Strid, Susanne & Tempte, Maria (2016). Lärarens yrkesroll - ur ett specialpedagogiskt perspektiv med förskollärares förhållningssätt. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med vår studie är att studera hur nio lärare som undervisar i grundskolans år F-6 resonerar om vilka arbetsuppgifter de har. Vi vill även undersöka om lärarna har särskilda strategier i sitt arbete med eleverna då problem uppstår. Vi har även ett bisyfte vilket är att belysa lärarnas syn på den egna rollen i perspektiv av forskning om förskollärare.Vilka arbetsuppgifter anser de intervjuade lärarna att de har?Vilka förmågor behöver de intervjuade lärarna ha för att kunna utföra sitt arbete?Vilka problem möter de intervjuade lärarna i arbetet med eleverna?Hur ser de intervjuade lärarnas tillvägagångssätt ut när det uppstår problematiska situationer?Tidigare forskning och teoretisk förankring: Studien utgår ifrån tidigare forskning inom de olika rollerna som krävs av lärarna.(Brante, 2008 m.fl.) Den utgår även ifrån vad forskningen säger om lärarens strategier när dilemma uppstår i klassrummet. (Greene, 2011 m.fl.). Studien tar även avstamp i organisationsteori (Berg, 2003 m.fl.) där skolans komplexitet lyfts fram. Vidare tar den även stöd i specialpedagogisk teori (Nilholm, 2007 m.fl.), men även om förskollärarens yrkesroll Sandberg (2009). Inom specialpedagogisk forskning urskiljs ofta olika perspektiv, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet. Den forskning som vi hittat bygger på lärare, förskollärare och elevers relationer. Vi har även medvetet valt att ta del av vad forskningen säger om specialpedagogens roll som ett förebyggande arbete.Metod: Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som vi har delat upp i två delstudier. Dels en kring lärarens yrkesroll med halvstrukturerade intervjuer och dels en med en casestudie för att ta del av lärarens strategier kring elever i problematik. Till grund för intervjuerna ligger en intervjuguide och ett färdigt case.Resultat: Genom analys av vårt empiriska material har vi funnit fyra teman. Första temat är relationer som handlar om att skapa bra relationer till eleverna. Andra temat är samarbete vilket innebär vikten av samarbete mellan elev och lärare men även mellan lärarna. Tredje temat handlar om anpassningar och inkludering i klassrummet. Hur lärarna arbetar på olika sätt för att alla elever ska nå sina mål. Det fjärde och sista temat är dilemma där lärarna har fått ta del av ett case och sedan fått beskriva vilka strategier de har för att möta eleven. Under dessa teman visar sig en del likheter som vikten av samtal och kommunikation för att nå framgång.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen med sin övergripande kompetens används i alla nivåer i organisationen och behövs finnas tillgänglig i skolan för att alla elever ska gynnas. Det går inte att se elever, lärare och specialpedagoger var för sig utan att alla måste ses tillsammans i ett sammanhang. En reflektion vi gör, utifrån våra intervjuer är vikten av att huvudman beskriver specialpedagogens yrkesroll och blir tydlig i skolans organisation. Där kan vi se utifrån vår studie att vi kan vara bra förändringsledare, stötta lärare och få till tidigare insatser som gör att fler elever fångas upp. Nilholm (2007) och Ahlberg (2013) menar att samspelet mellan olika aktörer är viktiga för att eleverna ska nå sina mål. Det måste finnas bra relationer mellan alla parter.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, förskollärare, grundskollärarens yrkesroll, organisationsteori, relationellt perspektiv, specialpedagog.

