Med ökad inflyttning till storstadsregioner blir den byggbara ytan i urbana områden allt mer begränsad. Detta i samband med förändringar i det globala klimatet, med ökade havsnivåer och mer intensiva regn som följd, samt utveckling av ny teknik öppnas det upp för nya typer av lösningar. Följande examensarbete syftar till att utveckla ett koncept för byggnation av bostadsgrupp direkt på vattenspegel och sedan använda det som grund vid utveckling av ett gestaltningsförslag. Först utförs en litteraturstudie inom ämnet. Utifrån analys av denna, samt referensobjekt, skapas ett koncept innehållande de aspekter som bör tas till hänsyn vid byggnation av en bostadsgrupp direkt på vatten. Arbetet använder sig av metodik redovisad i boken ”Idea Work”, både för den teoretiska delen samt den kreativa processen. Med hjälp av det framtagna konceptet utvecklas ett gestaltningsförslag för en flytande bostadsgrupp. Förslaget placeras i Frihamnen i Göteborg, ett område som inom en snar framtid ska utvecklas till att bli en helt ny stadsdel. Förslaget följer även i största möjliga mån den vision som Göteborgs Stad satt upp för utvecklingsområdet Frihamnen. De flytande bostäderna är anpassade efter de lokala väderförhållanden som råder på platsen. Byggnadernas struktur är utformade så att de ska skydda från vind samt ge boende möjlighet att njuta av solen. Fasader med mycket glas skapar en visuell kontakt med vattnet precis utanför. Genom att aktivera taken och placera nödvändig grönska skapas där en grönblå struktur. En mindre park i mitten fungerar som en social punkt. Med varierande våningshöjder och arkitektur anpassas bostäderna efter den vision Göteborgs Stad utvecklat. Med ett fristående poolområde utnyttjas älvens vatten. Utgjutningar i pontonerna skapar direkt kontakt till vattnet, där ankring med allt från segelbåtar till kanoter möjliggörs. Gestaltningsförslaget är i sin helhet inte en fulländad lösning utan snarare en visualisering av hur ett bostadsområde på vatten kan tänkas se ut. Vidare studier behövs inom området för att ett slutgiltigt förslag ska kunna ta form. Förhoppningen är att inspirera till fortsatta studier inom ämnet. Resultatet kan ses på sidan 44 och framåt i rapporten. Slutsatsen av teori och gestaltningsförslag är att boende på vatten kan ha era fördelar för den urbana människan så som bättre närmiljö, möjlighet till ett aktivt liv, positiv påverkan på hälsa och en visuellt tilltalande omgivning. Att bygga på vatten öppnar således dörrar till nya möjligheter. Fortsatta studier inom alla delar framtagna i konceptet kan leda till en ännu bättre förståelse kring ämnet.

Upphovsrättens regler som i många avseenden tillkommit i en annan tid utmanas eftersom upphovsrättsskyddat material numera finns i digital form. Den digitala tekniken växer explosionsartat vilket gör det svårare för rättighetshavare att övervakaanvändningen av deras verk och svårare att få den ersättning de har rätt till. För att råda bot på problemet har kommissionen kommit med ett direktivförslag om mer enhetliga regler kring upphovsrätt inom EU. Direktivförslaget har dock väckt stor debatt och en artikel som fått utstå mycket kritik är artikel 13. Artikeln syftar till att hantera ”värdegapet” genom att ge rättighetshavare bättre möjlig-heter att förhandla fram avtal och få ersättning för deras verk och prestationer. Artikeln synes bra vid en första anblick, men tillvägagångssättet för att uppnå målen förefaller dock inte lika bra. Frågan är om artikeln är förenlig med gällande rätt och om kritiken som uppstått kring artikeln har någon sanning i sig. I uppsatsen redogörs för mellanhänders ansvar i en digital miljö och vilka regelverk de omfattas av idag. Det framkommer att förslag till allmän övervakning i form av tekniska lösningar, likt filtreringssystem, tidigare ogillats av EUD och att det dessutom föreligger ett förbud mot allmän övervakningsskyldighet enligt gällande rätt. Det diskuteras således varför ett sådant system ska införas nu och om det skulle fungeraframgångsrikt. Igenkänningstekniken i sig synesinte vara grunden till problemen, tekniken används i dagsläget självvalt av en del video-sajter. Det är snarare det ökade ansvaret