Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och detta innebär också att en större andel av personer med psykisk ohälsa behöver söka vård för annan typ av ohälsa. Många personer upplever att de har en rädsla för att bli annorlunda behandlad på grund av deras psykisk ohälsa. Det krävs kunskap och färdighet för att i vårdmötet kunna bemöta personer med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att beskriva personer med psykisk ohälsas upplevelse av vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom all hälso- och sjukvård.  Metod: En deskriptiv design och litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes. Databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed användes för sökningar.  Resultat: Totalt inkluderades 10 kvalitativa studier från sju olika länder. Två huvudkategorier identifierades, “positivt bemötande” och “negativt bemötande”. Därtill identifierades sju subkategorier: delaktighet, medmänsklighet, ignorans, stigmatisering, invalidering, undvikande samt bestraffning. Resultatet indikerar att personer som söker vård för fysisk ohälsa med samtidig psykisk ohälsa upplever i varierad grad en särbehandling av vårdpersonalen. Detta leder bland annat till att de blir stigmatiserade, särbehandlade, bestraffade och invaliderade av vårdpersonalen och sig själva.  Slutsats: Resultatet visar att det finns indikationer på att utbildning av personal kan vara aktuellt i frågan om bemötande av individer med psykisk ohälsa. Detta för att få en större förståelse för de olika psykiska diagnoserna och tillstånden samt för att kunna normalisera dessa och därmed ge bättre bemötande. / Background: Mental health issues are escalating among the population, indicating an increased need for individuals with mental health issues to seek care for other health concerns. Many people fear being treated differently due to their mental health issues. Knowledge and skills are required to effectively engage with individuals experiencing mental health challenges in healthcare encounters. It is therefore important to describe the experiences of individuals with mental health issues during care encounters. Aim: The purpose of this literature review was to describe how individuals with mental health issues perceive care encounters within all aspects of healthcare. Method: A descriptive design and literature review with a qualitative approach were employed. The databases Cinahl, PsycINFO, and PubMed were used for searches. Results: A total of 10 qualitative studies from seven different countries were included. Two main categories were identified: "positive encounters" and "negative encounters." Additionally, seven subcategories were identified: participation, compassion, ignorance, stigmatization, invalidation, avoidance, and punishment. The results indicate that individuals seeking care for physical health issues alongside mental health issues experience varying degrees of differential treatment from healthcare professionals. This leads to, amongst other things being stigmatized, treated differently, punished, and invalidated by both healthcare professionals and themselves.  Conclusion: Based on the findings, there may be a need to educate healthcare staff to better understand how to interact with individuals with mental health issues. This includes gaining a greater understanding of different mental health diagnoses and conditions as well as working towards normalizing these experiences and improving the care encounter.

Historically, hospital institutions came out of the Middle Ages. The unfortunates who found themselves in these places included the poor, pilgrims, travelers, old and the orphaned. Started by Christians to take care of their own monks, hospitals were the epitome of charity and hospitality to its consumers. The purpose of this paper is to use the Gap Theory to explore the nurse-patient relationship within a hospitality setting. This information will be used to clarify points within patients' hospital stays that could have an effect on the patients' intent to return or recommend the institution. Four key attributes were discovered through the review of literature that can help nurses and patients enhance the therapeutic relationship. Trust, hospitableness, flexibility and activation are all attributes that must be present in this relationship for it to reach the full potential. Comprehensive trainings done often can help hospitals keep their nurses and other medical staff updated and educated on these attributes. Literature supports the possibility that hospitals would benefit from an added position: the Hospitality Ambassador. This person would be able to take on non-clinical roles to help relieve the burden of the nursing staff while providing the personalized service that patients have come to expect.

No description available.