Denna uppsats undersöker skolbibliotekens förutsättningar på kommunal nivå genom att använda sig av flera teoretiska och metodologiska angreppssätt. Särskilt central är frågan om varför relativt få elever har tillgång till skolbibliotek, trots att deras rätt till detta har varit lagstadgad sedan 2011. Uppsatsen vilar dels på en kulturanalys och dels på en fallstudie av ett projektarbete i Kiruna kommun där målet var att ta fram en skolbiblioteksmodell för samverkan mellan det kommunala biblioteket och skolan. Kulturanalysens kärna utgörs av en diskursanalys av skolbibliotekens kontext och villkor utifrån tre aktörer som är centrala i arbetet med skolbiblioteksutveckling på kommunal nivå: Skolan; Biblioteket; Kommunpolitiken. Fallstudien syftar till att ta vara på den kunskapsutveckling och det teoretiska arbetet utfördes i samband med projektarbetet, samt att utgöra en konkret bas för en vidare analys av skolbibliotekens villkor. Uppsatsens grundantagande är att även om diskursiva skillnader och strider kan vara till fördel för en verksamhets utveckling måste det finnas tillräckliga kontaktytor aktörerna emellan för att en verksamhet alls ska vara möjlig. Utifrån detta undersöks hinder och möjligheter för att detta ska ske. Sammanfattningsvis visar uppsatsen på att skolbibliotekens utveckling är beroende av en komplicerad dynamik. En skolbiblioteksutveckling av det slag som förespråkas av bibliotekssfären – i enlighet med enligt skolans värden ”beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund” – innebär ur skolans perspektiv en omfattande omställning i förhållande till nuvarande föreställningar om skolbibliotekets verksamhet. Tillsammans med ekonomiska faktorer påverkar därför organisationskulturella faktorer och förkunskaper förutsättningarna för skolbibliotekens utveckling. Det finns därför behov av breda fortbildningsinsatser gentemot skolan, tvärvetenskaplig forskning om skolbibliotek samt motsvarande inslag i lärarutbildningen. Det går även att se ett behov av att biblioteksfältet ytterligare etablerar sig som profession. Slutligen är det av vikt att förr snarare än senare upprätta ramar för evidensbaserad och integrerad skolbiblioteksverksamhet där skol- och biblioteksprofessionerna kan mötas i praktiskt samarbete – snarare än att låta skolbiblioteksdiskursen fastna i logistik, isolerade (till skillnad från integrerade) biblioteksinsatser eller ett sökande efter konsensus i resonemang om den ideala innebörden i begreppet ”skolbibliotek”.

Trust-based management has become increasingly widespread in Sweden in the past few years, and an increasing number of municipalities are adopting trust-based methods. Previous research and pilot projects have centered heavily on health, education, social care and welfare, areas that are in many ways profoundly different from public libraries. The aim of this thesis is to explore the challenges and possibilities associated with public libraries’ adoption of trust-based management. A survey with open-ended questions was sent out to library staff and managers in nine Swedish municipalities, and a total of 39 surveys were completed. The questions were based on the seven principles of trust that the government-appointed “Tillitsdelegationen” (the “Trust Delegation”) formulated. The study found that both library staff and managers feel like their immediate superiors show them a high level of trust, manifested in a sense of considerable freedom in how they perform their work. However, the study also shows that trust is highly contextual and that there are a number of areas where trust is problematic, not least in terms of how the library relates to the public. One of the biggest challenges for public libraries when adapting trust-based management is that different members of staff understand the libraries’ mission in different ways, which complicates the core principle of trust-based management of structuring work based on the citizen’s needs.

Inom ledningsteorin och ledarskap diskuteras effekterna av en decentraliserad ledning. Vilka fördelar och nackdelar påvisar ett distribuerat ansvar i förhållande till en centraliserad ledningsprocess? Forskningsfältet har tidigare varit delat mellan två paradigm, ledarskapsteorins humanistiska och organisationsteorins strukturella perspektiv. Nutida forskning påvisar att en balans med förmågan till perspektivering mellan forskningsidealen skapar en konstruktiv ledningsprocess som kan hantera dagens militära komplexa problem. För att balans skall uppnås behöver den professionella expertisen öka förståelsen för hur handlingsutrymmet inom en decentraliserad organisation påverkar verksamheten och ledningsprocessen. Hur handlingsutrymmet som fenomen förstås beskrivs av forskningen som relativt outvecklat vilket skapar denna uppsats induktiva syfte.  Studiens teoretiska bidrag är en normativ modell som konceptuellt beskriver faktorer som påverkar handlingsutrymmet inom en militär beslutsprocess, faktorer som både begränsar och möjliggör ett avdelat ansvar. Resultatet visar att Försvarsmakten som organisation behöver öka förståelsen för det strukturella perspektivet för att uppnå en balans inom ledningssystemet. Genom kommunikation och relationsskapande processer skapas ett situationsanpassat dynamiskt förhållningsätt till kontroll som möjliggör en decentraliserad ledningsfilosofi. Studiens resultat erbjuder Försvarsmakten en militär nytta som på kort sikt kan bidra till en ökad operativ effekt.

