Introduction: This thesis examines skills and competencies among librarians staffing the service points (reference desks) at Uppsala university library. It analyzes and compares different ways to achieve knowledge and skills, such as education and experience. Focus is placed on a wiki that is used both as a team workspace and as a database containing work practice, instructions and information that is considered useful in information services. Method: Six semi-structured interviews were conducted with librarians. The interviews were recorded and transcribed. Recurring themes in the transcripts that were considered of particular importance were highlighted with codes to simplify analysis. Analysis: A qualitative analysis was made, inspired by practice theory. Some themes in the interviews were confirmed by practice theory, while others were interpreted as contradictive. Some contradictions in the librarian’s narratives could be explained by theory as being common constructions about the nature of knowledge. Results and conclusion: While education in library- and information science may be important in other parts of the profession, the librarians did not find it very relevant when working in information services, which could be considered a particularly practical part of the profession. However, while the theoretical content of the education was considered of low relevance, the experience of being a student was considered more important, as it helps in understanding the needs of the students who seek help at the reference desk. The wiki was found to be an appreciated tool, but arguments are made that it can’t replace the importance of having practical experience, and that it can’t record so called ”tacit knowledge”. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten. I motsats till vad tidigare forskning om män i kvinnoyrken visat så upplever inte de manliga svensklärarna att deras maskulinitet har hotats av deras minoritetsposition i yrket eller att de i egenskap av sitt kön förväntas bidra med något som inte kvinnor kan ge.

Syftet med studien var att identifiera bakomliggande faktorer till sammanbrott i placeringar utanför hemmet. Studien syftade även till att undersöka hur socialsekreterare inom familjehemsvård upplevde sina arbetsvillkor. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex yrkesverksamma socialsekreterare inom familjehemsvård. Den insamlade empirin analyserades utifrån tre perspektiv inom organisationsteori: strukturella perspektivet, human resource perspektivet och politiska perspektivet, samt begreppet människobehandlande organisationer. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket genomgående påverkade förutsättningarna för utförandet av arbetet. Resultatet visade att det förelåg brist på familjehem, att konkurrensen mellan konsulentverksamheter och kommuner var hög samt att användningen av konsulentstödda familjehem hade ökat, vilket påverkade förutsättningarna för utredning av familjehem och matchning. Det framkom av resultatet att majoriteten av socialsekreterarna hade en delad tjänst, som innefattade flera arbetsuppgifter samt att personalomsättningen på arbetsplatserna var hög vilket framförallt påverkade förutsättningarna för uppföljning. Sammanfattningsvis visade resultatet att förutsättningarna för socialsekreterare inom familjehemsvård att bedriva sitt arbete och utföra utredningar, matchningar och uppföljningar var ofördelaktiga vilket på sikt ökade risken för sammanbrott. / The purpose of this paper was to identify underlying factors to collapsesin out-of-home placement. The study also aimed to examine how social secreteraries within foster home care experienced their working conditions. The empirical information was retrieved from five different semistructured interviews with in total six professionals within the area of foster home care. The collected empirical information was analyzed in three different perspectives within organizational theory. First from the structural perspective, secondly the human resoruce perspective and finally the political perspective, together with the term human service organizations. The paper showed that the social secretaries experienced high workload and a lack of time, which subsequently impacted their working conditions and the ability to perform their duties. Moreover, there was a lack of foster homes and high competition between municipalities and consulting. This, in conjunction with the increase of consultant-supported family homes resulted in a decline in the conditions to perform both investigations and matching. The paper showed that the majority of social secretaries had a divided employment that included several duties and that the staff turnover was high, which most of all impacted the conditions for follow-up. In conclusion, the paper showed that the conditions for the social secretaries within the area of foster-home care to manage their work and perform their investigations, matchings and follow-ups were disadvantageous which in the long run increased the risk for collapse

In recent years the failures in the exchange of information between different parts of a highly specialized social services sector has been increasingly criticized. Criticism that has pointed out the dangers of these shortcomings within this highly specialized sector. One main characteristic of specialized social services is that the profession's domain is divided into one or more social service authorities and one or more treatment units. This study aims to show the integrative processes that exist within the specialized social services sector and points out the importance that they have. Further this study will show what factors are influencing these integrative processes. The concept of integrative processes describes in general the interaction between different actors, actors that seek collaboration in order to achieve common goals. The work focuses on integrative processes within a highly specialized social services sector which occur during the initiation and implementation of home-based treatment programs. Programs targeted at children and young people who are no older than 17 years and were carried out by the social services' own treatment resources. The reason for this is the high incidence of integrative processes in this phase of work which therefore enables a comprehensive examination of these interactions. The empirical material in this study is made up partly of documents such as operation plans and semi-standardized research interviews. The analysis of the data is carried out within a theoretical framework consisting of a coupling of the Domain Theory and New Institutionalism Organization Theory. The final discussion points out the factors that reinforce a positive impact on integrative processes and their application in the initiation and evaluation of home-based treatment programs.

