<p>Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan. Mina informanter hade ingen uttalad och medveten progression i den estetiska verksamheten, varken i förskola, förskoleklass eller grundskolans tidigare år.</p>

<p>De flesta människor som varit ute i arbetslivet har antagligen någon gång varit utsatt för en organisationsförändring. Individer med olika bakgrund påverkas troligen på olika sätt utifrån vad de bär med sig och vilka tidigare erfarenheter de har. Mången forskning är också gjord på män respektive kvinnor och de könsskillnader som kan finnas. Vi ville med denna undersökning titta om det fanns några specifika skillnader mellan könen. Syftet med studien var att studera och analysera några medarbetares upplevelse av en organisationsförändring på en arbetsplats ur ett genusperspektiv. Vi använde en kvalitativmetod med djupintervjuer på ett antal individer som befann sig i en organisation under förändring. I resultatet kunde vi inte urskilja något specifikt som skulle tala för att det är skillnad mellan män och kvinnor i denna situation, det verkade mera vara individspecifikt och vilken position man har i sitt arbete som har betydelse för skillnader i upplevelsen. Slutsatsen är att delaktighet och påverkan är mycket viktiga faktorer för medarbetarna, vilket ställer höga krav på arbetsledning och deras kunskap om vid organisationsförändringar. Man bör också se till att så många som möjligt av personalen känner att de har inflytande.</p>

<p>Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex ungdomar. Syftet var att ta reda på mer om ungdomars nätvanor och vad de tyckte om vuxnas närvaro på nätet. Vad gäller synen på vuxna på nätet har studien utgått specifikt från ett projekt på Fryshuset i Stockholm som kallas Nätvandrarna. Nätvandrare finns tillgängliga som stödjande vuxna på olika ungdomssajter. Studien ämnade även att ta reda på huruvida socialtjänstens närvaro på Internet skulle upplevas av ungdomar och hur mycket kontroll föräldrarna hade. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på det här med nätvandrare? Kan ungdomar verkligen tänka sig att vända sig till vuxna på nätet för att få råd och stöd? Tycker ungdomarna att deras föräldrar har kontroll på deras internetanvändande? Hur skulle en myndighet som socialtjänsten kunna nå ut till ungdomar på nätet på ett bra sätt? Genomförda intervjuer analyserades med hjälp av tidigare forskning, symbolisk interaktionism och meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av de intervjuade ungdomarna använde Internet dagligen och det främsta användningsområdena var kommunikation och informationssökning.  Samtliga medverkande i studien var väl medvetna om riskerna med Internet. Ingen hade dock några regler för hur de fick använda internet av föräldrarna  Resultatet visade även på att ungdomarna överlag var positivt inställda till vuxna på nätet så länge de inte lade sig i allt för mycket. Sammantaget sågs Nätvandrarna som något bra. Gemensamt om socialtjänsten var att de tyckte det skulle vara en bra ide att socialtjänsten hade en egen sida dit man skulle kunna vända sig för snabb och enkel kontakt.</p>

<p>Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats? </p><p>Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital. </p><p>Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. </p><p>Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka. Vidare gjordes en jämförelse med den erhållna förklaringsgraden och fluktuationer i generalindex.</p><p>Resultat: Ett entydigt resultat för undersökningsperioden går inte att fastställa, då förklaringsgraden kraftigt varierar. Tre av de fem undersökta åren påvisar med 95 procents signifikans ett statistiskt säkerställt resultat. För de två övriga åren går det att utläsa att en frikoppling mellan ett företags marknadsvärde och dess räntabilitet på eget kapital vid kraftiga börsrörelser.</p>

<p>Mitt syfte med det här arbetet har varit att ta reda på vad flickor och pojkar tänker om matematik. Mina frågeställningar har varit: Hur tänker flickor och pojkar om matematik? Hur kan läraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för både flickor och pojkar? För att söka svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. </p><p>Arbetet består först av en litteraturgenomgång, där jag tittat på vad tidigare forskning säger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgången kommer den empiriska delen, där resultatet från min enkätundersökning med 76 elever, och resultatet från min intervjuundersökning med 10 elever ingår. </p><p>Flickornas och pojkarnas uppfattningar och tankar om matematiken från min undersökning stämmer i mångt och mycket överens med resultat från tidigare forskning. I min undersökning har jag kommit fram till att eleverna har ett emotionellt förhållningssätt till matematiken, och så ser de matematiken som ett skolämne. Det är viktigt med variation i undervisningen och att eleverna känner att de lär sig något. Nästan alla eleverna är överens om att matematik är ett viktigt ämne, men många har svårt att svara på varför. I min undersökning har jag tittat på likheter och skillnader mellan flickorna och pojkarna. Den största skillnaden jag hittat, är att pojkarna självvärderar sig högre än flickorna på matematiken.</p>

