Studien ämnade utifrån en kundlojalitetsmodell baserad på det teoretiska ramverket undersöka om ett arbetssätt för att uppnå sann kundlojalitet kunde vara en förklaring till goda resultat i Svenskt Kvalitetsindex (SKI) bankstudier. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en dissonans i resultatet från undersökningen med kundlojalitetsmodellen och resultaten från SKI. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning där rådgivare och kontorschef på ett lokalt Handelsbankenkontor intervjuades angående sitt arbetssätt för att uppnå kundlojalitet. Resultatet från intervjuerna visade att Handelsbankens arbetssätt behandlar alla påverkningsfaktorer för kundlojalitet enligt kundlojalitetsmodellen, vilket innebär att de arbetar för både sann kundlojalitet och inaktiv kundlojalitet. Dock antogs det att det inte är bankens avsikt att skapa inaktiv kundlojalitet men att arbetssättet skulle kunna resultera i det. Slutsatserna som drogs utifrån undersökningen var det inte kunde bevisas att de goda resultaten var en konsekvens av ett arbetssätt för att uppnå sann kundlojalitet och att det fanns en dissonans i de jämförda resultaten.

Denna undersökning baserar sig på åtta intervjuer med lärare mellan 50 och 65 år. Syftet med denna undersökning är att undersöka dessa lärares syn på det personliga ledarskapet för att upptäcka om det har skett någon förändring under en 25 års period. Har det skett någon utveckling under åren som lärare? Hur har de utvecklats som verksamma lärare, samt vilka faktorer har påverkat utvecklingen? Resultaten visar att lärarna ser utvecklingar på fler områden. Lärarna upplever att de har fått mer erfarenhet. De har blivit säkrare som lärare och ledare. Identiteten har blivit starkare. Relationerna till föräldrarna har vuxit och blivit tryggare.Faktorer som påverkat dessa förändringar är eleverna själva. De olika sorters elever som lärarna har haft under åren har påverkat och förändrat ledarskapet. Förebilder i form av lärarnas egna lärare, föreläsare, söndagsskolfröknar och kollegor är en stor förändringsfaktor för flera av lärarna. Även lärarutbildningen, kurser och observationer har en stor påverkan på lärarnas ledarskap. Andra förändringsfaktorer är teknikutvecklingen, förändrade uppförande hos elever och andra samhällsförändringar. Stora förändringar som kommunaliseringen har inte haft en stor effekt på det personliga ledarskapet hos de intervjuade lärarna. Flera av lärarna upplevde dock en negativ förändring i form av mer att göra vid sidan av lärarens arbetsuppgifter.

Vi har med vårt examensarbete haft som avsikt att utifrån könsfördelningen på el- ochenergiprogrammet undersöka vilka påverkningsfaktorer det är som har bidragit till ett icke-sökande bland flickorna till el- och energibranschen. Vi ville få kunskap om hur eleveranser att studie- och yrkesvägledare kan motarbeta mansdominansen på el- ochenergiprogrammet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört sexnarrativa videointervjuer med tjejer som går åk 1 på Naturvetenskapsprogrammet. Somteoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Gottfredsons genusperspektiv, samt Hodkinsonoch Sparks karriärteori. I avsnittet tidigare forskning har vi tittat på hur situationen ser utinom elbranschen och el- och energiprogrammet i dagsläget, samt på förklaringar kring vadkönssegregering innebär och bakomliggande faktorer. I den tidigare forskningenuppmärksammas även hur studie- och yrkesvägledare kan, och arbetar, medkönssegregering i nuläget. Resultatet visar att de intervjuade tjejerna hade en generell okunskap och ett ointresse för el- och energibranschen. De baserade det på att de aldrig övervägt, varken el- och energiprogrammet eller ett annat manligt kodat gymnasieprogram. Anledningen bakom icke-intresset berodde på den egna uppfattningen av ett eventuellt exkluderande från de manliga utbildningskontexterna. Det framkommer även i resultatet att tjejerna hade gjort sina gymnasieval utifrån påverkningsfaktorer som vänner, familj och studie- och yrkesvägledaren. Respondenterna delgav olika potentiella arbetssätt för hur studie- ochyrkesvägledaren kan arbeta med rekrytering av flickor till el- och energiprogrammet. Arbetssätten som uppgavs av respondenterna var slumpmässig praktik, studiebesök inomkönssegregerade branscher samt tidigare, och fler, informationstillfällen.

