The aim of this thesis is to determine how the 2018 draft of the first Swedish National Library Strategy was received by the library sphere and its other stakeholders and how their views may have affected the final version of the National Library Strategy published in 2019. To approach the purpose of this investigation a rhetorical analysis of the written comments of the stakeholders have been carried out to examine how they make their arguments and voices heard. The empirical analysis is based on these 83 statements of opinions that were handed in to the National Library of Sweden between May and October 2018. For the first time in Swedish history a National Library Strategy has been formed in attempt to promote cooperation and library development within the public library sphere. To examine the impact of this organizational change the theory of New Public Management has been applied to the study. The result of this thesis shows a varied response to the National Library Strategy draft, with comments on both structure and disposition, language and content. Many appreciate the chance to get involved and use this chance to voice their opinions on matters both small and wide. The response from the stakeholders has also shown a questioning of the form of the National Library Strategy draft as centralizing and governing instead of collaborative and supportive. Earlier research also shows the question to be complex and diverse. This thesis serves as a contribution to the research field on library development, organizational change and cultural policies. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Syftet med studien var att undersöka hur rektorer och förskollärare beskriver arbetet med barn i behov av särskilt stöd, likvärdighet och specialpedagogiska behov i relation till förskolans organisatoriska förutsättningar. Detta för att analysera vilka tänkbara konsekvenser det kunde få för barns rättigheter till en likvärdig förskola. Studien använde sig av en kvalitativ ansats där tre rektorer och sju förskollärare deltog genom kvalitativa intervjuer. Empirin från den kvalitativa undersökningen analyserades med stöd av ramfaktorteorin av Urban Dahlöf och Ulf P. Lundgren och Thomas Skirtic´s organisationsteori. Huvuddragen av studiens resultat visade att förskolans yttre ekonomiska ramar påverkade de positiva arbetsprocesser som rektorerna och förskollärarna såg stärka arbetet med barn i behov av särskilt stöd och likvärdighet. Budget och resursfördelningssystem hade stor inverkan på förskolornas faktiska förutsättningar som grundbemanning, förskollärartäthet, kompetensutveckling och barngruppernas storlek. Vidare visade resultatet att antalet barn i behov av särskilt stöd och barn med diagnoser hade ökat i de undersökta förskolorna, vilket skapade en större efterfrågan på specialpedagogisk kunskap. Studiens teoretiska analys tydliggjorde att förskolan i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd hade inslag av både den adhocratiska organisationen och den professionella byråkratin. Adhocratiska inslag som relationell pedagogik, kompetensutveckling, samverkan och kollegiala samarbeten behandlades i intervjuerna. Samtidigt visade den ökade efterfrågan av specialpedagogik och specialpedagoger i förskolan på inslag av den professionella byråkratin i resultatet.

Introduction. The purpose of this thesis is to investigate the means of control that a municipality has over privatized library services. Specifically what methods of evaluation it uses, and how it formulates its demands in contracts and other documents. The case study was the municipality of Nacka, Sweden. Method. All documents investigated in the thesis with information concerning the public libraries of Nacka kommun were gathered from the municipality's website and archive. Interviews were conducted with representatives of the two contractors currently in charge of operating the six library branches of the Nacka library system. Analysis. Document analysis was used to identify sections of text with relevant information. Taking into account the status and relationship of the source documents theses were arranged thematically according to a model of organizations proposed by Charles Perrow. The motive of the analysis was to identify the ends the municipality has in mind for the libraries and what means they propose to use to reach those ends. Perrow’s concept of bounded rationality was used to look for inconsistencies in the relationship between means and ends in the organizational structure. Insights gained from the interviews were used to corroborate the findings. Results. Instances of bounded rationality was found in the way the municipality specifies and evaluates the work of the external contractors. Further studies should take into account the interests of the contractors and how that affects the privately run public libraries. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Studies of organizational learning have found that military organisations can benefit from developing organizational learning. Successful implementation of organizational learning exists in the Israeli army. This study analyses the organizational learning capability of the Swedish army. By adopting the organizational learning capability theory by Visser and applying it to data collected through both documents and interviews, this study investigates the possible harmony and dissonance between the data. The findings discovered that while there is compatibility in two out of four dimensions, which is interpreted as the Swedish army having a good baseline to build their organizational learning; it also ascertained that there is a large dissonance regarding knowledge conversion. This is seen as a probable inhibitor for the implementation of organizational learning in the Swedish army. Specifically, is the lack of education in knowledge conversion seen as a large threat to the organization successfully implementing organizational learning. The study contributes to the research field with a comparison of the normative level and reality; in this it contributes with an understanding of which parts can be considered to facilitate and inhibit organizational learning. Furthermore, it gives the Swedish Army several recommendations to accelerate their capabilities in organizational learning.

