Syftet med uppsatsen är att beskriva en miljörelaterad lärandeprocess, och hur detta yttrar sig i miljöarbetet, då ett miljöledningssystem införs vid en organisation i försäkringsbranschen. Studiens problemområde ligger i hur en organisation är lärande när en planerad förändring ska genomföras och bli till en förhållandevis permanent ändring, detta i samspel med ett dynamiskt och innovativt miljöarbete. Forskningsfrågan är: Hur ser den miljörelaterade lärandeprocessen ut vid införandet av ett miljöledningssystem och hur yttrar sig detta i miljöarbetet? En fallstudie ("Single-case study”) har genomförts på ett bolag i Länsförsäkringsgruppen. Tre datainsamlingstekniker har använts: (1) Intervjuer, (2) Dokumentstudier samt (3) Deltagande observation. Implementeringen av miljöledningssystemet sker i hela Länsförsäkringsgruppen och ett erfarenhetsutbyte förekommer där bolagen gemensamt försöker tydliggöra arbetsområden för ett strategiskt miljöarbete. Det återfinns begränsningar i miljöarbetet bl.a. i informationsspridningen, speciellt när det gäller användandet av elektroniska kanaler. Vid internkommuniceringen så krävs det en balanserad informationsspridning i strävan efter ett utvecklande och innovativt miljöarbete. Idag är organisationens miljöarbete i stor utsträckning beroende av hur konkret verksamheten är. Medvetenheten om miljöarbetet måste öka inom organisationen, förslagsvis med hjälp av utökad möjlighet till personlig kontakt inom verksamhetsområdena samt genom verksamhetsområdesrelaterad utbildning. Miljögruppen är en mycket god idé, vars kompetens måste förvaltas väl. Systemet som verktyg måste konkretiseras till lokala förutsättningar, följa organisationens ”vanliga” verksamhetsflöde och miljöarbetet och dess resultat måste kommuniceras internt och externt. Avvikelsehanteringen måste utvecklas, vilket har betydelse för den feedback som är nödvändig för ett lärande i miljöarbetet. Perspektivet måste lyftas och i högre utsträckning inkludera interna och externa aspekter med utgångspunkt i ekologiska, ekonomiska och social samband.

C-uppsatsen baseras på en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten på ABB Sverige AB. Syftet är att beskriva informationsdesignens roll i såväl den dagliga verksamheten som den övergripande inställningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jämföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten från den empiriska undersökningen. / This thesis is based on a case study carried out at ABB Communication Center, the comprehensive department for communication within ABB Sweden AB. The purpose of the work is to describe how internal communications are accomplished in a real organisation and which role information design has in the process, and then to compare this with the theories within communications, organisation and information design and to evaluate the results.

In the globalised world, nations and the world’s trade rely on transportation of goods and people on the oceans. Recent developments in military theory and warfare in conjunction with the globalised world have changed the maritime domain profoundly. New models for protection of shipping need to be developed and implemented to mitigate this change. The scope of this study was to see if any conclusions on organisation could be drawn based on theoretical organisational models. Based on the work of Max Weber, Henry Mintzberg and J.D Thompson three countries were studied in a comparative inductive method with hypotheses. These hypotheses were then tested on NATO:s organisation for protection of shipping, NCAGS for validation. This study shows that the compared nations have different organisations and view of the maritime domain but also what criteria that needs to be met in order to safeguard the nation’s essential shipping. The comparison also shows that the three nations on its own does not have the ability to fully protect its shipping, it shows that a separate stand alone, tailor-made organisation that includes as many different organisations as possible, might be the best option. In that organisation the exchange of both information and intelligence is vital to success but also a short line of command. The parties in that organisation need to be private companies, national authorities and military.

No description available.

This thesis investigates how internal communication works in a local car business in Halmstad, Sweden. The approach in this study is formed by the communication perspective focusing on organizational communication. The study is conducted through a qualitative approach in the form of a case study with semi structured interviews made with fourteen individuals from the company. The respondents included the CEO of the company, department responsible, and co-workers. All the interviews were analyzed from an organizational theoretical ground as we wanted to see what strength, weaknesses and opportunities there are in the internal communication. As a result, it showed that the company have an oral and digital routine in the internal communication. According to our analysis a new digital function may help the company to collect all information in one place to make the communication system more effective. Thus, if the company wants to succeed with the new function, they need to create clear communication from all the leaders to increase the motivation of the employees.

No description available.

