<p>Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering. Vi har tagit ett institutionellt perspektiv på dessa idéer. Reformförslaget som presenteras kan relateras till de idéer som finns inom NPM. Aktörerna är inte medvetna om den institutionella kontexten, utan tror att de handlar rationellt. Vi menar att de har utgått från ett positivistiskt modernistiskt perspektiv.</p><p> </p> / <p>The purpose of this paper is to examine the ideas behind the rethinking of Sweden’s cultural policy (Kulturutredningen) and if the ideas are related to the abstract management system "New Public Management". In the quest to do this we performed a qualitative content analysis. In the last decades, New Public Management (NPM) has been a popular style in the organization of the Swedish public service. NPM indicates a shift towards an increase of evaluations and control of the public sphere by operational, measureable goals that sets the terms for the financial allowance. In this paper we are trying to understand ideas through an institutional perspective. In our conclusion we describe the reform the rethinking suggests as under influence of NPM-ideas. The rethinking doesn’t recognize its institutional context and the influence of the NPM-ideas. Instead we are asserting that they are suggesting a rational reform. We claim that they have a perception of the world as right and wrong choices, and that one rationally can choose the right.</p>

During the autumn of 2007 I carried out an investigation within the bank and finance Sector. The aim of the investigation was to see how informal aspects could be understood in relation to equality within Bank AB? The main question was: Which are the obstacles and opportunities for equality within Bank AB? To answer the main question I asked the following questions to the material: Are there any gender related different within the organization? How are men and women represented within the internal magazine? Which are the conceptions related to sex/gender within the organization? The investigation is based on a survey, the internal magazine was investigated and finally interviews took place. Throughout the investigation I used organization theory in a gender perspective. With the gender organization theory I examined concepts as structures, leadership, symbolism and changes associated with equality. I also used an organization theory based on changing system/non changing system related to equality work. The analysis shows that obstacles related to equality are: masculinity is the norm and therefore is seen as the prototype, focus is on the imbalance between the sexes, direct and indirect discrimination do exist, a risk with internal recruitment are that positions may re-established and equality is placed on the management and staff department. The opportunities related to equality are: improve from management, quantitative aims can improve and contribute for the minority, equality model that has a management position and finally questioning of existing norms and values in the organization. / Hösten 2007 genomfördes denna jämställdhetsutredning inom bank- och finansbranschen. Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstås i relation till jämställdhet. Den konkreta och övergripande frågeställningen är: Vilka hinder och möjligheter framträder för jämställdhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frågan ställdes följande frågor till mitt material: Framträder det några skillnader inom organisationen som är relaterade till kön/genus? Hur framställs kvinnor och män i interntidningen? Vilka föreställningar finns om kön/genus i organisationen? Utredningen utfördes via enkäter, därefter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgångspunkt är organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gäller strukturer, ledarskap, symbolism och förändring. Även teoretiska resonemang om systemförändrande/systembevarande jämställdhetsarbete applicerades på materialet. Resultaten visar på hinder för jämställdhet som: mannen ses som norm och blir därmed ”mallen” för dem som ingår i organisationen, för att uppnå jämställdhet fokuseras det på kvantitativ jämn fördelning av kvinnor och män, direkt och indirekt diskriminering förekommer, innehav av positioner riskerar att återskapas genom internrekrytering och slutligen att jämställdhet är förknippat och förflyttat till ledning och personalavdelning. Möjligheter för jämställdhet framträder som: jämställdhetssträvan är förankrat i ledningen, kvantitativa mål kan bidra till och underlätta för det underrepresenterade könet i relation till jämställdhet, förebild i chefsposition och ett ifrågasättande av rådande normer och värderingar kan medverka till en positiv förändringspotential för organisationen.

