Ces travaux s’intéressent à la coordination entre services au sein d’un hôpital. Il s’agit d’améliorer la prise en charge des patients en prenant une vision de leur parcours qui intègre toutes les unités impliquées. Nous nous sommes particulièrement intéressés au cas de la chimiothérapie ambulatoire, en partenariat avec l’hôpital Henri Mondor de Créteil. Trois questions sont traitées :1. Comment concevoir et mener un programme de changement dans un contexte multi-services à l’hôpital ?2. Comment améliorer la délivrance des chimiothérapies ambulatoires ?3. Pourquoi la planification stratégique dans les Centre Hospitalo-Universitaires donne-t-elle des résultats décevants, comparés aux contextes industriels où ces approches ont été appliquées avec succès ?Pour répondre, notre principale méthode d’investigation a été la recherche-action. Dans le cadre de projets de réorganisation à l’hôpital Henri Mondor, nous avons adapté et combiné des méthodes de recherche opérationnelle et de génie industriel pour prendre en compte les spécificités du contexte hospitalier. Nos travaux aboutissent à la proposition et à l’évaluation de méthodes de réorganisation centrées sur la coordination entre services, et sur une meilleure connaissance de l’environnement spécifique de l’hôpital, un contexte différent de ceux où s’est traditionnellement développé le génie industriel. / This dissertation addresses the challenge of coordinating hospital services. We take an integrated view on care delivery and the various units involved in a care process, with a case study in outpatient chemotherapy process at Henri Mondor hospital, Créteil, France. We tackle three research questions :1. How should a change program in a multi-department setting be designed and managed?2. How can one improve outpatient chemotherapy delivery?3. Why do strategic plans look so disconcerting and disappointing in public academic medical centers, compared to otherindustrial organizations, when similar methods are applied?Our main research method is action-research. During reorganization projects, we adapt and combine methods from operational research and industrial engineering in order to integrate hospitals’ specificities. We propose and evaluate reorganisation methods focused on interdepartmental coordination, and we contribute to a better knowledge of the specific environment of hospitals, which is quite different from the contexts in which industrial engineering traditionally developed.

No description available.

Patient:innen, die in der Notaufnahme liegen, stehen vor dem Problem, eine ungewohnte Umgebung aus einer veränderten Perspektive zu erleben. Die Umgebung der Notaufnahme ist für diese Patientengruppe nicht immer freundlich und zumeist wenig gestaltet. Liegende Patient:innen können sich in den verschiedenen Bereichen ängstlich und unbehaglich fühlen. Die Deckengestaltung von drei Bereichen wurde aufgrund von Patientenabläufen für die Analyse gewählt: der Flur, der Überwachungsbereich und der Untersuchungsraum. Daraus ergibt sich die Forschungsfrage, welche Deckengestaltungen die negativen Gefühle liegender Patient:innen in den drei Bereichen der Notaufnahme mildern würden. Um die Kriterien für die Analyse der Deckengestaltung festzulegen, werden aus der Literatur Faktoren ermittelt, die sich positiv auf Patient:innen auswirken. Dabei werden die drei Grundkriterien Licht, Farbe und Grafik ermittelt. Anhand von Beispielen aus der Praxis wird gezeigt, dass die drei Gestaltungsprinzipien in verschiedenen Bereichen unterschiedlich Anwendung finden. Die Ergebnisse zeigen die Verwendung von einzelnen Farbtönen und natürlichem Licht im Flur. Im Überwachungsbereich kann der aktive Einsatz von Farben und Grafik festgestellt werden. Die geeignete Anordnung von künstlicher Beleuchtung und die Auswahl geeigneter Grafik im Untersuchungsraum wird gezeigt.