Nilsson, E ”Alla ska ut ifrån systemet”. Om försörjningsstöd ochhandlingsutrymme. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmöuniversitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete,2018.En kvalitativ studie där fyra socialsekreterare som arbetar med ekonomisktbistånd intervjuats. Studiens syfte har varit att undersöka hur socialsekreteraresom arbetar med ekonomiskt bistånd beskriver sitt handlingsutrymme och vilkafaktorer som påverkar det. Studen är avgränsad till att omfatta socialsekreteraremed minst två års arbetslivserfarenhet och samtliga av socialsekreterarna somdeltagit arbetar inom samma organisation. Studien visar att handlingsutrymmebestår av möjligheten att göra individuella bedömningar, möjligheten att planerasitt arbete såväl som att göra olika prioriteringar. Studien visar också att flerafaktorer påverkar handlingsutrymmet, bland annat socialsekreterarnas uppdragsom regleras av lagstiftaren, organisatoriska skillnader och arbetsbelastning. Trotsförekomsten av potentiellt begränande faktorer så visar studien attsocialsekreterare generellt har en förståelse och acceptans för hur deras uppdragkonstruerats och flera beskriver att de har en tillfredsställande nivå avhandlingsutrymme. / Erika, N. “The purpose of the job is to get clients out of the welfare system”. Astudy about discretion within social welfare in Sweden. Degree project in socialwork 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society,Department of Health and Society, 2018.This study is based on descriptions and experiences of discretion from socialsecretaries within social welfare, in a local context in Malmö, Sweden.Participants in the study were selected based on their work experience,requriements were minimum two years of experience. All participants interviewedworks within the same social office. Discretion is described to be the possabilityto make individual assessments when it comes to granting social benefits, beingable to plan the work in a certain way as well as being able to make differentpriorities among work assignments. This study shows that discretion is related toseveral factors including legal framework, organizational rules and policies aswell as workload. In general, participants describe that many factors potentiallycan limit their discretion, however social secretaties have both understanding andacceptance for rules and policies. In general, this study shows that socialsecretaries despite all do exprience having a certain level of discretion.

Lilja, A. & Topilina, G. “Att jobba manualstyrt kräver en god kompetens”. En intervjustudie om Intervju om anknytningsstil i Sverige. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2019. Standardiserade bedömningsmetoder är en del av socialarbetares vardag. Enligt Socialstyrelsen ökar intresset för att använda standardiserade metoder och ett evidensbaserat arbetssätt inom socialt arbete i Sverige. Samtidigt finns bristfällig information om vilka metoder som anses vara evidensbaserade och vilka som inte är det. Denna studie fokuserar på Intervju om anknytningsstil (IAS) - en standardiserad bedömningsmetod som syftar till att kartlägga och mäta kvalitet på klientens nära relationer. IAS saknar enligt Socialstyrelsen evidens och utvärdering men används i barn- och familjehemsutredningar. Syftet med studien är att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur socialarbetare använder IAS i det praktiska sociala arbetet med fokus på de yrkesverksammas uppfattning av metoden och metodens roll i arbetsprocessen. Studien syftar även till att undersöka vilken tilltro socialarbetare har till metoden och resultatet samt om metoden har någon påverkan på kontakten med klienten. För att uppfylla studiens syften har sju socialarbetare intervjuats som använder IAS i sitt arbete. Studiens resultat visar att trots metodens standardiserade utformning skiljer sig användandet både gällande syfte och utförande. Informanterna har skilda uppfattningar om vilka slutsatser som kan dras av IAS och hur metoden påverkar relationen till klienten. De flesta respondenter betvivlar att IAS är knuten till forskning och uttrycker att metoden inte är tillräckligt effektiv och tidsenlig. Samtidigt ser flera av informanterna tydliga fördelar med att använda IAS i sitt arbete. / Lilja, A. & Topilina, G. “You Need to Be Very Competent to Use the Standardised Methods”. An Interview Study of Adult Attachment Interview in Sweden. Degree project in Social Work. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019. Standardized assessment methods are part of the everyday lives of social workers. According to Socialstyrelsen, the interest in using standardized methods and an evidence-based approach in social work in Sweden is increasing. At the same time there is insufficient information about which methods are considered to be evidence-based and which are not. This study focuses on Attachment Style Interview (ASI) - a standardized assessment method that aims to map out and measure the quality of the client's close relationships. According to Socialstyrelsen, ASI is lacking in both evidence and evaluation, yet is used in home assessments where children are concerned. The purpose of the study is to investigate, from an organizational theoretical perspective, how social workers use ASI in their practical work, focusing on the perception of professionals regarding the method and the role of the method within the work process itself. The study also aims to investigate what trust social workers have regarding the method and its results, and whether the method has any influence over/on the contact with the client. To fulfill the aims of the study seven social workers currently using ASI in their daily work have been interviewed. The results of the study show that, despite the standardized design of the method, the use differs both in terms of purpose and design. The informants have different opinions about what conclusions can be drawn from the ASI, and how the method affects the relationship with the client. Most respondents doubt that the ASI is linked to research, and state that the method is not sufficiently effective nor contemporary. Nevertheless, several of the informants agree on clear advantages in using ASI in their work.