Undersökningen bygger på tidigare forskning som talar för att utomhuspedagogik inom ämnet matematik anses ha positiv inverkan för elevernas kunskapsutveckling. Det som däremot avslöjas i den tidiga forskningen är hur kvaliteten brister när det kommer till utomhusundervisning. Det synliggörs genom att undervisningens ramar och disciplin drastiskt minskar vilket bidrar till att undervisningen har svårt att uppnå skolans disciplinära ordning. Utomhusundervisning ställer höga krav på lärarnas professionalism, kompetens och lyhördhet. Med detta som utgångspunkt syftar studien till att undersöka vilka påverkningsfaktorer lärare uppfattar medutomhuspedagogik i matematik samt om metoden har en positiv eller negativ inverkan på elevernas kunskapsutveckling i ämnet. Undersökningen genomförs med inspiration av en fenomenografisk metod, vars syfte är att undersöka hur människor uppfattar fenomen i sin tillvaro. Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är sex verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1–3. Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på utomhuspedagogik men lyfter även fram flertalet negativa aspekter med metoden. De positiva aspekterna som synliggörs är framför allt att undervisningen uppfattas motivationshöjande och mer lustfylld. De framträdande negativa aspekterna är gruppens storlek, vädrets påverkan och brist på resurs.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad som påverkar elever att välja handbollshögstadium. Min undersökning har jag utfört på en kommunal högstadieskola i Skåne med handbollsprofilering. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med personliga intervjuer. Intervjuerna utförde jag på 16 elever som går handbollsprofilerad skolgång i årskurs sju. I mitt examensarbete har jag valt att använda mig av Pierre Bourdieus teori och hans begrepp kapital, habitus och fält. Mina intervjusvar i min undersökning har hjälpt mig att bekräfta och arbeta fram påverkningsfaktorerna familjens påverkan, vänner och lagkamraters påverkan, skolans påverkan och eget intresse och framtidsplaner som påverkan inför val av skolgång. Min slutsats i arbetet är att alla elever blir påverkade på olika sätt av ovan nämnda faktorer inför sitt val till handbollshögstadium under olika perioder i deras livssammanhang.Mitt examensarbete ger lärorik kunskap och erfarenhet inom olika påverkningsfaktorer inför val av handbollsprofilerad skolgång. Jag finner det relevant att blivande studie och yrkesvägledare eller andra läsare av mitt examensarbete bör tänka på mina påverkningsfaktorer inför eventuella möten med elever som väljer att kombinera idrott med utbildning som skolgång.

Medelåldern för studie- och yrkesvägledarexamen är i Sverige högre än för de flesta andra treåriga högskoleutbildningarna. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för vad det är som gör att studie- och yrkesvägledarstudenter påbörjar sin utbildning relativt sent i arbetslivet. Tre frågeställningar har framtagits för att göra studien undersökningsbar. Frågorna berör vad som får studenterna att påbörja utbildningen vid en relativt hög ålder, vad som har föranlett beslutet att påbörja utbildningen just när de gör det samt hur tidigare erfarenheter har påverkat deras beslut att påbörja studie- och yrkesvägledarutbildningen. I studien har en kvalitativ metod används. Sex studie- och yrkesvägledarstudenter intervjuats, samtliga är 35 år eller äldre och studerar på programmets andra termin. Tidigare forskning visar att äldre högskolestudenter påbörjar utbildning på grund av bland annat att personer behöver utöka sin kompetens, att personer vill byta yrke samt att det finns personer som kontinuerligt vill lära sig saker för kunskapens skull. Det finns också forskning som tyder på att individer byter sysselsättning vid specifika vändpunkter i livet och människors yrkesidentitet påverkar valet av studier och förändringar i deras yrkesbana. I arbetet presenteras två teorier, dessa behandlar bland annat brytpunkter, rutiner och påverkansfaktorer vid studie- och yrkesval. Resultatet i studien visar att studenterna inte sett studie- och yrkesvägledaryrket som tänkbart för dem förrän kort innan påbörjandet av högskolestudierna. Intervjupersonerna uppger att de tidigare funderat kring högskolestudier, och om det ska göra det någon gång så är det nu eller aldrig. I samtliga fall har det skett något specifikt som lett till att personerna har slutat med tidigare sysselsättning och börjat något nytt. I studien framkommer även att personerna bland annat påverkas av kommande arbetsplats, familj, geografiskt läge, arbetsmarknad och ålder när de valt att studera till studie- och yrkesvägledare.