This thesis examines library managers' attitude to the composition of the library workforce and their perceived resources and power to promote a library workforce which better represents the community in which it operates. What do the managers consider causes this composition and what changes do they find possible to implement in the future. The method used for collecting the material was e-mail and telephone interviews. The material is analyzed mainly through Taylor Cox' theories about the multicultural organization in which Cox demonstrates the positive impact that cultural heterogeneity has at a workplace by creating non-discriminatory effective organizations in which people from all different socio-cultural backgrounds are included. Some intersectional theory and related research also form the basis for the analysis. The results show that managers are very much aware of the problem of an overly homogeneous library workforce. They express that diversity needs to increase in all public institutions for it to take place in a library context. They also believe that the most limiting factor of the ability to conduct successful diversity efforts is a lack of resources, time and budget. There is a widespread perception among the managers that a change in recruitment strategies must be implemented in order to overcome the homogeneity. The thesis further highlights a couple of managers' lack of sufficient diversity knowledge. Without the relevant knowledge among managers, one can not expect diversity strategies to be formulated adequately or implemented satisfactorily. Although the managers claim an eagerness to make a change, there is a lack of practical suggestions on which to act in their responses. However, it is not solely in the library managers' hands to improve the current situation, it requires everyone with influence on this issue to make it prioritized. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

The aim of this study was to acquire knowledge about leadership and how an organization that describes to be feminist is organized. This was done by studying how everyday tasks and institutionalised practices interact in the construction of the ”feminist” organization and its leadership. This study is a qualitative case-study based on an exploratory and investigative approach. Data was collected through observation, interviews and document study. The organization used in this study is a political youth organization with a feministic and socialistic agenda. This study is based on social constructionistic ontology and combined structural- and process perspectives on leadership and organization. The analysis was preformed using a theoretical framework comprising new institutional organization theory and a ”doing gender”-perspective.Results show that the studied organization can be described as ”feministic.” The analysis shows that there is a gap between the formal organizational structure and the informal organization. The feministic idea within the organization is mainly present at a discursive level where gender is a central aspect. The leadership within the organization is described by its members as a formal and collective leadership based on an equal leadership ideal. But analysis shows that the described leadership is contradictive. The leadership appears to be a male, gender-based construction at a symbolic level while girls in leading positions are seen as divergent as they are gendered in their leadership. The feministic idea's impact on leadership mainly consists of strengthening, supporting and developing girls as authorities within the organization. Furthermore, this study showed no evidence of a specific ”feminist leadership,” suggesting that a feminist organization does not have to bring a feminist leadership. / Syftet med denna studie har varit att utveckla kunskap om organisering och ledarskap i en organisation som beskriver sig vara feministisk. Det har skett genom att undersöka hur vardagligt görande inom organisationer och institutionaliserade praktiker samverkar i konstruktionen av den ”feministiska” organisationen och dess ledarskap. Studien är en kvalitativ fallstudie utifrån en explorativ och utforskande ansats. Data har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudie. Organisationen som har studerats är en feministisk, socialistiskt och politisk ungdomsorganisation. Uppsatsen har utgått från en socialkonstruktionistisk ontologi och ett kombinerat struktur- och processperspektiv på ledarskap och organisering. Analysen har skett med stöd av ett teoretiskt ramverk bestående av nyinstitutionell organisationsteori och ett ”doing gender”-perspektiv.Resultaten visar att den studerade organisationen kan beskrivas som ”feministisk”. Genom analysen har det framkommit att det finns ett glapp mellan den formella organisationsstrukturen och den informella organiseringen. Det yttrar sig genom att den feministiska idén främst