The Swedish healthcare system is considered to have good healthcare productivity and efficiency with moderate cost but seems to have some future challenges. Sweden is moving towards the aging population as it requires development in medical care techniques and technologies to provide care to elderly patients. This increases the pressure on the healthcare system. Hence, the number of patients in the hospital increase, as a result, the flow of patients within the wards are increased. Furthermore, the pandemic has increased the number of people admitted to hospitals. As a consequence, even for high-priority cases, the wait times are rising. The Skaraborg Hospital Group, SHG, and other general hospitals, in particular, are focusing on how to handle patient flow at various levels within departments and clinics by improving patient flow quality. Production and capacity preparation (PCP) is a commonly used industry tool for resolving bottlenecks. Hence, this method needs to be adopted within the hospital and by the healthcare sector to a larger extent. Since many patients from different specialty departments use the Radiology department's facilities, it is often a "bottleneck" in inpatient traffic at hospitals. Furthermore, the influx of patients with covid-19 has increased the department's workload. This master's thesis aims to assist the Radiology department in improving their production and capacity planning to increase unit flow performance. The project involves supporting key staff in the department in estimating demand to align different patient movements with equipment and personnel services. Improving radiology department flow efficiency can lead to more even and healthy patient flows around the hospital, reducing "buffers" of patients and longer stays at different specialist clinics. / Det svenska sjukvården anses ha god hälsovårdsproduktivitet och effektivitet till måttliga kostnader men verkar ha några framtida utmaningar. Sverige går mot den åldrande befolkningen eftersom det kräver utveckling av tekniker och tekniker för medicinsk vård för att ge äldre patienter vård. Detta ökar trycket på sjukvården. Därför ökar antalet patienter på sjukhuset, vilket leder till att patientflödet inom avdelningarna ökar. Dessutom har pandemin ökat antalet personer som läggs in på sjukhus. Som en konsekvens ökar väntetiderna även för fall med hög prioritet. Skaraborg sjukhusgrupp, SHG och andra allmänna sjukhus fokuserar särskilt på hur man hanterar patientflöde på olika nivåer inom avdelningar och kliniker genom att förbättra patientflödeskvaliteten. Produktion och kapacitetsberedning (PCP) är ett vanligt branschverktyg för att lösa flaskhalsar. Därför måste denna metod i större utsträckning antas inom sjukhuset och inom sjukvården. Eftersom många patienter från olika specialavdelningar använder Radiologiavdelningens anläggningar är det ofta en "flaskhals" i slutenvården på sjukhus. Dessutom har inflödet av patienter med covid-19 ökat avdelningens arbetsbelastning. Detta examensarbete syftar till att hjälpa Radiologiavdelningen att förbättra sin produktionsoch kapacitetsplanering för att öka enhetsflödesprestanda. Projektet innebär att stödja nyckelpersoner på avdelningen för att uppskatta efterfrågan för att anpassa olika patientrörelser till utrustning och personal. Förbättrad radiologisk avdelnings flödeseffektivitet kan leda till jämnare och hälsosammare patientflöden runt sjukhuset, vilket minskar "buffertar" hos patienter och längre vistelser på olika specialistkliniker.

Accounting for some the highest arrival rates and widest varieties of medical conditions in a hospital, the emergency department is highly dependent on efficient operations strategies in order to function effectively and provide qualitative health care. This is especially true for the emergency department of Karolinska University Hospital in Huddinge from which real patient data has been obtained. In attempting to improve service levels, current operational structures are evaluated and several different scenarios are simulated mathematically in this study. After validating the adequacy of modeling the emergency department as a Jackson Network, the network is simulated for various combinations of patient flow parameters enabling the study of the effects of resource allocation strategies. The results indicate that the current organization of, and resources available to, the emergency department leaves room for improvement in terms of service levels. Resource levels needed for specific target levels of service are found and the optimal allocations of resources is discussed. Additionally, a brief literature review of operations strategies and how simulation tools can serve as decision support systems for operations strategy managers is conducted. / Akutmottagningen är en av de avdelningar på ett sjukhus som utsätts för högst ankomstintensiteter och bredast variationer av besöksorsaker vilket orsakar höga krav på att utveckla effektiva verksamhetsstrategier för att upprätthålla en kvalitativ sjukvård. Akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har studerats genom patientdata. För att försöka förbättra servicenivåer och förkorta väntetider för patienter utvärderas verksamhetens organisation och struktur. En matematisk modell av verksamhetens organisation konstrueras och valideras, varefter effekterna av olika resursallokeringar analyseras genom matematiska simuleringar. Resultaten visar på att akutvården som den är organiserad idag lämnar utrymme för förbättring och optimering av resursallokering. Genom matematiska simuleringar identifieras marginella resursers specifika servicenivåer och relativa förändringar i servicenivåer. Slutligen kompletteras den matematiska analysen med en kortare litteraturstudie. Här presenteras hur simuleringar kan utgöra beslutsstödsystem för att planera resursallokering och introducera lean-strategier i sjukvården.