<p>Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Lärarutbildare och aktiva lärare som alla har med området hållbar utveckling att göra har deltagit i studien. Slutsatsen av studien är att lärarstudenterna på Lärarprogrammet på Campus Norrköping, får förhållandevis god utbildning för att i sin framtida profession kunna undervisa inom området. Målet uppnås genom att området hållbar utveckling bland annat belyses från olika håll. Den miljöcertifierade skolan bedriver en genomtänkt undervisning. I denna skola anpassar lärarna undervisningen inom området hållbar utveckling till elevernas förutsättningar och ålder.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.</p><p><strong>Syfte: </strong>Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.</p><p><strong>Metod: </strong>Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat: </strong>I studien framkom sex olika kategorier. Dessa var: Att leva i ovisshet, Upplevelse av stöd och brist på stöd, Känslan av att vara annorlunda, Upplevelse av extra ansvar, Upplevelse av vårdmiljö och vårdpersonal och Kärleken till föräldrarna.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Barnen upplevde brist på stöd och information vilket enligt författarna till denna litteraturstudie ledde till att dessa barn fick leva med en ovisshet om vad som skulle hända härnäst. Med detta som grund anser vi att sjuksköterskor i allmänhet behöver mer kunskap om barns upplevelser av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.</p><p> </p>

<p>För att främja fysisk aktivitet finns det en arbetsmetod som heter Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Det är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården, tillsammans med externa aktörer, kan främja fysisk aktivitet hos individer. Med hjälp av FaR kan kostnader för läkemedel reduceras, biverkningar av mediciner minskas och patienters rehabilitering ge snabbare resultat. Syftet med studien var att beskriva psykosociala upplevelser hos patienter som förskrivits FaR. För studien valdes en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades. Patienterna upplevde FaR antingen positivt eller negativt. Positiva upplevelser var bland annat ökad ork och en känsla av minskade krav som bildade en pol som benämndes ”Upplevd meningsfullhet”. Patienterna upplevde även att de efter förskrivningen kunde inspirera andra till att bli mer fysiskt aktiva och på så vis skapa en bredare umgängeskrets. Negativa upplevelser var exempelvis känsla av tristess och känsla av misslyckande och de bildade motpolen ”Upplevd otillfredsställelse”. Åldern var en viktig faktor för hur receptet upplevdes och därför önskade patienterna ett mer individanpassat recept. Trots att det enbart ingick fyra intervjuer i studien framkom det att det fanns brister när det gällde mervärden som patienterna förväntades vinna av FaR. Studien kan ses som en grund för fortsatt forskning inom området med fokus på individanpassat recept.</p>

<p>Arbetet är en studie om hur gymnasieelevers självkänsla påverkar deras syn på skolan inom ämnen som inlärning och kunskap. Ungdomar mår idag inte bra och det beror dels på identitetskriser. Dessa identitetskriser kan hämma elevernas skolutveckling. Att förbättra elevernas hälsa och kunskaper genom att aktivt förbättra elevernas självkänsla i skolan kan bidra till att elever minskar rädslan för att misslyckas men även att eleverna minskar pressen från samhället. Detta kan i sin tur påverka klassrumsklimatet till det bättre. Undersökningen består dels av enkätundersökningar och dels praktiskt arbete med elever kring självkänsla.</p>