artikeln för med sig och att den tycks gå emot gällande rätt som uppenbarar sig problematiskt. Slutligen, som framkommer i resultatet, har artikel 13 i direktivförslaget ett gott syfte som ska eftersträvas. Sättet som målen ska uppnås på är dock inte helt genomtänktutan förslaget skulle behöva bearbetas och tänkas igenom ytterligare. En lösning till att minska ”värdegapet” på den digitala inre marknaden mellan rättighetshavare och mellanhänder torde kunna uppnås på ett bättre sätt än med det artikel 13 i direktivförslaget presenterar. En utveckling av redan befintliga regler på området är exempelvis något att överväga. Förslaget kommer med största sannolikhet genomföras på så sätt det är utformat idag. Trots att det i uppsatsen konstateras att artikel 13 inte kan anses helt förenlig med gällande rätt, är artikeln sannoliktutformad på ett sätt vilket medför att genomförandet inte kommer generera några större konsekvenser. Artikeln kan sägas ge ett ”frivilligt krav”, det vill säga att den inte uttryckligen tvingar videosajter att införa filtreringssystem.

Sammanfattning Det är sedan länge känt att pojkar presterar sämre än flickor vilket även forsknings- och PISA- resultat enstämmigt bekräftar. I nuläget vet man inte vad det beror på att pojkar presterar 90% av flickors resultat. Studien ämnar undersöka vilka korrelationer som finns mellan betyg och elever i årskurs 6 användande av adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Dessutom ämnar studien utröna vilka korrelationer som återfinns mellan pojkar och flickor i relation till betyg. I studien kartläggs pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång, kön och betyg. De ordklasser som analyseras är adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Även ett ordvariationsindex genomförs utifrån handlingsinriktade verb.   En kvantitativ metod har använts för att analysera 94 nationella prov i svenska för årskurs 6. Materialet var samtliga elevtexter från en mindre skola, skrivna åren 2012 – 2014. Resultatet visar på små variationer mellan pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång samt betyg. Flickor som kategori visade sig prestera mer inom kategorierna textomfång, adjektiv och handlingsinriktade verb och hade också högre betyg än pojkar. Pojkar presterade marginellt bättre inom kategorin pronomen.   Slutsatserna som framkommer i studien är att höga andelar av tidigare beskrivna ordklasser, textomfång eller ordvariationsindex inte per automatik resulterar i höga betyg. Sammanfattningsvis kan analyser med hjälp av ordvariationsindex visa bredden på elevens ordförråd.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka förändring av självskattad fysisk aktivitetsnivå hos personer med Fysisk aktivitet på recept (FaR®) som deltagit i lotssamtal vid Friskvårdslotsmottagningen på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Frågeställningarna var: ”Har det skett en förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader?”, ”Finns det en skillnad mellan män och kvinnor vad gäller förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader?” samt ”Finns det ett samband mellan tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) vid baslinje och förändring av fysisk aktivitetsnivå?”.     Metod Om förskrivaren av FaR® ansåg att patienten behövde ytterligare stöd för att bli mer fysiskt aktiv och/eller behövde hjälp med att hitta en lämplig fysisk aktivitet kunde lotsning på GIH erbjudas. Personer med FaR® som mellan år 2014 och år 2018 deltagit i minst ett lotssamtal (n = 187) inkluderades i studien [65 % kvinnor, medelålder 54,5 (21-81) år]. Lotsmottagningen bemannades under perioden av hälsopedagogstudenter och examinerade hälsopedagoger. Fyra lotssamtal erbjöds. Det första lotssamtalet genomfördes på GIH och de tre uppföljningssamtalen per telefon efter 1-, 3 och 6 månader. Motiverande samtal användes som samtalsmetod. Utgångspunkten var den skriftliga ordinationen om fysisk aktivitet men inga restriktioner fanns kring samtal om andra levnadsvanor. Självrapporterad fysisk aktivitet för variablerna vardagsmotion och fysisk träning samt tilltro till den egna förmågan samlades in genom frågeformulär. En sammanslagning