Students today, in the banking system, are the least loyal group. Students are also the most costly group due to the large investments, made by the banks, for them. Banks have generalized all students in one category and have adapted their offering regardless of students’ social statues. As the students banking needs are dependent on their position in their lifecycle, generalizing them in one group is not optimal. The aim of this thesis is to investigate those factors which influence students’ choice of bank. Students are divided into two subcategories namely traditional students and non-traditional students. Non-traditional students are those who are married, cohabiting, having children, or studying part time. Students which do not fall into these four conditions are regarded as traditional students. The difference in banking needs of these two subcategories of students is also investigated. A model, based on the secondary data, was built and subsequently tested on raw data resulting in a quantitative study. The primary data was collected through visitor surveys from students at Lund University. A total of 306 questionnaires were collected during three days whereas 280 of them were used as the basis of the results. The results showed a significant difference between traditional and non-traditional students’ banking needs. The two sub-categories are influenced by different factors when choosing a bank. The results are graphically and numerically presented in graphs and tables respectively. As opposed to previous studies on this field, treating all students as a homogenous group, this thesis have considered students’ social statue also into account. The results of this thesis can therefore be of benefit, for the banks, to understand the different banking needs among students.

NKI står för Nöjd Kund Index och är ett nyckeltal som beskriver hur nöjd en kund är med ett företags tjänster. Flertalet byggföretag väljer att genomföra NKI-undersökningar tillsammans med sina kunder för att på så sätt få relevant återkoppling på sina bostadsprojekt.  Företagen får då ett värde som kan jämföras med värdet hos andra företag och strävar ständigt efter att optimera byggprocessen för att på så sätt nå ett högre NKI. Byggföretagen är verksamma på samma marknad och därmed konkurrerar företagen om samma kunder. För jämförbarhetens skull lägger företagen en stor vikt vid att ha ett högre NKI än sina konkurrenter. Syftet med denna studie är att belysa vilka aspekter i produktionsprocessen som påverkar NKI samt vad det enskilda företaget kan göra för att nå ett högre NKI.  Till en början definieras sex olika faktorer som genererat ett sämre NKI-resultat på de NKI-undersökningar som analyserats. Påverkansfaktorerna ligger senare till grund för de intervjuer som genomförs med tjänstemän och yrkesarbetare för att utröna orsaker samt åtgärdsförslag till dem. Intervjuerna mynnar senare ut i ett antal förslag på förbättringsåtgärder som Peab Bostadsproduktion kan vidta för att skapa ett högre NKI.  Till en början definieras sex faktorer som kunder anser ha inverkan på de svarsresultat som analyserats. Dessa sex faktorer ligger senare till grund för de intervjuer med tjänstemän och yrkesarbetare som genomförts där orsakerna till varje enskild faktor undersökts. Intervjuerna mynnar senare ut i en rad förslag på förbättringsåtgärder för den behandlade faktorerna. De sex definierade faktorer som diskuteras baseras på en sammanställning av svarsresultat utförda av det oberoende företaget Prognoscentret. Svarsresultaten har inhämtas från kunder till avslutade projekt i Stockholmsområdet under tidsrymden 2015 till mars 2018. Studien baseras på den första utav vanligtvis två NKI-undersökningar som genomförs under ett enskilt projekt. Detta för att tydligare koppla svarsreultaten till de aspekter som produktionen kan vara med att påverka. Resultatet vittnar om att faktorn ¨ej färdigställd vid tillträde¨ är den mest förekommande aspekten. Vidare bidrar även denna aspekt till en så kallad “åtgärdstid”, ett dröjsmål där  väntan på att få de ej färdigställda punkterna åtgärdade. Detta är inte tillfredsställande för kunden samt att ett sådant dröjsmål har en negativ inverkan på NKI. / CSI, Customer Satisfaction Index is an index that indicates the relative measure of satisfaction amongst customers, to what certain degree customers are satisfied with the services conducted by the construction company. In this way, the company can collect customer feedback and in a progressive way develop it’s services. The value given by the index is a measure that can be compared with the one of other building companies on the same market. This comparison enables companies to estimate their performance and their position on the market. Since these construction companies are competing for the same customers, it is a major advantage to present a higher CSI-score than the competition, leaving the companies with no other choice than to improve themselves. The underlying reason for this paper is to discuss what the production process can improve to reach a higher CSI-score. At a glance, there are six factors that the customers states have an impact on the CSI. These six factors are serving as a foundation when interviewing clerks and construction workers where an explanation to the factors can be given. In term, these interviews will result in a bundle of arrangements to improve the factors presented in this paper. These six factors are based on the summarized final result presented by the third part company Prognoscentret. The final results have been gathered from former customers who bought apartments in the Stockholm region between the time period of 2015 and march 2018. This study is based on only the first of the normally two CSI-surveys that are conducted since the first survey is more relevant to the production process. One conclusion after working with this study is that the factor “apartment not finished on given entry date” is the most common one of the six factors. This delay often leads to so called “repair time”, where the unfinished work is getting done. This is the primary reason for customers not being satisfied and this delay has an obvious negative impact on the CSI-score.