framträder på en diskursiv nivå inom organisationen där även kön fått en central position. Ledarskapet beskrivs av organisationens medlemmar som ett formellt och kollektivt ledarskap, vilket utgörs av ett jämställt ledarskapsideal. Men analysen har synliggjort att detta ledarskap innefattar ett flertal motsägelser. Ledarskapet framstår som en manligt könsmärkt konstruktion på en symbolisk nivå inom den studerade organisationen. Tjejer i ledandepositioner får därmed en avvikande position eftersom de könas i sitt ledarskap. Den feministiska idéns inverkan på ledarskapet utgörs främst av att de inom organisationen talar om att stärka, stötta och bygga tjejer som auktoriteter. Ett särskilt ”feministisk ledarskap” har heller inte framträtt i studien, vilket visar på att en feministisk organisering inte nödvändigtvis medför ett feministiskt ledarskap.

Trots många års larmande av den rådande arbetsmiljön för socialarbetare har inte kommunerna agerat tillräckligt, vilket har lett till svårigheter att rekrytera och få personal att stanna kvar i socialtjänsten. Detta har bidragit till att konsulter inom socialtjänsten har ökat markant de senaste åren. Den här studien handlar om konsulters erfarenheter av sina nya arbetsvillkor då de valt att stanna kvar och arbeta i socialtjänsten inom Individ- och familjeomsorg (IFO). Syftet med studien är att öka kunskapen om vilka positiva och negativa faktorer som konsulter erfar med sina villkor i sitt arbete. Vi har utgått från en kvalitativ design och gjort semistrukturerade intervjuer med sex konsulter. De teoretiska analysverktyg vi använt oss av är rollteori, organisationsteori samt push-and-pull modellen. Dessa analysverktyg ger olika synvinklar på konsulters villkor inom IFO och lyfter fram olika faktorer i deras arbetsvillkor samt förklarar hur det är att stå utanför socialtjänsten som organisation samtidigt som de arbetar i den. I studien har vi kommit fram till att konsulternas förändring ger både positiva och negativa erfarenheter i deras arbetsvillkor som konsulter i IFO. Positiva faktorer som konsulterna erfor i sina arbetsvillkor var: Den ökade lönen, tidsbegränsningen i uppdraget, den minskade tid för antalet obligatoriska möten som genererade i ökad tid till klientarbete. De erfor mer självständighet och personlig utveckling. Det dubbla chefskapet från arbetsplatsen och konsultbolaget kunde upplevas positivt med exempelvis uppskattning och stöd i gränssättning av arbetsmängden från konsultchefen. De negativa faktorerna som konsulterna kunde uppleva i deras arbetsvillkor var ensamarbete och för höga förväntningar på prestation samt att konsulterna fick en mindre påverkningsmöjligheter i organisationen. Vi tolkade även att det kunde bli en större anpassning från konsulten till hur chefen vill att arbetet ska utföras. / Despite many years of alarming environment within the current workplace of social workers the municipalities have still not acted accordingly, which have caused hardship in recruiting as well as keeping people in the social services. This has also lead towards a large growth of consultants within the social services under the last few years. This study is about consultant’s experiences of their new work conditions when they have chosen to stay within the Individual- and family care sector (IFO). The purpose of the study is to further increase the knowledge of which negative and positive aspects consultants experience within their work conditions. We have worked with a qualitative design and made semiconstructed interviews with six different consultants. The theoretical analysis tools we have used during this study is roll theory, organization theory and the push-and-pull model. These analysis tools give different viewpoints of consultant’s conditions within IFO and brings forward the factors in these conditions, as well as describes how it can be to stand on the outside of the social services as an organization but at the same time work in it. We have concluded that these changes have caused both positive and negative experiences in consultants work conditions within the IFO. The positive factors that the consultants described were: Increased pay, limits in the assignment, the reduced time for obligatory meetings which resulted in more time for client based work as well as feeling more of a personal development. Having two employers was described as being positive with examples as appreciation and support in setting limits for a reasonable amount of work from the consulting firm. The negative aspects we found that the consultants could experience was feelings of working alone and expectations on high performance as well as having less influence in the organization overall. We concluded that the consultant was more influenced by their employers in how their work should be performed.   Keyword: consultant, social worker, profession, social service, roll theory, organisation theory, push-and-pull-model.