gjordes av de två variablerna vardagsmotion och fysisk träning vilket genererade ett svar i aktivitetsminuter (total fysisk aktivitet). Vid uppföljning efter 6 månader var det ett externt bortfall på 71 % (n = 133). En intention-to-treat analys gjordes där Last observation carried forward (LOCF) användes som metod. Utöver LOCF gjordes en per-protocol analys (PP) för förändring av fysisk aktivitetsnivå mellan baslinje och uppföljning efter 6 månader (n = 54). Statistiskt signifikant när P < 0,05. Resultat LOCF, liksom PP-analysen, visade en ökning av aktivitetsminuter från baslinje till uppföljning efter 6 månader (P < 0,001 respektive P = 0,001). Vidare sågs att förändringen av aktivitetsminuter var större hos kvinnor (P = 0,004). LOCF visade inget samband mellan tilltro till den egna förmågan vid baslinje och förändring av aktivitetsminuter (R2 = 0,004, B = -0,123, P = 0,43). Slutsats Resultatet i denna studie tyder på att populationen som kommer till lotsmottagningen ökar sin självskattade fysiska aktivitetsnivå. Vald metod för att analysera bortfall, LOCF, kan dock medföra bias och resultatet bör således tolkas med försiktighet.

Syfte. Undersökningens syfte var att undersöka behovet av en FaR-lotsmottagning i en kommun i södra Norrland. Syftet följs av flera frågeställningar men den primära frågeställningen är; om det fanns en enhet i kommunen som samlade upp patienter som förskrivits fysisk aktivitet på recept som tillhandahåller motiverande samtal och uppföljning, skulle förskrivarna ordinera fysisk aktivitet på recept mer frekvent? Metod. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, och data samlades in med genom fyra stycken intervjuer med tre fysioterapeuter och en överläkare i kardiologi. Intervjuernas struktur grundar sig på en intervjuguide med totalt tjugotvå frågor. Den insamlade datan analyserades sedan genom tematisk innehållsanalys. Som ett komplement till intervjuerna genomfördes ett möte med två personer som är verksamma inom folkhälsa i Region Uppsala.  Resultat. Av totalt fyra respondenter var tre mycket positiva till både FaR som behandlingsmetod och att det skulle finnas en lotsmottagning i kommunen. Samtliga respondenter uppgav dock att det finns en viss ekonomisk problematik i förskrivningen. Resultatet visar också att utbildningen av FaR, både på arbetsplatserna och i yrkesutbildningarna är bristfällig och behöver utökas. Slutsats. Sammanfattningsvis har resultatet av undersökningen klarlagt ett behov av en uppsamlingsplats för patienter med FaR, och att förskrivande personal är positivt inställda till det

Globalisering och teknisk innovation har inneburit nya möjligheter för företag att organisera och strukturera sig, där virtuella team och ledarskap på distans succesivt fått större betydelse i bolag med såväl nationell som internationell verksamhet. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur medarbetare som ingår i virtuella team upplever ledarskap på distans. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie där det genomförts semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på ett internationellt företag. Utfallet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av teorier kring transformativt ledarskap, transaktionsbaserat ledarskap samt följarskap. Resultatet visar att medarbetarna känner en självständighet i sitt arbete, tillit till sin chef och en förståelse för det organisatoriska upplägget. Samtidigt upplever de en distans som sträcker sig utöver det fysiska genom begränsad kommunikation och avsaknad av en personlig relation till sin chef. Genom analys utifrån det teoretiska ramverket tyder dessa teman på en avsaknad av transformativt ledarskap, samtidigt som vissa förutsättningar för att denna typ av ledarskap ska kunna utövas tycks finnas. Avslutningsvis diskuteras huruvida transformativt ledarskap är nödvändigt för arbetet när man har sin närmsta chef på distans samt vad det kan göra för att påverka medarbetaren i egenskap av följare. Det behov av personliga relationer som förmedlas visar att fortsatt forskning på området kan behövas för att förstå hur man uppnår detta i en relation mellan ledare och följare som innefattar en fysisk distans.

