<p>Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för övervikt och vällevnadssjukdomar. I samband med aktivitetsåret ”Sätt Sverige i Rörelse 2001” introducerades FaR, Fysisk aktivitet på recept, som en metod för hälso- och sjukvården att påverka patienter till ökad fysisk aktivitet. Carema Hälsocentral Gävle, har utarbetat ett eget ”standardrecept” på fysisk aktivitet där de vanligaste ordinationerna är förifyllda, vilket förenklar förskrivningen. 2007 förskrev denna hälsocentral flest recept av alla hälsocentraler i Gävleborgs län och standardreceptet kan vara en bidragande orsak till detta. Denna studies syfte var att undersöka om Carema hälsocentral Gävles handläggning av FaR varit effektiv. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga 137 patienter som fått FaR från den hälsocentralen år 2007. Enkäten bestod av 23 slutna och öppna frågor konstruerade för att söka svar på studiens syfte och frågeställningar. Svar inkom från 73 patienter och resultatet visade att 78 % av dem ansåg att det var positivt att få fysisk aktivitet på recept och över hälften av patienterna hade ökat sin fysiska aktivitet och upplevde en förbättrad hälsa. Om motiverande stöd gavs i samband med förskrivning av FaR ökades effekten och ännu mer om dessutom uppföljning skedde. 68 % angav att de inte fått någon uppföljning och många patienter föreslog just uppföljning om FaR på något sätt skulle förbättras.</p>

<p>Abstract</p><p>Barns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.</p><p>Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på.</p><p>Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen. De deltagande lärarna hade klara tankar och resonemang om hur de såg på litteratur som inslag i förskolans verksamhet. Återkommande svar om aktiviteter med barnlitteratur som grund i förskolan var besök på bibliotek och regelbundna lässtunder.</p>

<p>Inom den svenska tillverkningsindustrin är det många företag som genomgår förändringar och implementerar nya arbetssätt (Hägg, 2009). På ett produktionsavsnitt på Sandvik Materials Technology (SMT) pågår en implementering av Totalt Produktivt Underhåll (TPU). TPU som arbetsmetod ger möjlighet till att arbeta med underhåll på ett nytt och effektivt sätt (Nakajima, 1992</p><p>). Syftet med denna uppsats är att utvärdera första delen i implementeringen av TPU på SMT genom att undersöka hur denna förändring har uppfattats av dem som berörs av implementeringen. Det är en process som förväntas ta lång tid och utvecklas under arbetets gång, därför berörs frågor som vad har uppfattats vara bra respektive dåligt och vad kan förbättras i fortsatt implementeringsarbete. Detta är en formativ utvärdering som inspireras av fenomenografi och fokusgruppsintervjuer har använts som metod. Resultatet visar bland annat att respondenternas uppfattningar av konceptet TPU, eller operatörsunderhåll som SMT valt att kalla det, är positivt i den bemärkelsen att det förebyggande arbetet innebär att maskinerna blir renare och att det är lättare att hitta fel. Respondenterna ser potential med arbetssättet men på grund av brist i kommunikation mellan ledning och anställda har det uppstått ett motstånd till förändringen. Den bristande kommunikationen har påverkat respondenternas arbetsmotivation negativt och kan innebära problem för fortsatt implementeringsarbete. Slutsatsen är delvis att ledningen behöver förbättra kommunikationen i företaget för att öka arbetsmotivationen hos dem som berörs av implementeringen för att den ska bli lyckad.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militära hade för uppfattningar av ett hälsofrämjande projekt som genomförts på deras arbetsplats. Syftet har även varit att ta reda på om dessa individer upplevde att detta projekt påverkat deras arbetsmiljö och hälsa, och i så fall hur. Arbetsplatsen är en stor och viktig arena för hälsofrämjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid på arbetet vilket gör att det finns möjlighet att påverka ett stort antal individers hälsa genom projekt och andra typer av hälsofrämjande arbete inom denna arena. Det har även visat sig att det inte i någon större utsträckning forskats angående projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i. Ansatsen som uppsatsen inspirerades av var fenomenografi och metoden som användes var gruppintervju. Resultatet visade att informanterna inte var av uppfattningen att de genomgått ett projekt. De menade att de hälsofrämjande aktiviteter som genomförts på deras arbetsplats varit en självklar del av verksamheten men att dessa inte ingått i något projekt. En av informanternas hälsa hade till stor del påverkats av ett av de moment som ingått i projektet och alla tre informanter ansåg att arbetsmiljön hade förbättrats.</p><p> </p>