Uppsatsen handlar om att studera två fotbollsföreningars arbete med egna verksamhetsmodeller. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om värderingar och uppfattningar runt en sund barn- och ungdomsfotboll på föreningsnivå. För att kunna se hur klubbarna arbetar för att försäkra sig om att verksamheten bedrivs utifrån ett barnrättsperspektiv, granskas deras textdokument och två företrädare, en från respektive förening, har också fått ge sin bild av förändringsarbetet i intervjuer. Studien är en jämförande fallstudie med en kvalitativ textanalys i form av ideologianalys och den metodiska ansatsen i undersökningen är induktiv. Grunden för materialet utgörs främst av dokument från de två föreningarna och de två övergripande förbunden, två kvalitativa samtalsintervjuer men också av ett underlag av tidigare forskning. I uppsatsen används inte någon generell och övergripande teori utan istället används olika teoretiska verktyg i analysen av den insamlade empirin. Dessa är organisationsteori, begreppet kvalitet och ett ideologikritiskt angreppssätt. Både Enskedes och Sundbybergs modeller ger uttryck för ett tydligt barnrättsperspektiv eftersom fokus läggs på barns och ungas utveckling. I bägge föreningsmodellerna finns också tydliga mål om att försöka påverka omgivningen. De båda föreningsrepresentanternas definitioner av en sund barn- och ungdomsfotboll skiljer sig något åt, vilket tyder på att definitionen av en sund barn- och ungdomsfotboll är personlig och att den formas utifrån den egna kontexten. Att försöka mäta modellernas resultat och att därmed bestämma vilken typ av verksamhet som är bäst för de enskilda individerna är svårt, eftersom det handlar om att mäta svårgripbara kvalitativa värden som bestäms utifrån personliga subjektiva bedömningar. De uppenbara skillnaderna mellan de fyra textdokumenten handlar om att två av dem fungerar som plattformar på förbundsnivå medan de andra två är anpassade till föreningsnivå. Spänningen mellan idrottens föreningsfostrande och dess tävlingsfostrande uppdrag återfinns också, även om tonvikten ligger på att tona ner resultatfixeringen till förmån för individens utveckling. / In this thesis two football clubs working with their own operations models are examined. The purpose of this paper is to increase awareness of values and beliefs about a healthy child and youth football at club level. To see how the clubs are working to ensure that operations are carried out from a child rights perspective, text documents are examined and a representative from each club has been asked to provide their views in interviews. The methodological approach of the study is inductive and the study is conducted through a comparative case study with a qualitative text analysis. The paper employs a variety of theoretical tools in the analysis. Both models reflect a clear child rights perspective with a focus on youth development. The clubs also intend to influence the surrounding environment. The definitions of a healthy child and youth football differ slightly, suggesting that the definition is personal and is based on their respective context.

Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares subjektiva upplevelser och erfarenheter av det sociala arbete som de utför. Följande frågeställningar har formulerats; Upplever lärarna att de utför socialt arbete i förhållande till sin yrkesroll? Vilka delar av sitt arbete ser de som socialt arbete? Hur upplever lärarna sitt handlingsutrymme för att kunna utföra socialt arbete i sin yrkesroll? Vad är lärares uppfattning kring huruvida socialt arbete ska ingå i yrkesrollen eller inte? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av organisationsteorins organisationskultur samt handlingsutrymme. 7 grundskollärare från olika kommunala skolor i Skåne har intervjuats om sina subjektiva upplevelser av det utförda sociala arbetet. Resultatet av studien visar att för samtliga intervjupersoner utgör det sociala arbetet en central del av det vardagliga praktiska arbetet. De beskriver hur det praktiska kunskapsutlärandet inte är genomförbart utan att inkludera socialt arbete. Lärarens berättelser om det sociala arbetet i yrkesrollen handlar om att bygga relationer, att lära eleverna att samspela med andra samt hur de arbetar förebyggande. / The purpose of this study is to describe and analyze teacher’s subjective experience of the social work they conduct. The following questions have been formulated: Do the teachers experience that they conduct social work in relation to their professional role? What parts of their work do they recognize as social work? How do teachers experience their room of maneuver to be able to conduct social work in their professional role? What are the teacher’s opinions of whether social work should be included in the professional role or not? This study is based on a qualitative approach with semi-structured qualitative interviews as a method. The empirical data were analyzed with the help of organizational theory, organizational culture, and the room of maneuver. 7 primary school teachers from various municipal schools in Skåne (Scania) were interviewed about their subjective experiences of the performed social work. The result of the study shows that for all the interviewees, social work is a central part of everyday practical work. They describe how the practical teaching of knowledge is not feasible without including social work. The teachers’ accounts of the social work within their professional role depict to build relations, to teach the students how to interact with others and how they work preventively.

No description available.