Fysisk aktivitet är bra för hälsan men det är många som inte är tillräckligt aktiva. Den svenska metoden Fysisk aktivitet på recept (FaR) används inom hälso- och sjukvården för att hjälpa patienter till en bättre hälsa genom ökad fysisk aktivitet. Detta examensarbete undersöker hur många patienter i primärvården som uppfyller kriterierna för att få FaR förskrivet, hur metoden FaR följs av förskrivarna samt vilka faktorer som påverkar förskrivningen. Den första frågeställningen besvaras med hjälp av en överslagsberäkning, de två senare med en litteraturstudie. FaR är ett begrepp som i teorin är väl etablerat med en klart definierad metodbeskrivning. Överslagsberäkningen indikerar att det finns ett stort antal patienter i primärvården som skulle kunna förändra sina levnadsvanor och bli mer fysiskt aktiva med hjälp av ett metodenligt FaR. I praktiken är begreppet FaR inte lika tydligt definierat. Litteraturstudien tyder på att de olika komponenterna i metoden följs i varierande grad och att flera olika faktorer påverkar förskrivningen. Om metoden inte följs är det svårt att konkretisera nyttan med att förskriva FaR till fler / Physical activity promotes health, although many individuals are not active enough. The Swedish method Physical acticity on prescription (FaR) is used in the health care sector to help patients achieve a better health through physical activity. This bachelor’s thesis aims to estimate how many primary care patients that meet the criteria to be eligible for a FaR prescription and, through a literature study, investigate how health care prescribers adhere to the FaR method and which factors affect their prescribing a FaR. The concept of FaR is in theory well defined, and the estimate indicate that there is a large number of primary care patients who would benefit from a FaR prescription, such as it is defined. In practice, however, the concept is not as clearly defined. The literature study indicates varying adherence to the different method components and suggests several factors affecting whether FaR is prescribed or not. This makes it difficult to quantify the usefulness of increasing the number of FaR prescriptions.

Bakgrund: Urininkontinens är ett globalt hälsoproblem bland kvinnor. Många kvinnor lever i tystnad med sin urininkontinens och söker inte vård på grund av okunskap och skam. Om kvinnor och sjuksköterskor fick mer kunskap om urininkontinens skulle problematiken för kvinnor med oro och skam inte vara lika utbredd. Trots att mödravård informerar kvinnor så lever många i hemlighet med sin urininkontinens. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om kvinnors erfarenheter av urininkontinens och dess inverkan på dagligt liv. Metod: En litteraturöversikt bestående av 14 st vetenskapliga studier av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dessa studier söktes på Cinahl och PubMed. Resultat: Många kvinnor påverkades av sin urininkontinens i det dagliga livet på ett negativt sätt. Fem tydliga kategorier visade sig som påverkade dem mest. Dessa var: Känslor av skam och oro, Hanteringsstrategier, Påfrestning på samlivet, Förlika sig med det oundvikliga och Begränsningar i dagliga aktiviteter. Slutsats: Många kvinnor lever i tystnad med sin urininkontinens och förlikar sig med den. De har brist på kunskap, känner skam och uppfinner egna strategier för att hantera sin urininkontinens. Dessa kvinnor skulle behöva mer kunskap och information från sjukvården. Denna litteraturöversikt kan bidra med en ökad kunskap kring påverkan på dagligt liv hos kvinnor med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence is a global health problem among women. Many women live in silence with their urinary incontinence and do not seek care due to ignorance and shame. If women and nurses got more knowledge about urinary incontinence, the problem with anxiety and shame would not be as widespread. Although maternity care informs women, many are secretly living with their urinary incontinence. Aim: The purpose of the literature review was to compile knowledge about women’s experiences of living with urinary incontinence and its impact on daily life. Method: A literature review consisting of 14 scientific studies of both qualitative and quantitative approach. These studies were sought at Cinahl and PubMed. Results: Many women were affected by their urinary incontinence in their daily lives in a negative way. Five clear categories appeared that affected them the most. These were: Feelings of shame and anxiety, Management strategies, Stress on cohabitation, Resign oneself to the inevitable and Limitations in daily activities. Conclusion: Many women live in silence with their urinary incontinence and resign themselves to it. They have lack of knowledge, feel shame and invent their own strategies to manage their urinary incontinence. These women would need more knowledge and information from health care. This literature review can contribute to increased knowledge about the impact on daily life among women with urinary incontinence.

