunal förvaltning, men att det passar bättre inom bolagen och de hårda verksamheterna än inom de mjuka. Den kommunala förvaltningens institutionell logik verkar inte sätta några oöverkomliga gränser för användandet av MLS inom kommunal förvaltning.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.</p><p>Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna. Resultatet visar också att de med god ekonomi är mer benägna att köpa omsorgstjänster, medan de med knappare ekonomi själva utför en större del av omsorgsarbetet.</p>

Problem: How do post-bureaucratic organizations think about control where individual freedom and responsibility are central elements? Purpose: The purpose with this study is to examine and analyze how a post-bureaucratic organization sees on control and how it controls the employees. Method: The collection of data was done by semi structured interviews. The interviews covers three different levels of the organization in the operative business at Urb-it. The data was analyzed and compared with relevant theories and studies in governance in hope to full fill the purpose of the study. Conclusion: The study shows that normative control methods are the most used at Urb-it. The management team works actively with control methods where the recruitment process is the biggest one while the employees feel free rather than controlled.

ÅDT-uppdraget tillhör Väg &amp; Trafik, ett affärsområde inom Vägverket Konsult som i sin tur ägs av myndigheten Vägverket. Uppdraget innebär trafikmätning på de statliga vägarna, resultatet benämns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och beställare är Vägverkets respektive regionkontor. Idag har problem börjat uppmärksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsättning. Uppdragets status har sjunkit både intern och externt. Syftet med denna studie är att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har på medarbetarna och verksamheten. Genom en sådan koppling kan uppdraget stärkas och bli mer konkurrenskraftigt. Därför riktas denna nulägesanalys mot kommunikationen i ÅDT-uppdraget, uppdragsstrukturen samt den kringliggande organisationskulturen. Dessa tre ämnesområden blir den teoretiska referensramen. Informationsinsamling gjordes genom en serie direktintervjuer med fem personer samt telefonintervjuer som riktade sig till ytterligare tolv. Tillvägagångssättet var kvalitativt. Resultatets helhet visar en grundläggande missuppfattning. Uppdragets organisationsstruktur beskrivs och förväntas fungera bäst som en matrisorganisation. Men förut-sättningarna för att en sådan struktur skall fungera finns ej idag. Istället syns tydliga kommunikations- och samordningsbrister samt att tendenser till motsättningar finns. Slutsatsen är därför att uppdragsstrukturen inte passar ihop med verksamhetsorganisationen i Vägverket Konsult. Problemlösningen innebär att antingen behålla nuläget men att hantera förutsättningar som geografisk spridning och samordning bättre, eller en tydlig strukturell förändring. Avslutningsvis presenteras tre konkreta åtgärdsförslag som innebär olika organisationsstrukturer och grader av centralisering för ÅDT-uppdraget.

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin. Resultatet analyserades utifrån fenomenologin. I det empiriska resultatet har vi redovisat respondenternas upplevelser kring samverkan, yrkeskultur och organisation. Vi fann både likheter och skillnader i respondenternas upplevelser. Samtliga respondenter tycker dock att samverkan är något viktigt och nödvändigt. Av respondenternas svar framgick vidare att organisatoriska positioner och skilda målsättningar ibland kan stå som hinder för en tillfredställande samverkan.

Aim: Culture exists in every organization, whether you actively work with it or not. Old cultures often carry traditions and are hard to change. The purpose of this thesis is to describe Gävle Galvan from an organizational point of view and also to investigate the culture from a gender point of view. Method: The thesis is written with a qualitative and narrative approach. I have taken part in three person’s stories through interviews and thereby created picture of their everyday work on Gävle Galvan. It’s hard to describe a company’s culture and I have, with help from the stories and my own observations, tried to give an as balanced picture as possible. The interviews and my observations, together with organizational theoretical concepts, create my story of the company. Conclusions: This study is confirmed by Schein’s theory; it’s difficult to change old behaviours and traditions, what Schein calls assumptions. Gävle Galvan characterizes by its history and how it’s always been. What once was created has been well kept and led to an assumption. The culture has a couple of culture carrier who have been in the organization for many decades. These persons are often respected because they have a long experience of the profession and they will not accept new co-workers that don’t share their norms and values. The forced habits make it hard for Gävle Galvan to adjust their activities in terms of equality between the sexes. Traditions contribute to generalize the female sex and the profit of having both women and men in an organization doesn’t come thru. / Syfte: Kultur är något som finns i organisationer, oavsett om ett aktivt kulturarbete sker eller inte. Äldre kulturer bär ofta med sig traditioner och har en djupt rotad kultur som är svår att förändra. Syftet med uppsatsen är att beskriva Gävle Galvan ur organisationsteoretiska begrepp samt se på organisationen och dess kultur ur ett genusperspektiv. Metod: Uppsatsen är skriven ur en kvalitativ, berättande ansats. Jag har tagit del av tre personers berättelser genom att ställa intervjufrågor och därmed fått en bild av deras vardag på Gävle Galvan. Det är svårt att beskriva ett företags kultur och jag har med hjälp av dessa tre personer och mina egna iakttagelser på plats försökt få en nyanserad bild av Gävle Galvan. Intervjuberättelserna och iakttagelser blir med hjälp organisationsteoretiska begrepp min berättelse om företaget. Slutsats: Studien bekräftas av Scheins teori, det är svårt att ändra djupt rotade beteende och traditioner alltså det Schein kallar antaganden. Gävle Galvan präglas av dess historia och hur det alltid har varit. Det som en gång skapats har vårdats och sjunkit in till förgivet-tagna-antagande. Kulturen har några kulturbärare som arbetat i organisationen i många decennier, dessa personer är ofta respekterade eftersom de har lång erfarenhet av yrket och stöter bort människor som inte delar samma normer och värderingar. Dessa vana mönster gör de även svårt för Gävle Galvan att anpassa verksamheten ur ett jämställt perspektiv. Traditionerna bidrar till en generalisering av kvinnor och vinsterna med en jämställd arbetsplats lyfts inte fram.