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering. Vi har tagit ett institutionellt perspektiv på dessa idéer. Reformförslaget som presenteras kan relateras till de idéer som finns inom NPM. Aktörerna är inte medvetna om den institutionella kontexten, utan tror att de handlar rationellt. Vi menar att de har utgått från ett positivistiskt modernistiskt perspektiv. / The purpose of this paper is to examine the ideas behind the rethinking of Sweden’s cultural policy (Kulturutredningen) and if the ideas are related to the abstract management system "New Public Management". In the quest to do this we performed a qualitative content analysis. In the last decades, New Public Management (NPM) has been a popular style in the organization of the Swedish public service. NPM indicates a shift towards an increase of evaluations and control of the public sphere by operational, measureable goals that sets the terms for the financial allowance. In this paper we are trying to understand ideas through an institutional perspective. In our conclusion we describe the reform the rethinking suggests as under influence of NPM-ideas. The rethinking doesn’t recognize its institutional context and the influence of the NPM-ideas. Instead we are asserting that they are suggesting a rational reform. We claim that they have a perception of the world as right and wrong choices, and that one rationally can choose the right.

In business development, a wide range of ideas and conceptual tools are employed to facilitate understanding and change. Graphical models are commonly used to express and communicate the views of people involved. However, without knowledge of what business modelling means for business development, the efforts can easily be hindered instead of supported. This thesis contributes new insights relevant both for professionals involved in business development, and for researchers exploring information and business. It comprises eleven distinctive chapters, seven of which have been previously published in conference proceedings and edited books. In addition to introduction and integration chapters, the thesis comprises four main parts that deals with theoretical structuring, empirical description, frame development, and frame application, respectively. In the part on theoretical structuring, a conceptual framework of the use of business models in development work is developed. Based on theories of signs, learning, and knowledge paradigms, the framework characterises different model artefacts, model activities, and model assumptions. For the part on empirical description, two cases of business development and the use of graphical models are provided. The first case addresses concerns and challenges for process owners at Ericsson Radio, and the second deals with dilemmas that influence the work on process orientation and business descriptions at Sweden Post. In the third part of the thesis, frame development, a set of business frames in the form of modelling perspectives are elaborated. Three specific frames – value, process, and concept – are detailed in conjunction with three critical areas of exploration within a business: strategy solutions, operations solutions, and information solutions. For the part on frame application, the elaborated set of business frames is used in eleven cases of business analysis in order to explore framing challenges in practice. For overall conclusions, the meaning of business modelling for business development is characterised in four ways: First, it means versatility, in that not only different model artefacts, but also different model activities and model assumptions influence the development work. Second, it means depth-seeing, in that the frames together give extra dimensions to the framing of business. Third, it means delimitation, in that the modelling frames not only comprise specific perspectives on the business, but also imply more or less explicit ideas on what to include and exclude. Finally, business modelling means dual dependencies, in that the models are seen as reliant both on the business itself, and on the people producing and using the models. Table of contents: INTRODUCTION   1. Business Modelling for Business Development PART I: THEORETICAL STRUCTURING   2. The Role of Business Models in Development Work PART II: EMPIRICAL DESCRIPTION   3. Process Ownership in a Rapid Growth Situation  4. Sweden Post’s Exploration of Processes and Descriptions PART III: FRAME DEVELOPMENT   5. Using Business Models in Process Orientation  6. Value Modelling for Exploring Strategy Solutions  7. Process Modelling for Exploring Operations Solutions  8. Concept Modelling for Exploring Information Solutions PART IV: FRAME APPLICATION   9. Challenges in 11 Cases of Business Analysis INTEGRATION   10. What Business Modelling Means for Business Development  11. Implications and Reflections / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005</p>