I sjuksköterskeprofessionen är omsorg en viktig del. Det används av sjuksköterskor varje dag och är en integral del i det bilaterala förhållandet mellan sjuksköterska och patient. Syftet med denna litteraturgranskning är att undersöka omsorg i omvårdnad samt se om omsorg kan orsaka utbrändhet. Författarna har granskat 11 vetenskapliga studier, gjorda till och med tio år tillbaka runt om i världen. Genom analysering av resultaten identifierades fem huvudteman: patientens syn på god omsorg, patientens syn på dålig omsorg, sjuksköterskans syn på god omsorg, sjuksköterskans syn på dålig omsorg, samt processen och konsekvenserna av utbrändhet. / In the nursing profession, caring is the most essential part. It is used by nurses’ everyday and is an integral part in the responsive nurse-patient relationship. The main aim of this study was to investigate caring in nursing. Furthermore, because of Maslach (1998) statement that close contact within the nurse-patient relationship contributes to burnout in nurses, the authors wanted to investigate studies exploring the cause of burnout in nurses.Additionally, the cause of burnout in nurses is explored. The authors reviewed 11 scientific studies, performed in the past ten years around the world. The results showed that five main themes could be identified. These were: patient’s view of good care, patient’s view of bad care, nurse’s view of good care, nurse’s view of bad care, and the process and consequences of burnout.

<p>How do we preserve patient dignity in the health care context? I begin with a brief overview of dignity according to Kant, and follow this with an examination of what dignity means to patients and practitioners. I then propose a relational and care approach to dignity that does not indelibly tie individual dignity to any particular capacity or set of capacities. A relational and care account of the equal dignity all individuals possess ensures all human beings have value as particular individuals – value that demands respect – regardless of individual capacity. With a relational and care approach to dignity in mind I suggest and defend that patient dignity is best preserved and promoted in the context of the patient-practitioner relationship. I reject the notion patient-practitioner relationships are contractual in nature and suggest adopting a model of ‘relationship as engagement’ (Bergum and Dossetor, 2005) as a means to respecting patient dignity. I look at two major barriers to ‘relationship as engagement’ – the manner in which health care is delivered and the evidence-based medicine movement – and suggest ways to address and overcome these barriers. I conclude the paper by highlighting the various accounts of centredness (patient, person, client, family, relationship) espoused by many health care organisations, affirming relationship is the appropriate vehicle for respecting patient dignity.</p> / Master of Arts (MA)

Bakgrund: Hot och våld är ett globalt problem inom akutsjukvården. Det antas bero på att den pågår dygnet runt, är öppen för allmänheten samt ofta är överbelastad med långa väntetider som följd. Faktorer hos patienter och anhöriga som påverkar är substanspåverkan, psykisk ohälsa, kognitiv sjukdom samt olika fysiska sjukdomstillstånd. Faktorer hos hälso- och sjukvårdpersonalen som påverkar är deras förhållningssätt, empati och kommunikation.  Syfte: Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av hur hot och våld påverkar akutsjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Huvudsakliga sökord var MeSH-termerna “Emergency service, hospital”, “violence”, “workplace violence” och “nursing care” samt ord i fritext så som “experience”, “perspective” och “perception”. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 17 artiklar till resultatet. En innehållsanalys i tre steg genomfördes. Meningsbärande enheter som svarade mot syftet plockades ut, dessa sammanfattades och grupperades slutligen i kategorier.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom: 1) Påverkan på vårdpersonal som berör fysiska och psykiska skador hos vårdpersonalen, att deras fritid påverkades samt att de kände rädsla på arbetsplatsen. 2) Påverkan på vårdkvaliteten som beskriver ett förändrat förhållningssätt hos vårdpersonalen och en påverkan på medicinska- och omvårdnadsmässiga beslut. 3) Strategier för att hantera hot och våld som beskriver en normalisering samt att sjukvårdspersonal ville sluta arbeta inom akutsjukvård.  Slutsats: Hot och våld är underrapporterat och sjukvårdspersonal upplever att organisationen inte står bakom dem. Få studier beskriver konkreta åtgärder för att förebygga och hantera detta. Arbetsgivare behöver prioritera dessa frågor och fortsatt forskning behövs. Sjuksköterskors förhållningssätt och empati påverkas vilket kan leda till en negativ spiral då detta också är faktorer som ökar risken för hot och våld. Det finns en brist på sjuksköterskor både i Sverige och globalt. Att sjuksköterskor vill lämna yrket på grund av hot och våld är allvarligt och åtgärder bör tas för att skapa trygga arbetsplatser. / Background: Workplace violence in emergency care is a problem worldwide. Emergency departments are exposed, supposedly because they are open for the public and provides continuous care, operating around-the-clock and they are often crowded with long waiting times as a result. Patient and visitor-related factors related to violence are substance abuse, mental illness, cognitive disorder and physical disease. Factors amongst health care workers that are related to violence are their approach, empathy and communication. Aim: To describe the experience of health care workers regarding the impact of workplace violence on emergency care. Method: A litterature review with searches in the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo. The searches were mainly done with the MeSh-terms “Emergency service, hospital”, “violence”, “workplace violence” and the words “nursing care”, “experience”, “perspective” and “perception”. After the quality review 17 articles were included to the result. A content analysis with three steps were done. Meaning units were extracted, summarized and categorized.  Results: Three main categories emerged: 1) The impact on healthcare staff that concerns physical and psychological injuries, that their free time is affected and that they felt fear in the workplace. 2) Impact on the quality of care that describes a changed attitude of the healthcare staff and an impact on medical and nursing decisions. 3) Strategies for dealing with threats and violence that describe a normalization and that healthcare professionals would stop working in emergency healthcare. Conclusion: Workplace violence is underreported and healthcare professionals feel that the organization does not stand behind them. Few studies describe concrete measures to prevent and deal with workplace violence. Employers need to prioritize these issues and further research is needed. Nurses' attitudes and empathy are affected, which can lead to a negative spiral as these are also factors that increase the risk of violence. There is a shortage of nurses both in Sweden and worldwide. Nurses leaving the profession due to workplace violence is a serious problem and measures should be taken to create safe workplaces.