Bakgrund: Forskning idag visar på bristande egenvårdsförmåga vid fotsår orsakade av diabetesneuropati. Diabetesrelaterade fotsår ökar risken för infektioner och resulterar ofta i ökad sjukhusvård och dödlighet. Sjuksköterskor spelar en central roll i att säkerställa att patienter har förmåga att utföra god egenvård och på så sätt minska risken för utveckling av fotsår och dess komplikationer. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som påverkar patienters egenvård vid fotsår orsakade av diabetesneuropati. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats vilken baseras på tio artiklar med kvalitativ metod, två artiklar med kvantitativ metod och en med mixad metod. Artiklarnas resultat granskades och bearbetades till kategorierna: kunskapsbrist hos sjuksköterskor, kunskapsbrist hos patienter, psykiska, fysiska och sociala hinder för patienters egenvård, motivation och patientutbildning och kommunikation. Resultat: Resultatet i litteraturstudien identifierade faktorer som påverkade egenvården vid fotsår orsakade av diabetesneuropati. Bland dessa faktorer framkom en tydlig kunskapsbrist hos både sjuksköterskor och patienter när det gällde sårvård och diabetesrelaterade fotsår. Även vikten av motivation och god kommunikation mellan hälso- och sjukvården och patienter framkom. Konklusion: Genom att identifiera faktorer som påverkade patienters egenvårdsförmåga framkom det bland annat brister i patientutbildning. Praktisk vårdverksamhet behöver därför fokusera på att åtgärda utbildningsbrister för att främja god egenvård och hälsa. / Background: Research today shows a lack of self-care ability in foot ulcers caused by diabetic neuropathy. Diabetes-related foot ulcers increase the risk of infections and often lead to increased hospital care and mortality. Nurses, therefore, play a central role in ensuring that patients have ability to carry out proper self-care and reduce the risk of develop foot ulcers and their complications. Aim: The aim was to identify factors influencing patients' self-care in cases of foot ulcers caused by diabetic neuropathy. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach and is based on ten articles using qualitative methods, two articles using quantitative methods, and one using mixed methods. The results of the articles were reviewed and categorized into: lack of knowledge among nurses, lack of knowledge among patients, psychological, physical and social barriers to patient self-care, motivation and patient education and communication. Results: The results of the literature review identified factors influencing self-care in cases of foot ulcers caused by diabetic neuropathy. Among these factors, a clear lack of knowledge was evident among both nurses and patients concerning wound care and diabetes-related foot ulcers. The importance of motivation and effective communication between healthcare and patients also emerged. Conclusion: By identifying factors affecting patients' self-care ability, deficiencies in patient education, among other things, were identified. Practical healthcare practice should, therefore, focus on addressing educational gaps to promote proper self-care and health.

The purpose of this study is to illustrate the emotional labor of Swedish public librarians, find examples of strategies for emotional labor that librarians use, how personal attributes like being an introvert or an extrovert might influence these strategies and find out how guidelines and management affect the emotional labor of librarians. This is done by interviewing six public librarians who are working in different parts of Sweden, in differently sized libraries and with different amount of work experience. Our findings show that different forms of deep acting is the most common strategy for librarians and that consequences of emotional labor can depend on personality, and which strategy is used depending on this. Another finding is that management and guidelines play an important part in emotional labor. The leader should be involved in the daily tasks of the workers and should have knowledge of the situations that the worker deals with. A final conclusion is that knowledge and awareness of emotional labor can help reduce the negative consequences of emotional labor.