The main strategy of gender equality policies has since the 1990s been gender mainstreaming. Many government inquiries show how much the Swedish government, provincial governments and municipalities are working with gender mainstreaming. The purpose of this paper is to investigative how the municipalities within the county of Stockholm handle gender mainstreaming demands in relation to other demands that the municipalities face. This is in order to closer investigate the hidden factors that create barriers to gender mainstreaming efforts. Given the study's purpose and the formulation of research question, qualitative method is the most suitable method to fulfill the purpose. The theoretical starting points used in this study was organizational theories with discussion of concepts such as institutional isomorphism, rationalized myths, organizational hypocrisy, parallel processes, and especially the theory of loosely coupled systems. The conclusion of this study is that the municipalities within the county of Stockholm handle demands from the environment in different ways. Some municipalities loose couple their system as a temporary solution to deal with various demands placed on the municipality. The result is that there is a lack of coordination within municipalities and their various governments, which in turn results in many municipalities working with the gender issue in parallel processes, hence they lack an overview of the activities in the municipality. These factors are common barriers to gender mainstreaming efforts in the studied municipalities.

The aim of the study was to find out how working conditions in different music schools and schools of arts are, or has been, for teachers on oboe and bassoon, and how the conditions may affect the regrowth of these instruments. The interviews were performed with teachers on bassoon and oboe; two active teachers and one former teacher. Experience shows that it can be difficult to recruit these instruments to orchestra courses for young people. An assumption was made in the study that the conditions for these instruments in the schools of music and arts are not the best, which was indicative of the survey. The results of the study show that the interviewed teachers on these instruments struggle with a whole series of problems such as poor facilities, too short teaching time, few students that require many hourly based employments and many time consuming journeys. It also shows that adaption has occurred to different conditions on different schools where also the recruiting of students works differently. The problem can be traced to scarce financial resources, absence of a national structure for music development or principals with indifference, ignorance or lack of mandate from the politics to take responsibility for a good qualitative development that leads to diversity and a vibrant music scene. / Syftet med studien har varit att ta reda på hur arbetsförhållanden på olika musik- och kulturskolor, där några pedagoger verkar eller ha verkat, påverkar återväxten för instrumenten oboe och fagott. Intervjuer har genomförts med två aktiva pedagoger och en före detta pedagog. Erfarenheter visar att det kan vara svårt att rektytera dessa instrument till orkesterkurser för unga. Ett antagande gjordes i studien att förutsättningarna på musik- och kulturskolorna för dessa instrument inte är det bästa vilket var vägledande för undersökningen. Resultatet av studien visar att intervjuade pedagoger på dessa instrument brottas med en hel rad problem såsom dåliga lokaler, för kort undervisningstid, få elever som kräver många olika timanställningar och många tidskrävande resor. Den visar också att anpassning har skett till olika förhållanden på olika skolor där även rekryteringen ser olika ut. Problematiken kan härledas till för knappa ekonomiska resurser, avsaknaden av en nationell struktur för musikens utveckling, eller chefers ointresse, okunskap eller avsaknad av uppdrag från politiskt håll att ta ansvar för en god kvalitativ utveckling som leder till mångfald och ett levande musikliv.