<p>Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik är relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framväxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framväxt har omfattat forskning om lärande, undervisning, läroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken är tvärvetenskapliga områden som relaterar till många andra discipliner där i finns dess styrka. De tar emot idéer från andra discipliner men där finns också dess svaghet, för influenser från olika discipliner har ibland gjort det svårt att sätt gränsen för vad den didaktiska forskningen omfattar.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad man studerar när man studerar lärande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen. Jag gör detta genom en metastudie som är en sorts litteraturstudie.  Med hjälp av innehållsanalys analyserar jag elva doktors avhandlingar och en forskningsrapport inom området. Doktors avhandlingar och forskningsrapporten utgör de vetenskapliga texterna som studeras. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor som analysverktyg för studien.</p><p> </p><p>Analysen visade att den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen om lärande kunde delas upp i fem utgångspunkter. Tre av utgångspunkterna har sin grund i ett forskningsperspektiv, sociokulturellt, fenomenografisk och konstruktivistisk. I en sociokulturell syn på lärande studerar man kommunikationen, samspelet och språket mellan eleverna och läraren. I ett fenomenografiskt studerar man lärarens tillvägagångssätt när hon presenterar ett område och gör en direkt koppling med det eleven lär sig om området. I en konstruktivistisk syn på lärande är elevens konstruktion av kunskap i centrum. Eleven skapar sin kunskap med hjälp av den miljö den befinner sig i. En annan utgångspunkt för att studera lärandet har med psykologiska faktorer att göra och en är områdesrelaterad. Forskarnas utgångspunkterna och problematiseringar leder fram till olika resultat om lärande. Deras resultat har varit viktig att analysera för att det är där som det blir tydligt vad det är man studerar när man studerar lärande. Andra möjliga infallsvinklar för studien hade varit att enbart fokusera sig på de forskningsperspektiv som tas upp eller de lärandeperspektiv som fokuseras.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.</p>

<p>Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på. De teorier som har använts i uppsatsen är Porters branschstrukturanalys, Strategiska grupper, samt konkurrensstrategier. För att besvara syftet har vi använt oss av en fallstudie där intervjuer gjorts på de undersökta företagen. Ett snöbollsurval användes för att göra urvalet där de undersökta företagen är Vattenfall, E.ON, Fortum, Göteborg Energi Dinel, Telge Energi, GodEl, Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2. Dessa företag har delats in i tre kategorier beroende på hur stora de är. Vattenfall, E.ON och Fortum är de stora elhandelsföretagen. DinEl, Telge Energi samt GodEl är de mellanstora elhandelsföretagen. Kraft och Kultur, Kraftaktörerna samt O2 är de mindre elhandelsföretagen. Uppsatsen har kommit fram till att marknaden präglas av en hård konkurrens där kunderna oftast har fokus på ett lågt pris. De stora elhandelsföretagen agerar som marknadsledare där de försvarar sin kundstock. De stora elhandelsföretagen är lika i sin organisationsstruktur men har olika strategier. De mellanstora elhandelsföretagen är ganska olika i sin organisationsstruktur, dock har de försökt att hitta olika mervärden genom bland annat miljö och välgörenhet. Två av företagen är marknadsutmanare och en är marknadsnischare. De mindre elhandelsföretagen präglas av nischning, dock är ett av företagen en marknadsföljare. Skillnaderna bland elhandelsföretagen låg främst i vilken grad företagen är vertikalt integrerade samt i vilket utsträckning de gav service.</p>

No description available.