Gemensamma operationer handlar om att integrera stridskrafter, samtidigt som försvarsgrenar innebär en uppdelning av stridskrafter i separata organisationer. Hur påverkar en försvarsmakts organisationsstruktur dess förmåga att genomföra gemensamma operationer? I uppsatsen studeras Försvarsmaktens omorganisation till försvarsgrensstaber i perioden 2018–2021 som ett fall av militär organiserad för gemensamma operationer. Henry Mintzbergs Structure in Fives och Aaron P. Jacksons The Four Aspects of Joint används för att kombinera ett organisationsteoretiskt och krigsvetenskapligt perspektiv. Organisationens struktur utläses ur offentliga dokument. Den teoretiska analysen visar att Försvarsmaktens förmåga att integrera stridskrafter i gemensamma operationer kan minska till följd av omorganisationen. Detta beror på en ökad divisionalisering (uppdelning i självständigare delar) respektive avveckling av gemensamma ledningsstrukturer. Som slutsats föreslår författaren att relationen mellan organisationsstruktur och gemensamma operationer kan beskrivas med hjälp av två sammanhängande modeller. Den ena beskriver stridskrafter med olika stark organisatorisk självständighet. Den andra ställer stridskraft som organisatoriskt indelningskriterium mot indelningar med integrerade stridskrafter. Styrkor och svagheter i val av struktur beskrivs utifrån hur väl olika interdependencies (ömsesidiga beroenden) hanteras. Författaren föreslår att gemensamma ledningsstrukturer är nödvändiga för att överkomma de inneboende motsättningar som finns i varje organisatorisk grundlösning. Efter analysen tydliggörs att den krigsvetenskapliga teorin påverkas av ett utgångsperspektiv som förutsätter existensen av självständiga försvarsgrenar. Organisationsteorins bidrag utgör enbreddning av detta perspektiv.

Försvarsmakten uppnår inte sina jämställdhetsmålsättningar med en ökad andel kvinnliga officerare på högre chefsnivåer. Detta trots att styrdokument och policys finns, är välkända och etablerade i organisationen. Samtliga militära yrken har varit öppna för kvinnor i mer än 30 år, fortfarande är dock antalet kvinnor som valt att göra karriär på högre nivå idag lågt.  Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att utforska och förstå hur kvinnliga officerare ser på valet att göra karriär – om det är ett aktivt val, ett incitament eller en konsekvens av något. Upplever kvinnorna några hinder eller motstånd, i organisationen eller hos dem själva? Resultatet visar att kvinnliga officerare som finns i Försvarsmakten idag är nöjda med sina befattningar på olika nivåer och de val som de gjort för att nå dit. Motstånd och hinder upplevs inte i den omfattning som tidigare forskning beskriver. Chefers stöd är starkt och avgörande, organisationen har erbjudit möjligheter för kvinnorna att utvecklas och välja karriär efter vilja, förutsättningar och intressen. Däremot lockar inte det högre chefskapet kvinnliga officerare i den omfattning som Försvarsmakten eftersträvar. En diskrepans finns mellan uppsatta mål och de val som kvinnorna gör.  Kvinnor som söker sig till militära organisationer har inte siktet inställt på karriär. Kvinnor behövs på alla nivåer men för att få fler att söka sig till högre befattningar behövs tidig uppmuntran och målbilder. Stödet för- och möjligheter att som officer och kvinna göra karriär som chef, finns väl etablerat i organisationen idag.

No description available.