Avhandlingen handlar om den ökande administrationen i moderna organisationer. Det är ett fenomen som uppmärksammats inom flera områden på senare tid, bl.a. inom skolan, sjukvården och polisen. De flesta menar att administration är något negativt, men att en viss del måste finnas för att organisationer skall fungera. Det är ett nödvändigt ont, men samtidigt ett slags smörjmedel i organisationers maskineri. Ofta anses att en ökande administration leder till ineffektivitet, och att det administrativa arbetet skall minimeras för att produktionen inte skall störas. Inom den tidiga forskningen om organisationer var administration ett huvudbegrepp. I själva verket benämndes forskningsområdet för ”den administrativa vetenskapen”, och forskarna sökte teoretiska definitioner och förklaringar till administrativ förändring och tillväxt. Men trots detta har frågan försvunnit från den moderna organisationsforskningens agenda. Idag används nästan inte administration som teoretiskt begrepp och sällan som huvudbegrepp i organisationsstudier. Det saknas modern forskning om administration och det finns inte heller någon enhetlig definition av begreppet. Avhandlingens forskningsfråga handlar om vilka drivkrafter som finns till den administrativa förändringen. En allmän iakttagelse är att administrationen ökar, men utan att det finns några systematiska studier om denna ökning förutom ett antal spridda mätningar där man definierat begreppet på olika sätt och använt olika metoder. Mot bakgrund av detta lyder avhandlingens forskningsfråga: Varför ökar administrationen i moderna organisationer? Den empiriska studien är en genomgång av polisens administrativa arbete mellan 1965-2003. Anledningen till att starpunkten är 1965 är att det är då som polisen förstatligas och blir en enhetlig organisation. Sammanfattningsvis visar genomgången av den administrativa förändringen i polisen att det skett en administrativ tillväxt. Det förekommer ett ökande antal arbetsuppgifter, ett ökat antal anställda som arbetar med administration och fler organisatoriska enheter för administrativa funktioner. Sammanfattningsvis har det administrativa arbetet blivit allt mer komplext inom alla områden, följt den allmänna förvaltningspolitiska utvecklingen, omfördelats mellan personalgrupper i organisationen och i allt större utsträckning handlar om att legitimera verksamheten. Sammantaget finns det fog för att påstå att det skett en administrativ tillväxt inom polisen sedan förstatligandet. Denna tillväxt har skett på alla nivåer i organisationen, vilket innebär att administrativa arbetsuppgifter ökat för såväl poliser som civilanställda. Förklaringarna till denna tillväxt beror på att det finns en ökad kapacitet att administrera, ökade krav på att administrera och att det finns en administrationsideologi kring moderna organisationer. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004

This is a study about a company in Norrköping, called Stadium AB, and its first steps into the global market. We have studied how the conditions of the company have changed during their expansion. This study is not written from the viewpoint of business economics, it is rather a study from a cultural and social studies perspective. The study deals with subjects such as the globalization of society, organizational theories and leadership. The empiric material consists of Stadium’s staff magazine Tracks, the company’s swedish homepage on the Internet and an interview with Sussi Calås-Jonsson, Chief of the Department of Information at Stadium AB. A primary conclusion is that companies like Stadium have to adjust themselves to the demands of the customers. Stadium has chosen to create a “Code of Conduct”, which indicates the company’s standpoint when it comes to environmental issues. It also indicates that fur is no longer used in the company’s products. Another conclusion is that the companies on the global market should be aware of the fact that their outgoing information can be interpreted different in different parts of the World. / Uppsatsen handlar om ett företag i Norrköping, som heter Stadium AB, och dess väg ut på den globala marknaden. Vi har studerat hur företagets förutsättningar har förändrats i takt med deras expansion. Då uppsatser av detta slag oftast skrivits ur ett företagsekonomiskt perspektiv, har vi valt att belysa våra frågeställningar ur ett kultur- och samhällsperspektiv. Viktiga begrepp som tas upp i uppsatsen är globalisering, organisationsteori och ledarskap. Det empiriska materialet består av Stadiums personaltidning Tracks, företagets svenska hemsida på Internet samt en intervju med Sussi Calås-Jonsson, informationschef på Stadium AB. En viktig slutsats är att företag som Stadium är/blir tvungna att anpassa sig efter kundernas krav. Stadium har valt att skapa en ”Code of Conduct”, som innebär att företaget tar ställning för miljön och att de inte använder päls i sina produkter. En annan viktig slutsats är att företagen på den globala marknaden bör vara medvetna om att information som skickas ut kan uppfattas olika i olika delar av världen.