Emergency departments are fundamental for providing high-quality care, and their operations directly impact the logistics of the hospitals in their entirety. Poor emergency department performance leads to delays, prolonged hospitalization, and improper allocation of resources, reducing the quality of the provided care and increasing costs. Describing the variability embedded in real clinical data in a useful way is essential for improving the organization of hospitals in the near future. However, it is a challenging task due to clinical complexity and the lack of an established bridge between logistic systems and the clinical insights of the hospital. Therefore, this work aims to design and implement a simplified process model describing patient flow within an emergency department, which could allow the evaluation of the clinical impact of complex patient characteristics on the system's logistics. To achieve this, a novel nonlinear mixed-effects approach with hospital medical records was applied to design patient flow within the emergency department in the form of a multi-state Markov process. Four independent training data samples were extracted from the main dataset. For each of them, the set of covariates that could lead to the most significant improvement in the values of the employed likelihood indicators was selected. Through statistical tests, analysis of the outputs, and a validation process carried out on a fifth and independent dataset, it was possible to obtain a final model containing the most relevant and significant covariates for describing each of the modeled state transitions and confirming their clinical meaningfulness and relevance. The results achieved in this thesis can lead to future improvement of the healthcare logistics systems by extending the use of nonlinear mixed-effects approaches to the estimation of the covariate impact on emergency department flows. / Akutmottagningar är centrala för att tillhandahålla högkvalitativ vård. Deras verksamhet har en direkt inverkan på sjukhusens logistik i helhet. Undermålig prestation i en akutmottagning leder till förseningar, förlängd sjukhusvistelse för patienter och olämpliga resursfördelningar, som i sin tur försämrar kvaliteten på den erbjudna vården, samt ökar kostnader. Därför är det viktigt att beskriva den variabilitet som är inbäddad i kliniskt data för att kunna förbättra strukturen av sjukhus i den närmaste framtiden. Emellertid är det ett utmanande uppdrag på grund av den kliniska komplexiteten och bristen på en etablerad bro mellan logistiska system och insikter om den kliniska situationen på sjukhuset. Detta examensarbete ämnar därför designa och implementera en förenklad processmodel som beskriver patientflödet inom en akutmottagning, vilket skulle kunna tillåta evaluering av vad för klinisk inverkan patienters komplexa egenskaper har på systemets logistik. För att uppnå detta tillämpades ett nytt icke-linjärt tillvägagångssätt för blandade effekter med patientjournaler, med syfte att designa patientflöde inom akutmottagningen i form av en Markovprocess i flera tillstånd. Fyra oberoende urvalsgrupper med övningsdata extraherades från huvuddatasetet och för var och en av dem valdes den uppsättning kovariat som hade möjlighet att leda till den största förbättringen i de applicerade sannolikhetsindikatorerna. Genom statistiska test, analys av uteffekten och en valideringsprocess utförd på en femte oberoende urvalsgrupp, möjliggjordes framtagandet av en slutgiltig modell innehållande de mest relevanta och signifikanta kovariat för att beskriva var och en av de modellerade tillståndsövergångarna, och bekräfta dess kliniska betydelse och relevans. De resultat som uppnåddes i det här examensarbetet har potential att i framtiden leda till förbättring av sjukvårdens logistiksystem, genom att utvidga användningen av icke-linjära blandade effektmodeller för att uppskatta kovariatinverkan på akutmottagningsflöden.

Les Etats membres de l’Union européenne sont confrontés à des défis communs de l’offre de soins dont le vieillissement de la population, le déséquilibre entre l’offre et la demande de soins, l’augmentation des coûts des nouvelles technologies médicales. La mobilité des médecins peut être envisagée comme une réponse à ces défis, dans le cadre du droit de libre circulation des travailleurs de l’Union européenne. La thèse étudie la validité de ces réponses à partir d’une typologie des pays qui représente des systèmes de santé idéaux-typiques de l'Union (France, Royaume-Uni, Italie et Roumanie). Si la variable économique (montant de la rémunération) joue un rôle clé dans la migration, elle est ajustée en fonction des caractéristiques de la prestation des soins de santé des modèles d'organisation des systèmes de santé. Prenant acte de la diversité des réponses à ces défis formulées par les pays de l’Union européenne, l’étude propose quelques réflexions à l’amélioration de ces flux migratoires médicaux en s’appuyant sur des éléments clés du droit européen de la santé : droit de liberté de circulation des médecins salariés, de liberté d’établissement et de prestation de services pour les médecins exerçant en libéral, d’équivalence des diplômes et de coordination de différents systèmes de sécurité sociale. / European Union member states have faced growing challenges in health care provision, such as: an aging population, an imbalance between supply and demand for care, and the rising cost of new medical technologies. Physician mobility could be a response to these challenges in the context of the right of free movement of workers within the European Union (EU). This thesis examines the validity of these responses from a typology of countries representing ideal-type health systems in the EU (France, UK, Italy and Romania). If economic variable (amount of compensation) plays a key role in the migration, it is adjusted according to the characteristics of the delivery of health care organizational models of health systems. Noting the diverse response of EU member states to these challenges, the study offers some thoughts on improving the medical migration flows based on the following key elements of European health law: right to freedom of movement of salaried physicians, freedom of establishment and freedom to provide services for physicians in private practice, equivalence of diplomas and coordination of various social security systems.