Diploma thesis focuses on the selection of suitable HW solution for parallell processing of multiple audio sources. Compares several different platforms based on architectures ARM, x86 and Epiphany, compares their performance in serial and parallel data processing, their energy consumption and price.

Due to their highly parallel architecture, Graphics Processing Units (GPUs) offer increased performance for programs benefiting from parallel execution. A range of technologies exist which allow GPUs to be used for general-purpose programming, NVIDIA’s CUDA platform is one example. CUDA makes it possible to combine source code written for GPUs and Central Processing Units (CPUs) in the same program. Those sections that benefit from parallel execution can be written as CUDA kernels and will be executed on the GPU. With CUDA it is common to have tens, or even hundreds, of thousands of threads running in parallel. While the high level of parallelism can offer significant performance increases for executed programs, it can also make CUDA programs hard to debug. Although debuggers for CUDA exist, they can not be used in the same way as standard debuggers, and they do not reduce the difficulties of reasoning about parallel execution. As a result, developers may feel compelled to fall back to inefficient debugging methods, such as relying on print statements. This project examines two possible approaches for creating a tool which simplifies the process of debugging CUDA programs, by transforming a parallel CUDA program to a sequential program in another high level language: one method centered around the Clang Abstract Syntax Tree (AST), and the other method centered around LLVM Intermediate Representation (IR) code. The method using Clang was found to be the most suitable for the purpose of translating CUDA, as it enables modifying only select parts, such as kernels, of the input program. Thus, the tool Cumulus was developed as a Clang plugin. Cumulus translates parallel CUDA code into sequential C++ code, allowing developers to use any method available for C++ debugging to debug their CUDA program. Cumulus is indicated to be a potential aid in debugging CUDA programs, by providing developers with increased flexibility. / Tack vare sin högst parallella arkitektur kan grafikprocessorer erbjuda ökad prestanda för program som gagnas av parallel exekvering. En mängd teknologier finns, vilka möjliggör att grafikprocessorer kan användas inte bara till grafikberäkningar, utan även till allmäna beräkningar. NVIDIA’s plattform CUDA är en sådan teknik. CUDA gör det möjligt att i samma program kombinera källkod skriven för att exekveras på en centralprocessor, med källkod skriven för att exekveras på en grafikprocessor. Kodsektioner i ett program som gagnas av att köras parallellt kan skrivas som en CUDA kernel, vilket är en funktion som exekveras på grafikprocessorn. Med CUDA är det är inte ovanligt att ha tiotusentals, eller till och med hundratusentals, trådar som körs parallellt. Den mycket höga nivån av parallellism kan erbjuda markant ökad prestanda för exekverade program, men kan samtidigt göra det svårt att felsöka CUDA-program. Särskilda avlusare för CUDA existerar, men de kan inte användas på samma sätt som standardavlusare, och de minskar inte svårigheterna med att resonera kring parallella beräkningar. På grund av detta kan utvecklare känna sig nödgade att använda ineffektiva felsökningsmetoder, såsom att förlita sig på printsatser. Det här projektet undersöker två möjliga metoder för att skapa ett verktyg som förenklar felsökandet i CUDAprogram, genom att översätta ett parallellt CUDA-program till ett sekventiellt program i ett klassiskt högnivå-programmeringsspråk. Den ena möjliga metoden är centrerad kring Clangs AST, den andra möjliga metoden är centrerad kring LLVM IR-kod. Metoden som använder Clang fanns vara den mest lämpliga metoden för syftet att översätta CUDA-kod, eftersom den möjliggör översättning av endast utvalda delar av originalprogrammet, exempelvis kernels. Således utvecklades verktyget Cumulus som en Clangplugin. Cumulus översätter parallell CUDA-kod till serialiserad C++-kod, vilket låter utvecklare använda alla de metoder som finns tillgängliga för att felsöka C++-program, för att felsöka sina CUDA-program. Evalueringen av Cumulus indikerar att verktyget kan fungera som en möjlig hjälp vid felsökande av CUDA-program, genom att erbjuda utvecklare ökad flexibilitet.

Radio access technologies for cellular mobile networks are continuously being evolved to meet the future demands for higher data rates, and lower end‐to‐end delays. In the research and development of LTE, radio network simulations play an essential role. The evolution of parallel processing hardware makes it desirable to exploit the potential gains of parallelizing LTE radio network simulations using multithreading techniques in contrast to distributing experiments over processors as independent simulation job processes. There is a hypothesis that parallel speedup gain diminishes when running many parallel simulation jobs concurrently on the same machine due to the increased memory requirements. A proposed multithreaded prototype of the Ericsson LTE simulator has been constructed, encapsulating scheduling, execution and synchronization of asynchronous physical layer computations. In order to provide implementation transparency, an algorithm has been proposed to sort and synchronize log events enabling a sequential logging model on top of non‐deterministic execution. In order to evaluate and compare multithreading techniques to parallel simulation job distribution, a large number of experiments have been carried out for four very diverse simulation scenarios. The evaluation of the results from these experiments involved analysis of average measured execution times and comparison with ideal estimates derived from Amdahl’s law in order to analyze overhead. It has been shown that the proposed multithreaded task‐oriented framework provides a convenient way to execute LTE physical layer models asynchronously on multi‐core processors, still providing deterministic results that are equivalent to the results of a sequential simulator. However, it has been indicated that distributing parallel independent jobs over processors is currently more efficient than multithreading techniques, even though the achieved speedup is far from ideal. This conclusion is based on the observation that the overhead caused by increased memory requirements, memory access and system bus congestion is currently smaller than the thread management and synchronization overhead of the proposed multithreaded Java prototype.

The aim of this study is to evaluate whether the ‘richness’ of the marking on personal names is an adequate indirect measure of a language’s case usage. The method uses parallel texts to identify, and group by lemma, names in over a thousand languages. These groupings are compared with data for case usage from a typological database for those languages for which it is available. This material is then used to test a method for assessing whether a language uses case or not. Results indicate that the maximum number of word types a proprial lemma is attested with in a text is a useful tool for inferring case usage. However, it only yielded clear results for a subset of the languages tested. It was not particularly useful for inferring the absence of case usage. Estimation of number of case categories was also performed. An entropy measure based on word types that a personal name lemma is attested with and the occurrences of these word types was used. It was found to be a fair indicator of number of case categories for languages, if somewhat inaccurate. Markings on languages which had no case were investigated. They were found to be of several types: pragmatic markers, non-case grammatical markers and case-like markers. Two languages with few markings on personal names and with case were investigated. They were found to not use any case marking on their personal names, but still use such markers on common nouns. This contrasts with a tentative generalization that this study is based on: ‘No languages have case marking exclusively in the domain of [personal names] or [common nouns].’ (Handschuh, 2017). / Denna studies syfte är att utvärdera om ’formrikedomen’ hos personnamnslexem är ett fungerande indirekt sätt att undersöka språks kasussystem. Parallella texter användes för att namnen hitta personnamn och gruppera dem efter lexem i över ett tusen språk. För den delmängd av språken där data om deras kasussystem fanns tillgänglig så jämfördes denna med grupperingarna. Resultaten indikerar att det maximala antalet ordformstyper som ett namnlemma observerades i är ett användbart verktyg för att hitta språk som använder kasus, men bara för en delmängd av testade språk. Det var däremot sämre på att hitta språk som inte använder kasus. En entropiuppskattning som var baserat på antalet ordformstyper ett personnamnslemma hittades med och antalet förekomster av dessa ordformstyper användes. Det var en okej indikator för antalet kasuskategorier, dock med något bristande träffsäkerhet. Personnamnsmarkeringar på språk utan kasus undersöktes. De funna typerna av markeringar var pragmatiska, kasuslika, och grammatiska icke-kasus. Två språk med kasus, men med få personnamns, undersöktes. De använder inte kasusmarkering på personnamn, men på sina substantiv, vilket bröt mot en hypotetisk generalisering som denna studie baserades på: Att inga språk har kasusmarkeringar endast på personnamn eller endast på substantiv.

A great deal of the design of bridges today is carried out using finite element models and analyses. These models are usually generalized versions of the actual bridge, as these kinds of models often is able to produce results similar to reality. In this thesis, a study regarding how the considerations of some of the details of a bridge affect the results using a FE analysis is performed. The analyses are focused on the change of transverse load distribution in the bridge slab. The thesis also addresses the use of a parametric design approach in FE modeling and analyses. The models are created using Python code with the possibility of choosing which properties that will be active or not before each analysis. The study is focused on the modeling of composite bridges with parallel box-girders. The bridge Kollektivtrafikbron, which is a new bridge currently in design as part of the Hisingsbridge project in Gothenburg, is used as a case study. The study has shown that a great deal of simplifications is reasonable to carry out in the modeling of a composite bridge, as long as the designer is aware of how these simplifications affect the results obtained. For the type of bridge investigated, the study has shown that the presence of transverse stiffening beams in the model as well as how the material properties of the edge beams are specified have a large impact on the transverse bending moment. The study has also shown that the use of shell or beam elements in the modeling of the main beams have a large impact on the shear force in the slab. Furthermore, the choice of element types and how constraints are specified have been shown to entail greater differences in the results than the detailing level of the model. These aspects should therefore be thoroughly considered in all modeling work. Additional aspects treated in the study is the impact of radius, the recess in the slab for the track as well as the size of the surface specified when applying traffic loads. The parametric design approach implemented in this study have provided the possibility of carrying out more analyses and investigating more details than what would have been possible if each model had been created manually. The greatest benefit of using a parametric design approach have been the possibility of carrying out analyzes automatically without monitoring or adjusting, which has made it possible to utilize the time provided for the study in a highly effective way. The design approach has been shown to be most effective when using simplified FE models, as these can be generated automatically fairly quickly. Therefore, it could be very beneficial to implement this kind of design approach in the early stages of design. / Idag utförs ofta dimensioneringen av broar med hjälp av finita elementmodeller och analyser. Dessa modeller utgörs i regel av generaliserade versioner av den verkliga bron då en kraftigt förenklad beräkningsmodell antas generera resultat som är väldigt nära verkligheten. I detta examensarbete undersöks hur vissa utvalda detaljer i brons utformning påverkar de resultat en finita elementanalys ger utifrån hur de beaktas vid modellering. Analyserna är inriktade på förändring av lastfördelning i tvärled hos brons farbana. Vidare undersöks möjligheten att använda ett parametriserat arbetssätt vid modellering och analys. Modellerna som analyseras formuleras i kod med möjlighet att välja vilka egenskaper som ska vara aktiva inför varje analys. Arbetet är koncentrerat på modellering av samverkansbroar med parallella lådbalkar som huvudbalkar. Som fallstudie används Kollektivtrafikbron. En ny plankrökt bro med denna utformning under pågående projektering inom projektet med den nya Hisingsbron i Göteborg. Arbetet har visat att det finns många förenklingar som är rimliga att genomföra vid modellering, så länge det finns en medvetenhet kring hur dessa påverkar resultaten. För den undersökta typen av bro har arbetet visat att förekomsten av tvärbalkar i modellen samt hur materialegenskaperna definieras för kantbalkar har stor inverkan på tvärledsmomentet. Utöver detta har arbetet visat att tvärkraften påverkas kraftigt utifrån om huvudbalkarna modelleras med skalelement respektive balkelement. Genomgående resultat är att modellering av huvudbalkarna med balkelement medför mycket högre max värden för tvärkraft. Vidare har arbetet visat att val av elementtyp och definiering av kopplingar kan ge större differenser än detaljrikedom och att dessa delar bör beaktas med stor noggrannhet vid all modellering. Ytterligare aspekter som behandlats är inverkan av radie, rälursparingar i farbanan samt definiering av lastytans storlek vid applicering av trafiklast. Det parametriserade arbetssättet som implementerats i detta arbete har gjort det möjligt att utföra fler analyser och undersöka fler faktorers inverkan än vad som hade varit möjligt om varje modell hade byggts upp manuellt. Den största vinsten med detta arbetssätt har varit att tiden som avsatts för arbetet kunnat utnyttjas mycket effektivt då analyser har kunnat utföras automatiskt utan krav på övervakning eller manuella korrigeringar. Mest effektivt har arbetssättet visats vara med modeller med lägre detaljrikedom då dessa förhållandevis snabbt kan genereras automatiserat. Detta kan framförallt vara väldigt effektivt att implementera i inledande projekteringsskeden.

År 2014 beslutade Göteborgs Stad att öka byggtakten genom att effektivisera detaljplane- och genomförandeprocessen. Tidigare hade dessa processer utförts separat och kronologiskt efter varandra. För att möta samhällsbehoven och möjliggöra bostadsbyggandet i takt med befolkningstillväxten behövde effektiviseringen av dessa processer förbättras och samordnas.  Syftet med examensarbetet var att undersöka vad parallella processer innebär och hur de kan bidra till effektiviseringen av detaljplane- och genomförandeprocessen. Särskilt studerades kommunala lantmäterimyndighetens roll i planprocessen och deras bidrag som sakkunnig lantmätare. Studien fokuserade även på hur kommunala lantmäterimyndigheten agerar under samråds- och granskningsfasen samt de förändringar som skett i deras arbetssätt efter att parallella processer infördes.  En fallstudie genomfördes på Göteborgs Stad för att besvara studiens frågeställning. Projektet BoStad2021 etablerades för att effektivisera detaljplane- och genomförandeprocessen och målsättningen var att färdigställa 7000 bostäder år 2021. Göteborgs Stad var den första kommunen att använda sig av parallella processer, där olika förvaltningar samverkade tidigt och arbetade nära för att effektivisera hela detaljplane- och genomförandeprocessen. Data samlades in genom intervjuer med två enhetschefer och en förrättningslantmätare på Göteborgs Stad som varit involverade i etableringen av projektet BoStad2021. Dessutom studerades Chalmers följeforskning av BoStad2021 för att stödja kartläggningen av hur KLM:s arbetssätt har förändrats. Resultatet av studien visar att kommunala lantmäterimyndighetens arbetssätt har genomgått förändringar. KLM:s roll och arbetsmetoder har blivit mer proaktiva genom att ha en annorlunda kommunikationsstrategi. Genom att förvaltningarna arbetade parallellt har det medfört att kommunala lantmäterimyndigheten har kunnat initiera tidiga förrättningar samt förbereda beslutsunderlag för att kunna fatta beslut så snart detaljplanen vunnit laga kraft. Dessa förändringar i arbetssätt har bidragit till en effektivare lantmäteriprocess. / In 2014, the City of Gothenburg decided to increase the rate of construction by streamlining the detailed planning and implementation process. Previously these processes were dealt with separately and sequentially. To meet the society's needs and be able to build in line with population growth, the streamlining of these processes needed improvement and a new strategy. This bachelor thesis aim was to examine the implications of parallel processes and its contribution to the efficiency of the detailed planning process. The study specifically focused on the role of the municipal land surveying authority in the planning process and implementation process. A case study was conducted in the City of Gothenburg to address the research questions. BoStad2021 project was established to streamline the detailed planning and implementation process, with the goal of completing 7000 units by 2021. Gothenburg was the first municipality to implement parallel processes, wherein different departments collaborated early on and worked closely together to streamline the entire detailed planning and implementation process. Data was collected through three interviews with two-unit managers and one land surveyor involved in the establishment of BoStad2021 project in the City of Gothenburg. Furthermore, Chalmers University’s follow up research on BoStad2021 was studied to support the examination of changes in the municipal land surveying authority’s work method. The result of the study indicates that the municipal land surveying authority’s work method has undergone changes. Their role and work methods have become more proactive through the improved communication strategy. By working with parallel processes and a close cooperation with the other departments they have been able to initiate early land survey proceedings and prepare decision materials promptly after the detailed plan has gained legal force. These changes have contributed to a more efficient land surveying process.

Sweden has a goal of having an electricity production solemnly comprising renewable energy sources by the year 2040. To cater for the fulfillment of this goal, more onshore wind power will be needed in Sweden. The wind farm itself has been studied both in terms of its impacts on societal and environmental interests as well as how the Swedish spatial planning system paves the way for more wind power or not. The connection of wind farms to the regional and national transmission grid is far less studied. Therefore, this thesis explores the grid connection process and how it is experienced by the practitioners in terms of wind power developers and network operators. Also, the ways in which the power grid is taken into account when finding a location for a wind farm is studied. This is done by a literature review and a thematic analysis of ten conducted interviews. The grid connection process is presented, along with the four main themes identified by the thematic analysis; Making two long processes parallel, The importance of grid capacity, Dialogue between the developer and the network operator and Proactive consideration of grid connection. The results suggest that the grid connection process, in combination with the wind farm development, is experienced as time-consuming, which gives rise to problems regarding technology development and puts the finalization of the entire project at risk. Consequently, the practitioners want to make the processes more parallel. This is however complicated by the associated risks of not being reassured grid capacity and inflexible permit procedures. Another important result is that the network operators and developers often have different interests to guard, which can complicate the grid connection process further. The available capacity in the grid is crucial when locating a wind farm, but also the economic distance to the point of connection, which in turn depends on several parameters. It is suggested that consideration of the power grid should be more integrated with the spatial planning in Sweden. This can improve the predictability of wind power planning, promote adequate power grid planning and facilitate the Swedish goal of an electricity production only comprised of renewable energy by 2040. / För att genomföra en grön omställning av Europas energisystem väntas mer elproduktion av förnyelsebar energi integreras. Sverige har som mål att ha en elproduktion som enbart består av förnyelsebar energi till år 2040. För att åstadkomma detta mål förväntas andelen vindkraft i landet att öka. Att ansluta till elnätet hör till en av de fundamentala nödvändigheterna för att etablera en vindkraftpark. Trots detta så är planering och utförande av nätanslutning till det svenska elnätet en förbisedd del av processen för att etablera vindkraft i Sverige. Syftet med denna studie är därför att undersöka anslutningsprocessen för landbaserad och storskalig vindkraft och bidra att till ökad kunskap kring hur denna process upplevs av utövarna. Dessutom undersöks det hur vindkraftsprojektörer tar hänsyn till elnätet när de letar områden för vindkraft. Detta görs med en litteraturstudie angående hur anslutningsprocessen går till, följt av en tematisk analys av intervjuer med nätägare och vindkraftsprojektörer. En övergripande bild av anslutningsprocessen och relaterad litteratur presenteras. Fyra huvudteman identifieras från den tematiska analysen; Att göra två långa processer parallella, Signifikansen av nätkapacitet, Dialogen mellan vindkraftsprojektör och nätägare och Proaktiv hänsyn av nätanslutning. Resultaten visar att en stor utmaning med anslutningsprocessen är att den tillsammans med utvecklingen av vindparken upplevs som så pass långdragen i tid, att problem uppstår med teknikutveckling och genomförandet av projektet i sig. Detta bidrar till att vindkraftsprojektörer och nätägare vill försöka göra processerna för utveckling av vindparken och nätanslutningen mer parallella. Att processen för att utveckla vindparken är tidskrävande och osäker bidrar till att den nödvändiga nätkapaciteten inte alltid kan garanteras, vilket försvårar en synkronisering av processerna. Ett ytterligare viktigt resultat är att nätägare och vindkraftsprojektörer ofta har olika intressen under nätanslutningsprocessen, vilket kan komplicera dess förlopp. Var det finns nätkapacitet är en stor faktor vid lokalisering av vindkraft, men även det ekonomiska avståndet till en anslutningspunkt som i sin tur beror på flera parametrar. Elnätsfrågan är komplex både när det gäller lokalisering och anslutning av vindkraft. Men för att skapa goda förutsättningar för mer vindkraft i Sverige, och för uppfyllandet av målet till 2040, bör elnätsfrågan hanteras proaktivt och integreras mer i den fysiska planeringen i Sverige.

Visualisering är ett kraftfullt verktyg vid dataanalys, särskilt för att identifiera avvikelser. Att effektivt kunna identifiera felaktiga komponenter i elektronik kan förbättra och utveckla produktionsprocesserna avsevärd. Genom att tydligt visa korrelationen mellan felaktiga och fungerande komponenter kan analytiker identifiera nyckelkomponenter som orsakar defekta produkter.  Multivariata data och multivariata tidsseriedata ställer höga krav på visualiseringar på grund av deras komplexitet. Den höga dimensionaliteten kan leda till problem som överlappning och dolda mönster beroende på vilken visualiseringsteknik som används. För att uppnå effektiv visualisering av multivariata data och multivariata tidsseriedata krävs det att både trender över tid och korrelationer mellan olika variabler visas. Studien genomfördes i samarbete med konsultföretaget Syntronic AB för att identifiera lämpliga visualiseringstekniker för data som samlats in vid testning av kretskort. Metoden som användes är design science, vilket omfattar en litteraturstudie, utveckling av prototyp och utvärdering av prototypen. Prototypen består av tre visualiseringstekniker som är: Kategorisk heatmap, Parallella koordinater och Scatterplot. Dessa tekniker jämfördes systematiskt för att bedöma deras effektivitet. Utvärderingen består av kvantitativa metoder såsom mätningar och enkäter, samt den kvalitativa metoden intervju. Resultatet av studien presenterar den utvecklade prototypen och analysen av utvärderingen.  Resultatet av studien visar att kategoriska heatmaps är effektiv för att identifiera samband mellan avvikelser i multivariat data. Även om alla användare upplevde visualiseringen svårtolkad vid en första anblick uttryckte de att visualiseringen var effektiv på att visa korrelationer mellan avvikelser. Parallella koordinater upplevdes svårtolkad och ineffektiv på grund av den höga dimensionaliteten där alla dimensioner inte kan visas samtidigt. Förbättringsförslag för att öka användarvänlighet och användarupplevelse lyftes där tree view förslogs som ett alternativ för att välja de dimensioner som ska visas i stället för reglaget. Scatterplots visade sig vara användbar för att analysera enskilda testpunkter och visade generella trender på ett tydligt och begripligt sätt. Studien har även visat att interaktiviteten påverkar upplevelsen av visualisering, där begränsad interaktivitet medför att tekniken upplevds mindre användbar för att identifiera relationer mellan avvikelser. / Visualization is of great importance when analyzing data, especially when distinguishing anomalies. Identifying faulty components of electronics could evolve and improve the production processes tremendously. By effectively displaying the correlation between faulty and working components, analytics can identify key components causing faulty products.Multivariate data and multivariate time series data place high demands on visualizations due to their complexity. The high dimensionality can lead to issues such as overlapping and hidden patterns, depending on the visualization technique used. To achieve effective visualization of multivariate data and multivariate time series data, it is necessary to show both trends over time and correlations between different variables. This study was conducted in cooperation with Syntronic AB, a consulting company, to help identify suitable visualization techniques for data gathered by testing circuit boards. The methodology used is design research which includes research gathering, development of a prototype and evaluation of the prototype. The prototype consists of three visualization techniques: Categorical heatmap, Parallel Coordinates, and Scatterplot. These techniques were systematically compared to assess their effectiveness. The evaluation consists of quantitative methods such as time measurement and survey, and the qualitative method interview. The result of the study shows the developed prototype and the analysis of the evaluation.  As a result, the study found categorical heatmaps effective in distinguishing correlation between anomalies in multivariate data. Although all users found the visualization difficult to grasp at first glance, expressed their beliefs regarding the effectiveness of displaying correlation. Parallel Coordinates were perceived as difficult to interpret and ineffective for high-dimensional datasets where all dimensions can´t be displayed simultaneously. Interactive options such as tree view to select test pointsto visualize were suggested to further improve the usefulness of Parallel Coordinates. Scatterplot proved useful for analyzing individual test points and showed general trends in a user-friendly way. Furthermore, the study also showed that interactivity affect the perception of visualizations. Limited interactivity resulted in users finding the visualizations less effective in distinguishing anomalies and were perceived as less user-friendly.

This study is a software usability design case about information presentation in a software dash­board. The dashboard is supposed to present system information about an enterprise resource planning system. The study aims to evaluate if the intended users of the dash­board prefer a list-based or an object-based presentation of the information and why. It also investigates if the possi­bility to get familiar with the prototype affects the evaluation’s result. The study was performed using parallel prototypes and evaluation with users. The use of parallel prototypes is a rather unexplored area. Likewise, little research has been done in the area of how user experience changes over time. Two prototypes were created, presenting the same information in two different design solutions, one list-based, and one object-based. The prototypes were evaluated with ten presumptive users, with respect to usability. The evaluation consisted of two parts, one quantitative and one qualita­tive. Half of the respondents got a chance to get familiar with the list-based prototype, and half the object-based prototype, after which they evaluated both sequentially. The result of the evaluation showed that seven out of ten respondents preferred the list-based prototype. The two primary reasons were that they are more used to the list-based concept from their work, and that the list-based prototype presented all information about an application at once. In the object-based prototype the user had to make a request for each type of information, which opened up in a new pop-up window. The primary reason that three of the ten respondents preferred the object-based prototype was that it had a more modern look, and gave a cleaner impression since it only presented the information the respondent was interested in at each point in time. The result also implied that the possibility to get familiar with the prototype by testing it for a couple of days affected the result. Eight out of ten respondents preferred the prototype they got familiar to, and the only ones that liked or preferred the object-based prototype were those who had gotten familiar with it.   The results of the study support the results of the existing research done by Dow et al. (2010) on the use of parallel prototypes, i.e. creating several prototypes in parallel, and conform with the results of the research of Karapanos et al. (2009) on how user experience changes over time. Some other interesting information that emerged from the study was that all but one of the respondents thought that the prototype they got familiar with had an acceptable level of usability. The study also validated that all respondents are positive to use a dashboard in their work, and that the presented information was enough for a first version of the dashboard. It also validated that the different groups of users would use the dashboard differently, and therefore are in need of slightly different information.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera förskollärares upplevelser av att arbeta i förskolor som är belägna i särskilt utsatta områden i Stockholms län. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer av sju förskollärare i fem kommunala förskolor, materialet har analyserats med stöd av Urie Bronfenbrenners utvecklings­ekologiska teori. Studiens resultat visar på hur olika samhällssystem samspelar men också motarbetar varandra och att områdenas kriminalitet samt subkulturer och normer dvs. det parallella samhället påverkar förskolornas verksamhet. Förutom det så synliggörs kulturkrockar mellan det officiella makrosystemet och det lokala inofficiella makrosystemet som kan inverka på barns utveckling och identitets­skapande och den framtida vuxenrollen. Studiens slutsats är att det som gäller i teorin t.ex. allas lika värde inte alltid gäller i praktiken, dessutom verkar vissa av vårdnadshavares kulturella normer godtas till viss del i förskolorna.