<p>Vi är intresserade av att studera ”vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare” eftersom vi själva är ekonomistudenter och har börjat fundera på framtida arbetsgivare.</p><p>Det är även intressant för företag och organisationer att veta vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare eftersom det kan gör det lättare att locka till sig passande arbetskraft. Men när företagen och organisationerna väl har hittat rätt medarbetare gäller det att behålla dem och genom att veta vilka behov de anställda har kan arbetsgivaren tillfredsställa dessa behov, vilket resulterar i nöjda anställda.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vad som styr ekonomistudenterna val av framtida arbetsgivare utifrån deras motivationsfaktorer och om dessa motivationsfaktorer stämmer in på befintliga motivationsteorier. Vi är dessutom nyfikna på om företag och organisationer vet vad som intresserar ekonomistudenterna samt vad som kan få studenter att vilja bosätta sig i Gävle efter avslutade studier.</p><p>Vi använde oss av mailintervjuer för att samla in material till vår undersökning eftersom vår första idé om att ha fokusgruppsdiskussioner inte gick att genomföra på grund av lågt intresse. Mailintervjuerna genomfördes med nio stycken ekonomistudenter vid Högskolan i Gävle och tre stycken organisationer i Gävle som är med i NU!, Näringslivsintegrerad utbildning.</p><p>För att få djupare insikt i vad som motivera människor har vi valt att fördjupa oss i ett flertal motivationsteorier. Vi har valt några, för oss, välkända teorier för att skapa en grund att komplettera med mindre omtalade teorier som ger andra infallsvinklar, bl.a. diverse teorier av Hans L. Zetterberg.</p><p>Motivationsteorierna kompletteras ytterligare med fakta om arbetsmarknaden i Gävleborgs län, en undersökning om vilka förväntningar studenterna vid Högskolan i Gävle har på sin framtida arbetsmarknad, Universum Communications ”FöretagsBarometern” samt insikt i livets socialiseringsprocess.</p><p>De viktigaste motivationsfaktorerna som vår svarsgrupp tittar på rörande framtida arbetsgivare är: arbetsuppgifterna (är de stimulerande, varierande och meningsfulla?), lönen (kompenserar lönen min ansträngning och ”förlorade” tid?), utvecklingsmöjligheter (kan jag utvecklas både personligt och yrkesmässigt?), arbets- och pendlingstid (finns det tid att umgås med familj och vänner samt ägna sig åt fritidsintressen?) och trivsam arbetsmiljö (kommer jag att trivas här?).</p><p>Av de motivationsteorier som vi valt var det ingen som fullständigt förklarade svarsgruppens val av motivationsfaktorer. Dock kan utvalda delar av teorierna ge viss förståelse av studenternas val, men för en djupare förståelse krävs en kombination av flera teorier.</p><p>Arbetsgivarna verkar ha viss insikt i vad studenterna i vår svarsgrupp söker men inte en komplett bild, eftersom ingen av dem nämner arbetsuppgifterna som en viktig faktor.</p><p>Båda svarsgrupperna tror att en positivare arbetsmarknad skulle kunna attrahera studenter att stanna i Gävle, d.v.s. att det finns arbeten inom ekonomiområdet. Många av ekonomistudenterna kan tänka sig att stanna i Gävle om de får ett arbete som de trivs med.</p> / <p>We are interested in studying “what determines the students of business administration’s choice of employer” since we are students of business administration ourselves and have started to think about our future employers.</p><p>This subject is also interesting for companies and organizations since knowledge about what determines the choice can make it easier to attract suitable co-workers. When the companies and organisations have found the right employees it’s a matter of keeping them and one way of doing this is by knowing and satisfying the employees’ needs.</p><p>The purpose of this essay is to examine what determines the students of business administration’s choices of future employer through their factors of motivation and if these factors is consistent with existing theories on motivation. We also want to find out if companies and organizations know what students of business administration are interested in and what can be done to make students want to live in Gävle after they are finished with their studies.</p><p>The method we have chosen for our study is e-mail interviews since our first idea of discussions in focus groups couldn’t be followed through because of a lack of interest. Nine students of business administration at the University College of Gävle and three organizations in Gävle, that are involved in the NU!-project, participated in the interviews.</p><p>To get a deeper knowledge into what motivates people we have chosen to study a number of motivational theories. We have chosen a few, to us, well-known theories to create a base to which we add less discussed theories to give us different angles of approach.</p><p>We also present facts about the labour market in Gävleborgs län, a study concerning what expectations the students at the University College of Gävle have on their future labour market, Universum Communications’ “FöretagsBarometern” and an understanding of the process of socialisation.</p><p>The most important motivational factors that the studentgroup is concerned with regarding future employers are: the work assignments (are they inspiring, diverse and meaningful?), the salary (is it a fair compensation?), growth opportunities (both personally and professionally?), work hours and commuting time (will I have time for family, friends and interests?) and a pleasant work environment (will I like working here?).</p><p>The motivational theories that we chose didn’t fully explain the students’ choice of motivational factors. There is however certain parts of the theories that offers some understanding of the students’ choices, but to get a deeper understanding a combination of several theories is needed.</p><p>The employers seem to have some insight in what the students of business administration are looking for but they don’t have the complete picture, since none of them mention work assignments as an important factor.</p><p>Both groups think that a more positive labour market could attract more students to stay in Gävle, i.e. that there are work related to business administration available. Many of the students of business administration could imagine staying in Gävle if they got a work that suited them.</p>