Barn riskerar att fara illa eller dö när anmälningsskyldiga underlåter att följa den lagstadgade anmälningsplikten. Denna studie har därför genom sex kvalitativa semi- strukturerade intervjuer undersökt hur anmälningspliktig skolpersonal upplever att organisatoriska faktorer påverkar deras skyldighet att anmäla oro till socialtjänsten, samt vilka faktorer som anses underlättande eller försvårande i anmälningsproceduren. Kuratorer, pedagoger samt skolledare har deltagit i undersökningen. Organisationsteori och Lipskys handlingsutrymmesbegrepp har använts som teoretiska utgångspunkter. Tematisk analys har tillämpats. Resultatet indikerar att skolornas organisering kan underlätta eller försvåra anmälningsproceduren. Det upplevs positivt om anmälningsrutinen är organiserad så att pedagogerna inte behöver underteckna orosanmälningar – för att skydda relationen till eleven. Synen på socialtjänsten bland vårdnadshavare beskrivs vara negativ och påverka beslut om anmälan. Förmågan och möjligheten att upptäcka sådant som kan föranleda en orosanmälan beror på hur skolan är organiserad samt personalens yrkesroll och arbetsmetoder. Vidare är beslut om orosanmälan kontextbundet och beror till stora delar på vårdnadshavarnas respons när skolpersonalen uttrycker sin oro. Formella och informella möten beskrivs underlätta anmälningsproceduren då kollegial samverkan minimerar risken att elever faller mellan stolarna. Sekretessen mellan socialtjänst och skola upplevs försvårande. En lättad sekretesslagstiftning för att främja samverkan mellan socialtjänst och skola beskrivs vara önskvärt. Avslutningsvis finns en rad faktorer, både organisatoriska och individuella vilket ökar eller begränsar skolpersonalens handlingsutrymme i anmälningsproceduren, exempelvis personalens utbildning, arbetslivserfarenhet, yrkesroll samt organisationens rutiner.