Titel: Digital organisationsstruktur under en kris – en fallstudie om organisationsförändring i en kommun under en pandemi   Bakgrund: 2020 blev ett år som många helst inte vill minnas. En pandemi lamslår större delen av världen och organisationer måste snabbt ställa om sin verksamhet för att möta myndigheternas krav och att bibehålla sin verksamhet. Företag och organisationer har rekommenderats att arbeta hemifrån så gott det går. Studie är en fallstudie och djupanalys av hur en kommun arbetar med att möta krisen kring Covid-19. Den handlar om kommunen arbetar med deras interna struktur och framför allt hur omställningen har gått från att arbeta på fasta kontor till att på kort tid implementera en organisationsförändring för att kunna låta sina anställda arbeta online hemifrån.   Syfte: Med denna studie vill jag undersöka hur en kommun arbetar med online som företagsstruktur innan och efter Covid-19 pandemin för att sedan ta reda på hur en beslutsfattare inom en kommun arbetar med att möta krisen med pandemin.   Teori: Teorin består av två huvudområden; Organisationsstruktur och organisationsförändring. Där olika teorier som rör omställningar och strukturer lyfts fram som är relevanta för fallstudien.   Metod: Studien är gjord genom en kvalitativ induktiv forskningsansats med en fallstudiedesign. Där en djupanalys har gjorts efter att jag har utfört en intervju med en högt uppsatt HR-chef inom en kommun i Mellansverige för att samla in den data som studien baseras på.   Analys: Analysen tar upp vad kommunen har och har haft för svagheter respektive styrkor för att möta denna och framtida kriser. Det lyfter också fram vilka teoretiska begrepp och metoder som har användes och kan användas i liknande situationer samt hur kommunen har förändrat sin organisationsstruktur till allt mer digital och online verksamhet.   Slutsats: Det går aldrig att förbereda sig för en kris. Kommunen gör övningar och tar lärdomar av andra kommuner. Att förändra kommunens struktur under loppet av ett par månader har gått bra tack vare att man implementerat digitala verktyg som underlättar för medarbetarna att arbeta hemifrån i större utsträckning. Kommunen tror att man i framtiden kommer att arbeta med en hybrid struktur där online och kontorsarbete mixas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur det går till när bibliotekarier inom projektet Bokstart skall göra urvalet av böcker till förskolors kapprumsbibliotek, samt vilka kriterier de utgår från i detta arbete. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på bokstartsförskolorna upplever det befintliga barnboksutbudet i kapprumsbiblioteken. Den empiri som ligger till grund för studien samlades in genom intervjuer med bibliotekarier samt enkätformulär till vårdnadshavare på bokstartsförskolorna. Empirin har analyserats och diskuterats utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv (Flaa m.fl., 1998), samt de centrala teoretiska begrepp som studien utgår ifrån, dvs. samverkan, samarbete och samordning, samt literacy, emergent literacy, family literacy och mångfald.  Resultatet visar att samtliga bibliotekarier redogör för en och samma process när det kommer till urvalet av böcker till kapprumsbiblioteken, närmare bestämt att detta sker i ett samarbete med kapprumsansvarig personal på respektive förskola. Studiens resultat pekar dock på betydelsen av ett fungerande samarbete med personalen på förskolan, detta för att bibliotekarierna skall kunna få information om den barngrupp som de skall anpassa urvalet efter. Studien synliggjorde även vilka aspekter de enskilda bibliotekarierna tar i beaktande när de gör sina urval. Därtill visar resultatet att vårdnadshavarna vid bokstartsförskolorna i stora drag ställer sig positiva till det utbud av böcker som de erbjuds i kapprumsbiblioteken. Närmare hälften av vårdnadshavarna anser dessutom att kapprumsbiblioteket har ökat deras barns intresse för läsning och böcker. Överlag bekräftar studien tidigare forskning, bland annat vikten av att yrkesverksamma gör medvetna val av böcker så att det finns något som passar alla barn, samt betydelsen av att böckerna speglar den mångfald av individer som finns i samhället (Koss, 2015; Lynch, 2016; Price, Ostrosky & Mouzourou, 2016). Studien har i sin helhet gett en bild av hur betydelsefulla kapprumsbiblioteken kan vara om samarbetet fungerar så att budskapet om läsningens och böckernas betydelse sträcker sig ända från biblioteket till hemmet via förskolan.