Antalet företag som använder någon form av molnbaserade affärssystem växer ständigt och molnbaserade tjänster innebär ofta stora ekonomiska fördelar kontra ett traditionellt affärssystem, i och med att det dramatiskt minskar kostnader i form av stora investeringar såsom hårdvara och infrastruktur. Molnbaserade system är dock inte utan kontroverser med, i media, välrapporterade attacker som skett de senaste åren där stora företag som Apple, Target, Home Depot, Sony och det amerikanska skatteverkets (IRS) molnbaserade system varit måltavlor. Därför har vi i den här interpretativa fallstudien valt att undersöka vad som påverkat en organisations beslut av övergå till en molnbaserad infrastruktur, trots de risker som förknippas med detta. Fallstudien är utförd hos PostNord, som i skrivande stund är i fas att övergå till en molnbaserad infrastruktur och vi har undersökt vilka fördelar hos en molnbaserad infrastruktur som är de viktigaste för PostNord, varför just dessa fördelar är viktiga och vilka risker som tagits i beaktande kring en molnbaserad infrastruktur inför beslutet. Vi har undersökt vad som ligger till grund för beslutet, med en risk-belöningdiskussion, och med hjälp av institutionell organisationsteori dragit slutsatser kring de bakomliggande beslutsprocesserna som påverkat beslutet. Syftet med arbetet har därmed varit att med hjälp av en kvalitativ fallstudie och datainsamling (via halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer), och genom att tematiskt analysera det empiriska materialet, fastställa vilka faktorer som varit betydande inför övergången till en molnbaserad infrastruktur. Efter genomförd studie har vi funnit att det som drivit beslutsprocesserna har varit att möjliggöra reduktioner av kostnader för IT, ökad flexibilitet i IT-driften, att molnleverantörer kan erbjuda bättre säkerhet och att molntjänstemarknaden har hunnit mogna varpå det är lättare för organisationer att träffa gynnsamma avtal. Vi har även funnit att det framför allt varit två styrande isomorfer som bidragit till beslutet; den normativa och den styrande isomorfen: att exekutivt ansvariga fattar beslutet att en förändring mot molnstruktur är strategiskt nödvändig, samt att marknaden ställer krav som nödvändiggör förändringen.