This essay is about how the company management should prepare to avoid BOHICA syndrome to develop from a reorganisation. BOHICA syndrome is a cynical attitude, acquired by recurrent disappointments from, for example reorganisations. If the company management is attentive and identifies and addresses such disappointments, BOHICA syndrome can prohibit the possibilities in future to work efficiently and profitably in the company. BOHICA syndrome are thus by extension a threat to the company’s survival. The thesis for the paper assumes that the various influences on the employees create expectations within the organisation, which are the potential base for future disappointments. According to the theory presented in the work the influencing factors are identified in the management perspective, the organisational perspective and customer perspective. The case-study was carried out at a South-Swedish savings bank, which performed a reorganisation during 2008 and 2009 as a result of a merger. The data were collected throughout interviews of the VP and the project manager for the reorganisation (management perspective), an employee questionnaire (organisational perspective) and a customer survey (customer perspective). The results show that, even though the company management does lots of the basic preparatory analyses and planning prior to the reorganisation, there will most likely be several expectations within the organisation that are not met anyway. If no measures are taken, the risk will increase of that BOHICA syndrome may mount and spread within the organisation.

This study, which was conducted in Sweden, was based on four qualitative semi-structured interviews. The aim of this study was to create an understanding of how a municipality designs the sanction for youth offenders called ”youth service” based on the law that establishes the existence of such a sentence. We interviewed social workers that work at the department of youth service in the municipality of Gothenburg, who exclusively deal with youth offenders’ sentenced to youth service as their job assignment. We asked the social workers how the municipality of Gothenburg has designed and structured its youth service as well as how and why the chosen design came to be. The result was thermalized with four topics: how is youth service designed? The reasoning behind Gothenburg’s design, the adjustment of the process of evaluating the suitability of the sentence youth service for the young offender and lastly, collaboration. Our analysis was based on neo-institutional organization theory and on protective factors that protect against negative outcomes. Based on the result that the semi-structured interviews yielded we found that Gothenburg’s designed work method very well resembled the law and guidelines issued two years subsequent the date the law gained legal force. Additionally, we found that the department for youth service in Gothenburg influenced the guidelines that were issued two years after the law gained legal force. To which degree could not be determined in this study, however some of the social workers stated that Gothenburg did not have to adjust to the guidelines when they were issued and that it was satisfying for them that the National Board of Health and Welfare listened to their organization in the process preceded the issuing of the guidelines. Lastly, the interviewed social workers reported that the municipalities collaborate regarding the design of their respective youth services to increase uniformity. The interviews indicated that Gothenburg’s designed work method was considered successful in that other municipalities contacted Gothenburg in order to study how they worked with the sanction that is youth service. This collaboration might lead to an increase of municipalities acquiring Gothenburg’s work method, which in the future may lead to a nationwide institutionalization of Gothenburg’s designed work method with youth service.

The purpose of this master thesis is to study the correlation and meaning of current ideas and practice at the public library of Gothenburg. This was done by comparing the visions and ideas expressed by the library through the library plan, with how the daily practice looks. For the theoretical framework organizational theory is used and research data was collected both from public documents and through observations. The public library of Gothenburg were chosen for the study because of it's newly renovated facilities. The idea is that these facilities make a suitable study object of the current ideas and priorities of the public Swedish library in general.The results show that the public library practice in Sweden still rests on the original public library ideas such as offering information for free and treating every user as equal. It also shows the importance of legitimizing new activities by relating them to more familiar ingredients. When developing the organization it's critical for the library to remain recognizable as a public library to avoid damaging the brand name. The new facilities of the public library of Gothenburg do well to correspond to the ideas and visions expressed in the library plan. Generous opening hours and accessible facilities seem to help in attracting many visitors. Some questions are raised regardning the lack of dedicated reading rooms, when it is stated by the library that the meeting between the user and the information still should be regarded as the central aspect of the library practice. Room for improvment is also seen regarding the ambition of offering more ways of communication and participation. On the whole the realization of the library plan is deemed to be well on it's way, which is seen as a positive example of the much debated usefulness of the library plans. However, it is also noted in the study how some of the wide ambitions sometimes risks conflicting with each other.