Abstract Växjö University, School of Social Sciences Bachelor thesis Title: Varför en rädsla för alternativmedicin? En studie om hur EU’s kosttillskottsdirektiv har implementerats i Sverige. Author: Annica Blomstrand Supervisor: Anne Haglund-Morrissey The aim of this study is to investigate the process of legislation and implementation of the directive of the European Union on the food supplements, focused on member state of Sweden. There are two questions in this study: What was the process of legislation in the period when the Directive on the food supplements became established? and How does the implementation of EU’s decision on the food supplements works in reality? In order to answer these questions, two different methods were used. One was qualitative analysis of the available text and the other one case-study (qualitative including interviews) The conclusion is that the implementation has not been successful. The process of legislation has followed its traditional way, which in its turn did not leave so much space to the thorough implementation of the Directive. Unfortunately, this is a process that overlooks citizens and countries with different premises, affected by the decision. Keywords: EU, kostillskottdirektivet, lagstiftningsprocessen, implementering, organisationsteori, fallstudie

Den här uppsatsens syfte är att utveckla Carnegieskolans organisationsteori med en kompletterande teoretisering om hur organisationer hanterar sin invävdhet i meta-organisationer när de fattar beslut och handlar. För att möta syftet fokuserar uppsatsen vid att integrera Carnegieskolans teoribildning med Ahrne &amp; Brunssons teori om metaorganisationer för att utveckla en teori om medlemskap i metaorganisationer som en särskild typ av invävdhet och beskriva hur organisationer relaterar till sitt medlemskap i beslutsfattande och handling. Uppsatsens empiriska del består i en jämförande fallstudie över hur regeringskansliet agerat i samband med medlemskapen i Schengensamarbetet respektive FN:s hållbarhetsagenda, Agenda 2030. Resultaten visar att regeringskansliet svarar mot invävdheten genom aktivering och riktning av enskilda delar av sin organisation mot meta-organisationen för att hantera sådana krav och förväntningar som medlemskapet medför. Resultaten visar därtill på hur invävdheten inverkat på regeringskansliets strukturer för beslutsfattande genom att organisationen integrerade element ur metaorganisationen i sina interna beslutsstrukturer för att underlätta beslutsfattande och konflikthantering. Studien visar även på hur medlemskap i meta-organisationen på ett avsiktligt rationellt sätt används som en extern referenspunkt att rikta regeringskansliets arbete mot. Uppsatsen bidrar till organisationsteorin med begreppet aktivering från ett inomorganisatoriskt perspektiv, en beskrivning av hur medlemskap i internationella meta-organisationer inverkar på regeringskansliets beslutsfattande och handling, liksom med grunder för en fördjupad teoretisk förståelse av vilken roll medlemskap tilldelas inom en medlemsorganisation och varför organisationer aktivt väljer att väva in sina beslutsstrukturer i sin omgivning. / The purpose of this thesis is to further develop the organizational theory of the Carnegie school by contributing a theorization of how organizations handle being embedded in meta-organizations when making decisions and acting. To meet this purpose, the thesis focuses on integrating the theory of the Carnegie school with Ahrne &amp; Brunssons theory of meta-organizations to develop a theory of membership in metaorganizations as a certain type of embeddedness and describe how organizations relate to their membership in decision-making and action. The empirical part of the thesis consists of a comparative cross-case study concerning how the government offices of Sweden responded to becoming members in the Schengen Area and the UN:s Agenda 2030 for sustainable development. The thesis’ results shows that the government offices responded to their embeddedness by activating and directing certain parts of its organization towards the meta-organization in order to handle the demands and expectations the membership entailed. The results further show that the embeddedness has affected the government offices’ structures for decision-making as the organization has integrated elements from the meta-organization into its own decision-structures to facilitate decision-making and handling conflicts. The thesis also show how membership in a meta-organization is used as an external point of reference for the organization’s operations in an intendedly rational way. The thesis thereby contributes to organizational theory with the concept of activation from a within-organizational perspective, a description of how membership in meta-organizations affect decision-making and action within the government offices, as well as foundations for a further theoretical understanding of the role membership is assigned within a member-organization and why organizations actively choose to embed their decision-structures in their environment.