<p>This essay is about how the company management should prepare to avoid BOHICA syndrome to develop from a reorganisation. BOHICA syndrome is a cynical attitude, acquired by recurrent disappointments from, for example reorganisations. If the company management is attentive and identifies and addresses such disappointments, BOHICA syndrome can prohibit the possibilities in future to work efficiently and profitably in the company. BOHICA syndrome are thus by extension a threat to the company’s survival. The thesis for the paper assumes that the various influences on the employees create expectations within the organisation, which are the potential base for future disappointments. According to the theory presented in the work the influencing factors are identified in the management perspective, the organisational perspective and customer perspective. The case-study was carried out at a South-Swedish savings bank, which performed a reorganisation during 2008 and 2009 as a result of a merger. The data were collected throughout interviews of the VP and the project manager for the reorganisation (management perspective), an employee questionnaire (organisational perspective) and a customer survey (customer perspective). The results show that, even though the company management does lots of the basic preparatory analyses and planning prior to the reorganisation, there will most likely be several expectations within the organisation that are not met anyway. If no measures are taken, the risk will increase of that BOHICA syndrome may mount and spread within the organisation.</p>

No description available.

Sedan Max Weber har många forskare påvisat tendenser till ett samband mellan svaga regeringar och starka byråkratier. Man har i sammanhanget lyft fram två faktorer som gör att en byråkrati kan komma att dominera över sina politiska principaler: Å ena sidan har man menat att eftersom politikerna omöjligen kan ha egen expertis på alla områden och kunna sköta allt vardagligt behöver de delegera uppgifter till en förvaltning. Med tiden, och om principaler byts ut ofta, leder detta till att det till sist är förvaltningen som med sin expertis tenderar att bestämma över sina politiska huvudmän. Å andra sidan har man även påpekat att eftersom staten intervenerat i allt fler samhällsområden har detta gett förvaltningen möjligheter att där etablera olika allianser som i sin tur kan användas som källa till expertis och som en påtryckargrupp för att främja förvaltningens egna syften och planer. I denna studie försöker jag med hjälp av processer i den estniska statsförvaltningen under huvudsakligen 1990−talet visa att det inte med nödvändighet existerar ett kontinuum där man å ena sidan skulle hitta starka och aktiva regeringar med rationella, neutrala och lydiga kanslier till sitt förfogande och å andra sidan svaga regeringar som domineras av kansliet. Eftersom staten snarare är en social relation än ett givet subjekt utgår jag ifrån att de politiska ledaraktörerna och förvaltningen likt en ekologisk enhet ingår i en levande kontext som också påverkar dess interna processer och flöden. Därmed kan mycket av förvaltningens interna liv förstås om man relaterar det till händelser och beroendeskap i en organisk kontext. Jag kommer således att betrakta staten som en social relation. En viktig aspekt i resonemanget i detta avsnitt blir alltså dragkampen på scenen och dess omgivning. Tanken är att denna dragkamp bestämmer statens kapacitet, aktörernas relationer på scenen och på vilket sätt dessa aktörer kan få fotfäste i det omgivande samhället. Därför väljer jag att till beskrivningen av statens position i sin omgivning även lägga massorganisationernas och folkrörelsernas roll, vilka med sin utbreddhet i samhället kan lägga en bred grund för att bära upp de aktörer som intar staten alternativt omöjliggöra för staten att i politikskapande manövrera förbi dem. I detta ligger också att staten med hjälp av sin uppburenhet eller samarbete med stora medborgerliga sammanslutningar blir djupt inbäddad i samhället. Dock har massorganisationerna och folkrörelserna under de senaste decennierna förlorat sin förmåga att samla och organisera människor. I denna avhandling kommer jag att redogöra för de faktorer som medför att medborgarsammanslutningarnas förmåga att sammanfläta staten med medborgarna försvinner. Resultatet av denna process har blivit att de politiska organisationer som intog statsarenan saknar en bred och djup inbäddning bland befolkningen. När partierna därefter tvingas att garantera sin fortsatta delaktighet i utformandet av regeringsmaskineriet måste de vända sig till väljarkåren som de saknar all organisationell samhörighet med. Detta, menar jag, har fått vidare konsekvenser för politikskapandet och statens roll i samhället, samt i förlängningen även medfört konsekvenser för statsapparatens funktioner.

På bara några år har svensk reklam gått från nionde plats till tjugotredje plats bland världens mest prisbelönade länder. Uttalanden i media om en försämrad traditionell svensk reklam påstås bero på ett flertal faktorer, den hårda konkurrensen om svensk talang inom reklam är en. Den digitala framgången visar å andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av världens tio mest framgångsrika byråer inom digital kommunikation är svenska. Såväl yttre som inre mer branschspecifika krafter påverkar den svenska reklambranschen. Av uttalanden i media är det tydligt att förändringar ses på olika sätt. Det torde i sin tur ha en inverkan på hur en aktör med ledande befattning sedan förhåller sig till dessa i den egna verksamheten. Syftet med denna studie är att utifrån kognitiv organisationsteori och teori kring strategiskt förhållningssätt förstå strategiskt tankesätt i reklambranschen. I enlighet med detta syfte studeras föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, för att finna mönster både på individ- och branschnivå. Vi studerar även de uttryck föreställningarna får i strategiskt förhållningssätt. Denna studie är av kvalitativ karaktär där intervjuer har gjorts med både reklambyråledare och andra aktörer inom reklambranschen. Genom en empirisk analys på både individ- och branschnivå, samt en teoretisk analys har vi kunnat besvara vårt syfte. Studien visar att det, utifrån en samlad bild av rådande föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, är möjligt att förstå det strategiska tankesättet i en bransch. Vi har därigenom funnit gemensamma mönster i strategiskt tankesätt inom reklambranschen på både bransch- och individnivå.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession. Både på lednings- och marknivå, upplevs att samverkan generellt sett fungerar bra. Även om det initialt är svårigheter mellan parterna löser det sig ofta till slut. De gånger samverkan inte fungerar beror det ofta på att verksamheterna har olika organisatoriska ramar och kunskaper som krockar.