Previous research has emphasized the importance of engineering services and adaptability in the early stages of construction projects. Public clients usually procure engineering services from private companies, which makes their procurement strategies important in creating incentives for adaptability and innovation for the service providers. Due to the high uncertainty and clients’ lack of understanding of the tasks they procure, the procurement of services is argued to be challenging – especially for public clients. Despite this, studies on the procurement of engineering services are scarce, as is research on the effects on adaptability. The purpose of this thesis, therefore, is to increase the understanding of organizational control in the public procurement of engineering services, by focusing on task characteristics, control modes and their effects on adaptability. A single case study of the Swedish Transport Administration was analyzed using the three models developed in the appended papers, i.e., the expanded control model, the procurement model for services and the classification model. The empirical data, consisting of interviews, observations and documents, were analyzed using visual mapping and flexible pattern matching. The findings illustrate that uncertainty is the task characteristic that differs between the early phase of construction (i.e., physical planning) and subsequent stages (i.e., tender document), while knowledge of the transformation process is the task characteristic that differs between a standard contract and an environmentally sustainable contract. Thus, when procuring engineering services including carbon reduction goals where new solutions are needed, new procurement strategies are necessary. In order to cope with the high uncertainty and low knowledge of the transformation process, social control is preferable. In addition, using social control will enhance the service providers’ willingness to adapt. These findings are important in the procurement of engineering services because uncertainty and the client’s understanding of the tasks are two of the main aspects that make engineering services difficult to procure. By combining task characteristics, control modes and their effects on adaptability, this thesis illustrates the importance of focusing on the entirety of organizational control. For example, even though process control and social control both incentivize the service provider to adapt to change, process control is less suitable for a public client when uncertainties are high. In addition, when choosing control modes related to the specification and reward system, it seems more efficient to provide the same incentives (i.e., process control may be combined with social control), whereas output control should not be combined with any other control mode. This shows the importance of combining the three variables and that the three main models of this thesis can be important tools. This knowledge and the models may therefore be useful to academics as well as practitioners. The results contribute to the scarce research on the procurement of engineering services for construction projects, as well as to the control literature. / Tidigare forskning har betonat vikten av tekniska konsulttjänster och anpassning i de tidiga skedena av ett byggprojekt. Vanligtvis köper offentliga beställare tekniska konsulttjänster från privata företag och således är deras val av inköpsstrategier viktiga, både för att skapa drivkrafter för anpassning och innovation hos tjänsteleverantörerna. Upphandling av tjänster anses vara svårt i allmänhet och för offentliga beställare i synnerhet. Det beror på de höga osäkerheter som kännetecknar tjänster, samt beställarnas brist på förståelse av uppdraget de köper. Trots det är studier kring inköp av tekniska konsulttjänster, likväl som effekter på anpassning få. Syftet med den här avhandlingen är att öka förståelsen för organisationsstyrning i offentlig upphandling av tekniska konsulttjänster, genom att fokusera på uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning.      En fallstudie av Trafikverket genomfördes och applicerades på de tre modeller som utvecklats/justerats i de två bifogade artiklarna med syfte till att illustrera modellernas användbarhet. De tre modellerna består av: en vidareutvecklad styrningsmodell, en inköpsmodell för tjänster och en klassificeringsmodell. Det empiriska materialet består av intervjuer, observationer och dokument. För att analysera dessa, användes tabeller för att kunna visualisera och en flexibel matchning för att upptäcka mönster i materialet.  Resultaten visar att nivån av osäkerhet är den karaktäristika av uppdraget som skiljer en tidig fas av en byggprocess (dvs. planläggning) och en senare fas (dvs. framtagande av förfrågningsunderlag). Däremot är det beställarens nivå av förståelse för uppdraget som skiljer mellan ett standardkontrakt och ett kontrakt som inkluderar lösningar för ekologisk hållbarhet. Således, när beställaren köper konsulttjänster med mål för ekologisk hållbarhet där nya lösningar behövs, olika inköpsstrategier är nödvändiga. För att kunna hantera de stora osäkerheterna och den låga förståelsen för uppdraget, är social styrning att föredra. Det kommer dessutom att öka tjänsteleverantörernas vilja att anpassa sig. Den här kunskapen är viktig för inköp av tekniska konsulttjänster, eftersom osäkerheter och beställarens förståelse för uppdraget är två av de huvudsakliga aspekterna, som gör tekniska konsulttjänster svåra att köpa in.  Genom att kombinera uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning illustrerar denna avhandlingen betydelsen av att fokusera på helheten. Även om processtyrning och social styrning föreslås för att ge tjänsteleverantören drivkrafter att vilja anpassa sig till ändringar, är processtyrning mindre lämplig för en offentlig beställare när osäkerheterna är stora. Det kan även konstateras att när beställaren väljer styrningstyp för uppdragsbeskrivningen och i ersättningsformen, verkar det mest effektivt att skapa likadana drivkrafter. Dvs. process styrning och social styrning kan kombineras, medan resultatstyrning inte bör kombineras med någon annan styrningstyp. Följaktligen visar detta på betydelsen av att kombinera de tre variablerna och de tre modellerna som presenteras i den här avhandlingen kan därför vara viktiga verktyg. Den här kunskapen och de här modellerna kan således vara användbara för forskare likväl som för praktiker. De här resultaten bidrar till den knappa forskningen inom inköp av tekniska konsulttjänster inom byggprojekt, likväl som till styrningsliteraturen. / <p>QC 20220425</p>

Sweden is a country that has identified the need to increase its military capabilities due to the ongoing decrease of stability in northern Europe. Russia is being more aggressive, and reports say that the latest military exercises in Russia has been focused on minimizing the time to mobilize large units. This development has led to a political will to expand the number of Swedish brigades that could be used to defend the country. Sweden has a long tradition of maneuver warfare. In the armed force´s handbooks and doctrines, you can find lots of evidence of an ambition to inflict damage on a potential enemy through the principle of combined arms. But are the Swedish armed forces organized in a proper way to do so?    The purpose of this essay is to investigate how the current organization could be complemented with a new type of infantry brigades. In doing so this essay is a comparative text analysis of doctrines and handbooks connected to two types of infantry battalions, one old organization from the cold war era and one modern. The results found in this is that the organizations are quite similar. Small differences lead to the conclusion that the modern style battalion organization is preferable, mainly to its organizational focus on delaying operations.