År 2022 presenterades nya lagförslag i syfte att införa kvalitetskontroller och tillståndsplikt för landets samtliga skyddade boenden. Nya kvalitetskrav och införandet av tillståndsplikt kan komma att innebära omfattande organisatoriska skillnader för ideella kvinnojourer som bedriver sin verksamhet självständigt och kvinnoseparatistiskt. Huvudsakligen studeras om kvinnojourer ser att tillståndspliktens eventuella konsekvenser i längden kan komma att hindra våldsutsatta kvinnors tillgång till hjälp och stöd. Studien syftar intervjua yrkesverksamma inom kvinnojourer i Sverige. Vi har genomfört fyra intervjuer med representanter från kvinnojourer som är medlemmar i Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS). I syfte att bidra med en öppenhet och frihet i intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Genom att använda oss av nyinstitutionell organisationsteori som teoretiskt ramverk har empirin analyserats utifrån begreppen legitimitet, handlingsutrymme och likriktning. I analysen skildras en omfattande oro bland kvinnojourerna över den stora påverkan implementering av lagförslagen skulle ha på organisationernas framtid. Resultatet lyfter viktiga aspekter så som systerskap, tillgänglighet och trygghet som grundläggande för verksamheten och kvinnojourerna ser stora risker med att behöva förlika sig med lagförslagens krav.

The aim of this study was to investigate through a survey study social workers' experiences of their working methods and development within the social services. The study also examined the level of involvement social secretaries experience in the development of their workplace and whether this had an impact on their view of organizational changes. The interest in social workers’ attitude towards their working methods and the development of the organization was based on the authors' own experiences during Work-Based Education (VFU), a mandatory component of the bachelor's degree program in social work. During the VFU, the authors experienced some working methods as old-fashioned and that the interest in developing and changing those working methods did not seem to be a priority to staff. The authors also wondered if social secretaries experienced their role in the development of the organization as important and how involved they felt in making decisions that influence the workplace and the way they work. And if not, does that have an impact on their attitude toward the development of the organization. Further the authors experienced an inertia when it came to organizational change and wondered where it came from. The results showed that the majority of social secretaries are satisfied with the working methods and that organizational development is part of their work. At the same time, the results of the study showed that social workers want decisions to be made based on knowledge within the profession, the needs of clients, and evidence-based practices, but in reality, decisions are made by management staff and politicians, which prevented social workers from influencing the decisions. The majority of social secretaries were positive to organizational development, and those who perceived their opinion as important to the development process had an even more positive attitude towards organizational change and development. / Syftet med studien var att genom en enkätstudie undersöka socialsekreterares upplevelse av arbetssätt och utveckling inom socialtjänsten. Enkäten skickades ut till socialsekreterare i olika kommuner, inom olika verksamhetsområden i Sverige. Studien ville även undersöka hur delaktiga socialsekreterare kände sig i utvecklingen av arbetsplatsen och om känslan av delaktighet spelade roll för inställningen till utveckling. Intresset för socialsekreterarnas inställning till arbetssätt och utveckling av verksamheten grundade sig på författarnas egna upplevelser från den Verksamhetsförlagda Utbildningen (VFU) under termin fem på socionomprogrammet, då vi lade märke till att en del arbetssätt kändes gammalmodiga och att intresset för utveckling och förändring av befintliga arbetssätt inte verkade prioriteras. Vi ställde oss frågan ifall socialsekreterare upplevde att deras roll i utvecklingen av verksamheten var viktig och om de kände att det fanns möjlighet att vara med i beslut och påverka arbetsplatsen och arbetssättet, och om inte, hur påverkade det i sin tur inställningen till utveckling. Vi upplevde en tröghet när det kom till förändringar och undrade var den kom ifrån. Resultatet av studien visade att majoriteten av socialsekreterare var nöjda med arbetssätten, och att det var en del av deras arbete att utveckla verksamheten. Samtidigt visade resultatet en önskan från socialsekreterare att beslut skulle fattas mer utifrån professionens kunskap, klientens behov och evidensbaserad praktik, men att besluten i verkligheten kom ifrån ledning och politiska beslut, som socialsekreterare inte hade någon möjlighet att påverka. Majoriteten var positiva till utveckling av verksamheten och de som upplevde sin åsikt som viktig var mer positivt inställda till utveckling och organisationsförändringar. Teori: Karasek och Theorell (1990), krav-, kontroll- och stödmodellen samt organisationsteori. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie där 116 socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten besvarade en enkät. Slutsatser: Socialsekreterare är generellt positiva till arbetssätten och utveckling av socialtjänsten. De önskar att utvecklingen baseras mer på professionens expertis, klienters behov och evidensbaserad praktik till skillnad från idag då det framförallt är politiska beslut som styr utvecklingen. Det finns ett samband mellan att känna att ens åsikt i utvecklingen är viktig och inställning till utveckling.

Uppsatsen tar upp huruvida det är hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritära eller om det finns en annan förklaring.