Bakgrund: Det förekommer ett allt starkare tryck på svenska kommuner att effektivisera sin verksamhet. Flera kommuner simulerar en marknadsliknande situation genom den sk kallade beställar-utförar modellen. Ett problem är att rapportera och följa upp verksamheternas helhet, då resultatet i budgetkopplade verksamheter inte definieras av lönsamhet. Balanserat Styrkort är en styrmodell som underlättar en verksamhets uppföljning av kvantitativa och kvalitativa aspekter. Modellen kräver dock att den förankras hos ledning och personal för att få avsedd effekt. En förutsättning för att den ska kunna framgångsrikt implementeras är att personalen uppvisar en förändrinjgsvilja beträffande konceptet. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att kartlägga kommunalanställdas förändringsbenägenhet beträffande implikationerna av balanserat styrkort. Utifrån detta avser vi dra slutsatser om problemen och möjligheterna, med avseende på de anställdas uppfattningar, med att implementera balanserat styrkort i kommunal verksmahet. Genomförande: Studien har genomförts dels i form av litteraturstudie och dels en emirisk studie av två kommunala enheter. Litteraturen består av böcker och forskningsartiklar som behandlar balanserat styrkort, budgetkopplad verksamhet och förändringsteori. Den här litteraturen har använts för att öka vår egen kunskap och för att bygga upp uppsatsens referensram. Den empiriska studien omfattar intervjuer med fem respektive sex representanter ur den operativa personalen vid en beställarenhet och en utförarenhet inom Linköpings kommun. Resultat: Vi finner att personalen vid såväl beställarenheten som vid utförarenheten i allmänhet uppvisar hög förändringsbenägenhet beträffande balanserat styrkort. De ställer sig övervägande positiva till implikationerna av styrkortet och till konceptet i sin helhet. Viss skepticism om respektive verksamhets förmåga att genomföra en implementering förekommer dock och detta kan eventuellt skapa motstånd.

No description available.

Hensikten med denne studien er å undersøke om agentteori kan anvendes til å skapeen konseptuel forståelse av interaksjonen mellom de militærteoretiske krigføringsnivåene.Det metodiske rammeverket til Bacharach (1989) for testing av teorierbenyttes for å teste agentteorien i en militærteoretisk kontekst. Studiens behov forempiri hentes fra Gulf-krigen 1991.Studien gir indikasjoner om at agentteorien har potensial til å bidra til en utvikletforståelse av interaksjonen mellom de militærteoretiske krigføringsnivåene. Teorienhar sin opprinnelse i det økonomisk-administrative forskningsområdet, og den kreverbearbeiding for å kunne anvendes i det militærteoretiske forskningsområdet. Dettegjelder spesielt operasjonaliseringen av kontraktsmetaforen, teoriens forutsetningerom opportunisme, informasjon som handelsvare, informasjonsasymmetri mellomprinsipal og agent, samt teoriens proposisjoner. Dette til tross, synes teoriens grunnleggendeforklaringsmekanisme å ha et fruktbart potensial, spesielt i situasjoner dermarkedsmetaforen kan være relevant. I militære organisasjoner som tradisjonelt harsterk organisasjonskultur, er doktrinebasert og består av internaliserte organisasjonsmedlemmer,samt under spesielle politiske forhold, vil potensialet kunne modereres.På den andre side vil styrken i aktørenes egne agendaer, heterogene og komplekseorganisasjonsformer og mangelfull implementering av overordnede dokumenter,samt politisk stabile forhold antyde muligheter for et økt teoretisk potensial. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori. Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna. Resultatet visar också att de med god ekonomi är mer benägna att köpa omsorgstjänster, medan de med knappare ekonomi själva utför en större del av omsorgsarbetet.

Många av dagens företag jobbar aktivt med miljöfrågor. Ett sätt att jobba med miljö och integrera miljöarbetet i företagets verksamhet är att implementera ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem (MLS) är ett sätt att strukturera, styra samt organisera miljöarbetet i företag och andra organisationer genom praktiska handlingar. Det är ett verktyg att fördela ansvaret, organisera, prioritera och effektivisera arbetet för att på så sätt verka för en bättre miljö och uppfylla myndigheternas och intressenternas miljörelaterade krav. Denna studie fokuserar på de organisatoriska aspekterna såsom ledningens och anställdas roller och engagemang, förändringsprocesser och kommunikation inom företagets samtliga led. Syftet med denna studie var är att, genom intervjuer av miljöansvariga på tre medelstora företag, få en förståelse för hur medelstora företag upplever implementeringen av miljöledningssystem. Resultaten pekade på att implementeringen i samtliga företag har blivit framgångsrikt och miljöfrågorna har blivit väl integrerade inom organisationerna. Anställdas engagemang har ökat med tiden och ledningens roll under implementeringsprocessen har varit betydelsefull. Företagen har anpassats till de yttre intressenternas krav och viljan att uppnå en god miljöimage har visat sig vara en stor drivkraft som har påverkat det strukturerade miljöarbetet (MLS) positivt.