<p>Examensarbetet undersöker huruvida en blisk kan förses med ett heltäckande tak över bladtopparna. En blisk är en skiva och blad som är tillverkat i ett stycke. Som referens under arbetet används en befintlig blisk från provkompressorn Hulda. Målsättningen med att förse blisken med ett tak är att taket ska stabilisera konstruktionen genom att förstyva bladen och höja frekvenserna för de lägsta egenfrekvenserna samt eliminera läckflödet över bladen. Under arbetet undersöks material, tillverkningsmetoder, tillverkningskostnader samt de risker som finns vid användning av den takförsedda blisken. Utvärderingen baseras på tre koncept som genererats och utvalts under ett tidigare projektarbete. Koncepten är: Koncept 1, blisk och tak tillverkat i ett stycke titan. Koncept 2, blisk med separat titanring som förspänns. Koncept 3, blisk med tak tillverkat i ett stycke titan med förspänd kompositring som förstärkning. Materialet i blisken är sedan tidigare bestämt att vara en titanlegering. Som material till kompositen väljs kolfiberarmerad epoxi. För titanblisken väljs tillverkningsmetoderna svarvning och fräsning. Kompositringen tillverkas genom fiberlindning. Inledande beräkningar antyder att en förstärkning med lättviktsmaterial som i koncept 3 är mest gynnsamt. Detta styrks av resultatet från de statiska analyserna av koncept 1 och 2, där båda koncepten fallerar. I koncept 1 kan eventuellt de spänningskoncentrationer som uppstår avhjälpas med en omkonstruktion av bladens infästningar mot taket. I den statiska analysen av koncept 3 uppstår problem med att modellera kompositmaterialets egenskaper. FE-modellen är inte verklighetstrogen. Därför krävs en förbättring av denna för att verifiera konceptet. En jämförande modalanalys genomförs mellan referensblisken och koncept 1. Resultatet bekräftar antagandet att införandet av ett tak på en blisk höjer egenfrekvenserna.</p>

<p>The basic view on children has change radically in the swedish society during the last century. From beeing seen as ruled by internal evil powers that only church could help controling later on the children should be brought up as citizen well-behaved and capable of work with help of the state's control. Today we see the child as competent and equal, and through Swedens adoption of the U.N. Convention on the Rights of the Child in year 1990, Sweden as a country undertakes itself to always see to the child´s greatest in all decision-making process concerning the child and also vouch for that the rights stated in the convention are beeing fulfild.</p><p>Working with the convention in a such way that it's intention becomes reality in educational activities requires instruments for the pedagogues. During the years between 1980 and 1990 a number of different methods and programmes were developed with staring-points in the interplay between the child and the adult. One of those programmes was ICDP (International Child Development Programmes) who are based on the four core principles in the convention; non-discimination, devotion to the best interests of the child, the right to life, survival and development and respect for the views of the child.</p><p>The aim of my study is to investigate if and in that case how ICDP can be an instrument to realize The Convention on the Rights of the Child in the daily work in some educational activities. On the basis of the aim three questions at issue are asked.</p><p>Can ICDP be used as an instrument for realizing The Convention on the Rights of the Child in the daily work, and in that case how?</p><p>Can ICDP prevent violations between adults and children, and in that case how?</p><p>What are the benefits from, respectively the difficulties of working with ICDP?</p><p>I have used as method qualitative interviews with pedagogues from different schools. All the pedagogues have training in ICDP and I wanted their descriptions of their practical work with ICDP.</p><p>The interviewed pedagogues gives a image of ICDP as an instrument for putting focus on the adults attitude in relation to children and pupils. All pedagogues gave examples of how ICDP fulfil the thoughts in the convention in the way of seeing the child as competent and willing to develop. To have a keen ear and the ability of following the child´s initiative are according to the the interviewed pedagogues important qualities by the adult that ICDP are focusing on. Yhe pedagogues gives a number of examples of benefits from as well as the difficulties of working with ICDP.</p><p>My conclusions of this study are that pedagogues need instruments to realize The Convention on the Rights of the Child in the daily work and that ICDP can be used as one. The most importent thing after all isn´t what method or programme who will be used. Instead the fact that the work with the adults attitudes in relation to the children, pupils, colleagues and parents are done in an active and consciously way are the main thing.</p><p>Keywords: The view on children, The Convention on the Rights of the Child, The school and the convention, ICDP</p>