Biblioteken står i frontlinjen för många av kunskapssamhällets snabba förändringar. Frågan hur professionen ska kunna möta nya krav i sin verksamhet är idag mer aktuell än någonsin: vilka färdigheter och kompetenser krävs och hur ska dessa utvecklas? Som ett inlägg i debatten undersöker denna uppsats undervisande högskolebibliotekariers lärande för att ur denna förståelse identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för kontinuerlig professionell utveckling. Genom litteraturstudier och djupintervjuer med fyra undervisande högskolebibliotekarier framträder bilden av ett yrke som kännetecknas av varierande förutsättningar och arbetsuppgifter, där nyfikenhet och en vilja att utvecklas är centralt. Man tar själv ansvar för sitt lärande och lärobehoven tenderar att vara praktikorienterade och handlar om ämneskunskap, pedagogik, didaktik, teknik samt den akademiska miljö där man verkar. Trots att vikten av vetenskaplig grund och teoretisk förankring lyfts så står detta tillbaka för det informella och praktiknära lärandet där en själv, de egna intressena och erfarenheten – att göra, testa, pröva, söka, kolla upp och läsa på – framställs som viktigast vid sidan av de möten, samtal och utbyten man kan ha med kollegor och målgrupper. Framgångsfaktorer för kontinuerlig professionell utveckling som identifieras är det utvecklingsstödjande klimat som arbetsplatsen upplevs som, där utbildning och lärande ses som ett naturligt inslag och man har frihet att utforma och utveckla varierande och utmanande arbetsuppgifter. Man ingår i arbetsteam med goda förutsättningar att diskutera och bolla med kollegor. Chefen är positivt inställd till kompetensutveckling, möjlighet finns att delta i både formella och informella läraktiviteter och man är delaktig i sin egen kompetensutveckling som står i samspel med arbetsuppgifter och är väl förankrad i behov. Positiva effekter syns genom att respondenterna känner sig trygga i sin roll som undervisare och med sina kompetenser samtidigt som de behåller drivet och viljan att fortsätta lära sig och utvecklas. De utvecklingsmöjligheter som identifieras handlar om att komplettera vad som tycks vara en väl fungerande kompetensutveckling med fokus på yrkespraktik med en som främjar ett mer formellt, strukturerat och systematiskt lärande där vetenskap, teori och forskning ges större plats. Här skulle utbildare, yrkesföreningar och chefer kunna inta en mer proaktiv roll.

I dagens samhälle rör sig människor allt mindre och detta är negativt för folkhälsan. Inaktivitet under en längre tid ökar risken att drabbas av bland annat hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och cancer. Detta är något som måste hejdas och distriktssköterskan har en stor utmaning i att arbeta hälsofrämjande- och förebyggande bland annat genom att använda sig av metoden FaR, fysisk aktivitet på recept. Tidigare forskning visar på att FaR ger bättre resultat än att endast få muntlig information. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta med metoden FaR, vilka svårigheter och möjligheter som kan finnas. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod med en deskriptiv design. Författarna genomförde öppna intervjuer med sex distriktssköterskor i två olika län. Intervjuerna spelades in och blev ordagrant transkriberade. Resultatet presenteras under fyra huvudkategorier, arbetsstrukturens betydelse vid FaR förskrivning, distriktssköterskans förhållningssätt vid FaR förskrivning, MI som arbetsmetod ses som en möjlighet samt varsam interaktion med patienten för att ge information. I resultatet framkommer att distriktssköterskan har en viktig roll i att vägleda och stötta patienten vid FaR förskrivning och detta kräver intresse, erfarenhet och kunskap inom ämnet. Det framkommer även att distriktssköterskan bör vara lyhörd inför patientens egna tankar och att skapa en god relation med patienten ökar chanserna till ett bra resultat. Slutsatser som dras i studien är att det krävs tydlig arbetsstruktur, mer personalresurser, kontinuerlig utbildning och ökad kunskap både inom FaR och Motiverade samtal (MI) för att FaR som metod ska kunna tillämpas i arbetet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska