Parents of children who have been diagnosed with Reactive Attachment Disorder (RAD) often face a challenging dilemma. They are faced with parenting children who often respond from an orientation of feeling unloved and mistrustful of their caregivers. The purpose of this study was to develop a detailed description of the story of four such parents. A multi-case qualitative design and constructivist and coping theoretical frameworks guided the investigation. The constant comparative method of analysis was used to develop three core categories that described the subtitles of parent's experiences. Parent's quotes were used to further embellish the findings. The findings include parent's experiences in recognizing RAD behavior, their response to this behavior, and advice and recommendations they would share with others dealing with this diagnosis. Parents described their child's behavior, resources and methods they used to cope, and had both encouraging and critical reflections of their experiences. / Master of Science

The aim of the work is to analyze efficient legislation concerning the posi- tion of a child's parents during the child's adoption and the adoption itself considering the current issues and legislation in the new Civil Code. The analyti- cal and comparative methods are especially used. The work is divided into five chapters. The first chapter deals with definition of the basic terms that are treated further in the work. It also classifies the institute of adoption in a broader frame- work of the substitute family care. The second chapter focuses on the legislation of adoption. It is divided into six subchapters with the third one being crucial and dealing with the conditions of adoption. The third and largest chapter is the sub- stance of the work. It concerns an analysis of the current legislation concerning the legal position of child's parents while adopting the child. This part also fo- cuses on the new formulation of a parent's disinterest in connection to the new Civil Code. This chapter also includes an issue of giving birth to a child in secret, which is discussed frequently among both experts and the public. Due to the tra- dition of this institute in France there is also an insight in the French legislation. The fourth chapter focuses on the procedural position of a child's parents both...

In my thesis I work with main topic which is: parents experiences with their children transition on elementary practical school. My work is devided on practical and theoretical parts. In theoretical part I deal with these topics: parent of a child with a disability, experience of parents with special education system, relationship with the school and the knowlege. I show my own research in the empirical part of my work. I used qualitative research method semi - structured interview with three mothers whose children are studying or have studied at the practise elementary school. I talked to parents about experience with school attendance of their children. The aim of my thesis was to better understad the experiences of parents whose child went from regular basic school to practical basic school. Key words: elementary practical school, parents experience, child with handicap, relationschip with the school

<p>Sammanfattning</p><p>Detta är en studie om samarbetet mellan pedagoger och föräldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade två pedagoger och två föräldrar om föräldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att föräldrarna har delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att föräldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men är nöjda över att de själva tillsammans med rektor bestämmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan föräldrarna och förskolans personal sker framför allt genom månatliga möten och vid den dagliga lämningen och hämtningen.</p> / <p>Abstract</p><p>This is a study about the cooperation between parents and teachers in a South African preschool. I interviewed two teachers and two parents about parent’s role in the preschool and their influence in the organization. The results show that the parents have different opinions about their influence in the preschool. The teachers want’s the parents to take on certain roles in the preschool, for example to raise money for different excursions with the children. The teachers, along with the principal, are happy to be in charge of the preschool activities. Communication between parents and teachers will appear on the monthly meetings and the daily routines of leaving and fetching the child.</p>

Sammanfattning Detta är en studie om samarbetet mellan pedagoger och föräldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade två pedagoger och två föräldrar om föräldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att föräldrarna har delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att föräldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men är nöjda över att de själva tillsammans med rektor bestämmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan föräldrarna och förskolans personal sker framför allt genom månatliga möten och vid den dagliga lämningen och hämtningen. / Abstract This is a study about the cooperation between parents and teachers in a South African preschool. I interviewed two teachers and two parents about parent’s role in the preschool and their influence in the organization. The results show that the parents have different opinions about their influence in the preschool. The teachers want’s the parents to take on certain roles in the preschool, for example to raise money for different excursions with the children. The teachers, along with the principal, are happy to be in charge of the preschool activities. Communication between parents and teachers will appear on the monthly meetings and the daily routines of leaving and fetching the child.

Parents’ interaction with pedagogues as equal partners is an important and unquestionable factor in a successful process of education. The practice shows that a problem of contact with parents arises. Therefore searching for new co-operation forms, seeking to ground the importance of parents’ pedagogical competences for continuity of preschool age children education and to ascertain the competences education possibilities, a research was made, in which parents’ opinions about pedagogical competences have been analysed, negative factors have been examined and parents opinion about the impact of pedagogical competences on children education continuity, parents and pedagogues co-operation was revealed. 282 respondents took part in the research: i.e. 60 parents of Šiauliai aesthetical education Study “Ko-dėl-čia”, 150 parents from the kindergarten “Kulverstukas”, 72 parents from Kužiai Kindergarten “Vyturėlis”. The following research methods were used in the thesis: scientific literature analysis, questionnaire, interview. Statistical analysis was made. Seeking to ensure the validity of the data received and legitimacy of the conclusions, the following data processing methods were used: relative frequency and percent frequency, correlation analysis (analysing data using Kruskal- Wallis test). The hypothesis of the research has proved out: it was established that the parents lack pedagogical knowledge. The results of the research show that education for parents is necessary... [to full text]

Att ett barn vårdas palliativt är en svår och komplex situation för barnets föräldrar. Föräldrarna kan känna sig hjälplösa samtidigt som de tar stor del i barnets vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt barn palliativt. Elva artiklar valdes ut som sedan analyserades. I resultatet framkommer fyra olika teman: att fungera som förälder och familj efter det tuffa beskedet, att bibehålla föräldrarollen i barnets vård, att skydda barnet och att vara förälder när barnets död närmar sig. Temana beskrev bland annat föräldrarnas svårighet i att hantera sin egen sorg, samtidigt som vardagslivet fortsatte efter beskedet om barnets obotliga sjukdom. Föräldrarna ville ha kvar föräldrarollen samtidigt som de blev barnets vårdgivare, vilket ledde till att föräldrarna tvingades ta svåra beslut som ibland stred mot barnets vilja. Föräldrarna ville göra allt för barnet, inklusive att stötta, skydda och informera sitt barn. Föräldrarna hade också förhoppningar i samband med barnets död, till exempel att barnet skulle vara smärtfritt och vara bekvämt, dock beskrev föräldrarna att dessa önskningar ofta inte gick att uppfylla. Fortsatt forskning behövs för att sjuksköterskor ska kunna sätta sig in i familjens situation och för att kunna ge den bästa möjliga vården.

Bakgrund: Downs syndrom är en funktionsnedsättning till följd av en extra kromosom 21. Orsaken till diagnosen är oklar men sannolikheten ökar vid en kvinnans stigande ålder. Föräldrar till ett barn med Downs syndrom är i stort behov av stöd från närstående och professionellt stöd från vården. Många gånger beskrivs stödet från familj och närstående som stresslindrande medan vårdpersonalens stöd upplevs som otillräckligt.     Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att vara förälder till ett barn med Downs syndrom.   Metod: En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod. Sökningar efter vetenskaplig litteratur gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Analysmetoden som användes var en manifest innehållsanalys. Efter bearbetning och kvalitetsgranskning inkluderades tio artiklar till resultatet.   Resultat: Chock, sorg och oro var representativt hos samtliga föräldrar. Föräldrarnas livsvärld förändrades. Det visade sig att acceptans hos föräldrarna var en viktig faktor för att i större utsträckning kunna uppskatta livet som förälder till ett barn med Downs syndrom.   Slutsats: När ett barn föds som inte överensstämmer med föräldrarnas förväntningar tenderar livsvärlden att förändras. Föräldrarna kunde successivt se det unika och fantastiska med det som till en början verkade skrämmande. Den kärlek som barnet ger beskrevs som något utöver det vanliga, något fantastiskt annorlunda.

Bakgrund Ätstörningar är potentiellt livshotande psykiska sjukdomstillstånd som drabbar allt fler unga i samhällen. Det är inte endast vårdpersonal som behöver stödja de drabbade, då det har visat sig att föräldrar till barn med en ätstörning har en helt avgörande roll för deras tillfrisknande. Ätstörningar kan innebära ett mångårigt lidande för både barn och deras föräldrar. Det finns begränsat med forskning kring föräldrars upplevelser och psykiska välbefinnande i samband med deras barns vård. För att vårdpersonal ska kunna bemöta dessa föräldrar behövs ökad förståelse och kunskap om deras tillvaro. Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som diagnostiserats med en ätstörning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna, som utgjorde resultatet, kvalitetsgranskades och analyserades sedan genom en integrerad dataanalys.  Resultat Resultatet påvisade att ätstörningarna ledde till ansträngda familjerelationer, konflikter kring måltider, samt påverkade familjer socialt, emotionellt, psykologiskt, och ekonomiskt. Föräldrarna upplevde en frustration över att inte kunna göra tillräckligt, känslor av skuld, skam, oro, och ensamhet. Det påvisades även en kunskapslucka hos vårdpersonal gällande ätstörningar och närståendebemötande. Föräldrar upplevde en ökad ansvarsbörda i att behöva samordna vård på egen hand. Att få möta andra föräldrar i liknande situation samt vara delaktig i vården av det sjuka barnet visade sig lindra känslor av skuld och ökade förståelsen för ätstörningar.     Slutsats Föräldrar till barn med ätstörningar genomgår en stor emotionell påfrestning. För att vårdpersonal ska kunna bemöta närstående på ett stöttande, vägledande och meningsfullt sätt finns det behov av fortbildning inom psykisk ohälsa och ätstörningsdiagnoser, samt samordning av vården för att underlätta för föräldrar att söka professionell hjälp för sina barn. Att delta i behandlingar visade sig ha god inverkan på föräldrars psykiska välmående samt bidrog till en ökad förståelse för deras barns sjukdom. / Background Eating disorders are potentially life-threatening mental illnesses that affect more and more young people. It is not only healthcare professionals who need to support those affected, since parents of children with an eating disorder have a crucial role to play in their recovery. Eating disorders can signify years of suffering for both children and their parents. There is limited research on parents' experiences and mental well-being in connection with their child’s care. For healthcare professionals to be able to respond to these parents, increased understanding and knowledge of their experiences is needed. Purpose The purpose was to shed light on parents' experiences of living with a child diagnosed with an eating disorder. Method A non-systematic literature review was conducted where 15 scientific articles were searched in the databases PubMed and CINAHL. The articles, which constituted the result, were quality reviewed and then analysed through an integrated data analysis. Results The results showed that eating disorders led to strained family relationships, conflicts over meals, and affected families socially, emotionally, psychologically, and financially. The parents experienced frustration over not being able to do enough, feelings of guilt, shame, anxiety, and loneliness. A knowledge gap was demonstrated among healthcare professionals regarding eating disorders and family treatment. Parents experienced an increased burden of having to coordinate care on their own. Meeting other parents in a similar situation and being involved in the care of the sick child proved to alleviate feelings of guilt and increased the understanding of eating disorders.  Conclusion Parents of children with eating disorders undergo a great deal of emotional strain. For healthcare professionals to be able to respond to relatives in a supportive and meaningful way, there is a need for further training in mental illness and eating disorders, as well as coordination of care to make it easier for parents to seek professional help. Participating in treatments proved to have a good impact on parents' mental well-being and contributed to an increased understanding of their children's illness.

No description available.