Den svenska regeringen har tagit fram ett nationellt program för att få ett välfungerande föräldrastöd för den svenska befolkningen. Anledningen till det är att ohälsa bland unga har ökat. Var och en av Sveriges kommuner ska kunna erbjuda föräldrar stöd genom olika föräldrastödsprogram och föräldrautbildningar. Dock tar inte regeringen någon ställning till dem specifika föräldrautbildningar, som tillexempel COPE. Men Statens Folkhälsoinstitut har rekommenderat COPE- föräldrautbildning som ett bra alternativ som föräldrastöd för kommunerna. COPE står för The community parent education program och är en utbildning som erbjuds till föräldrar för inspirera till nya idéer och handlingsmetoder i sitt föräldraskap. Detta har bland annat Sjuhärads kommunalförbund tagit fasta på och tagit ett gemensamt beslut om att införa COPE i kommunerna. Problemet som uppdagats har varit att deltagarantalet inte varit så högt som hade varit önskvärt. Vilket i sin tur har fått några av kommunerna att lägga ner sin COPE verksamhet. Samt varit en av anledningarna till att kommunalförbundet valt att satsa på ett projekt om samverkan kring föräldrastöd i Sjuhäradsbygden. Ur ett föräldraperspektiv har det visat sig att de flesta vet vad COPE- föräldrautbildning är för något men valt att inte använda sig av den som ett stöd eller inspirationsverktyg. Många uppger att anledningen är bristande behov av att få utbildning i sitt föräldraskap och att de inte anse sig ha så stora problem så att det krävs en utbildning. Vilket är budskapet som föräldrarna möter om COPE. Den här studien har med hjälp av översättningsteorin försökt upplysa om vad som påverkar en kommun när något nytt ska implementeras. Samt är syftet är att kunna öka kunskapen om vad som i processen när en idé ska bli praktik. Där kommunernas olikheter ofta gör att översättningen från idé till verklighet ser annorlunda ut. Samtidigt är vikten av att framföra budskapet om COPE till föräldrarna på det sätt som skulle inspirera föräldrarna att gå den.

<p>During the autumn of 2007 I carried out an investigation within the bank and finance Sector. The aim of the investigation was to see how informal aspects could be understood in relation to equality within Bank AB? The main question was: Which are the obstacles and opportunities for equality within Bank AB? To answer the main question I asked the following questions to the material: Are there any gender related different within the organization? How are men and women represented within the internal magazine? Which are the conceptions related to sex/gender within the organization? The investigation is based on a survey, the internal magazine was investigated and finally interviews took place. Throughout the investigation I used organization theory in a gender perspective. With the gender organization theory I examined concepts as structures, leadership, symbolism and changes associated with equality. I also used an organization theory based on changing system/non changing system related to equality work. The analysis shows that obstacles related to equality are: masculinity is the norm and therefore is seen as the prototype, focus is on the imbalance between the sexes, direct and indirect discrimination do exist, a risk with internal recruitment are that positions may re-established and equality is placed on the management and staff department. The opportunities related to equality are: improve from management, quantitative aims can improve and contribute for the minority, equality model that has a management position and finally questioning of existing norms and values in the organization.</p> / <p>Hösten 2007 genomfördes denna jämställdhetsutredning inom bank- och finansbranschen.</p><p>Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstås i relation till jämställdhet. Den konkreta och övergripande frågeställningen är: Vilka hinder och möjligheter framträder för jämställdhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frågan ställdes följande frågor till mitt material: Framträder det några skillnader inom organisationen som är relaterade till kön/genus? Hur framställs kvinnor och män i interntidningen? Vilka föreställningar finns om kön/genus i organisationen?</p><p>Utredningen utfördes via enkäter, därefter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgångspunkt är organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gäller strukturer, ledarskap, symbolism och förändring. Även teoretiska resonemang om systemförändrande/systembevarande jämställdhetsarbete applicerades på materialet. Resultaten visar på hinder för jämställdhet som: mannen ses som norm och blir därmed ”mallen” för dem som ingår i organisationen, för att uppnå jämställdhet fokuseras det på kvantitativ jämn fördelning av kvinnor och män, direkt och indirekt diskriminering förekommer, innehav av positioner riskerar att återskapas genom internrekrytering och slutligen att jämställdhet är förknippat och förflyttat till ledning och personalavdelning. Möjligheter för jämställdhet framträder som: jämställdhetssträvan är förankrat i ledningen, kvantitativa mål kan bidra till och underlätta för det underrepresenterade könet i relation till jämställdhet, förebild i chefsposition och ett ifrågasättande av rådande normer och värderingar kan medverka till en positiv förändringspotential för organisationen.</p>