Etiniai bendravimo aspektai tarp gydytojo ir paciento visuomet buvo ir išlieka viena svarbesnių visuomenės aukšto išsivystymo ir sąmoningumo moralinių aspektų. Faktoriai apibūdinantys paciento požiūrį į gydytoją lemia lygiavertį bendravimą tarp paciento ir gydytojo, o gydytojo sąmoningumo, žmogiškųjų sąvybių ir darbo kokybės gerinimas yra vienas iš prioritetinių sveikatos sistemos priežiūros uždavinių. Šiuolaikinės sveikatos priežiūros paslaugų teikimas turi būti atliekamas tokiame lygmenyje, kad nebūtų pacientų nusiskundimų gydytojais, o pastarieji nevengtų „rizikingų“ pacientų. Šiame darbe analizuojami faktoriai, turintys arba galintys turėti įtakos gydytojo ir paciento tarpusavio santykiams, pateikiamos rekomendacijos būtinių veiksnių ar faktorių kuriuos būtina įgyvendinti siekiant abipusiai naudingo gydytojo ir paciento bendravimo. Darbo tikslas - Įvertinti gydytojų nuomonę apie bendravimo su pacientais ypatumus ir etinius šio bendravimo aspektus gydytojo santykiuose su pacientu. Tyrimo metodai. 2011 metais „Gydytojų sąjungos“ organizuotose specializuotuose mokymose Druskininkų ligoninėje buvo įvykdyta anoniminė anketinė gydytojų apklausa, kurios metu buvo apklausta 2440 įvairių specialybių gydytojų. Anketiniai duomenys buvo apdoroti ir analizuojami naudojant statistinį duomenų analizės paketą SPSS 17.0. Hipotezės apie dviejų požymių nepriklausomumą buvo tikrinamos naudojant chi kvadrato (χ2) kriterijų (97). Rodiklių skirtumai laikyti statistiškai reikšmingais, kai p<0,05... [toliau žr. visą tekstą] / Ethical aspects of doctor-patient communication have always been and remain some of the major moral issues of high public development and awareness. The factors characterizing the patient's attitude to the doctor determine the equivalent communication between the patient and the physician, and physician’s awareness, human qualities and quality improvement is one of the priority health care challenges. Delivery of modern health care services must be performed at a level that would not be patient complaints about doctors, but they do not avoid "risky" patients. This paper analyzes the factors which have or may have an impact on doctor-patient relationships, presents recommendations on necessary factors or actions that need to be implemented in order to establish a mutually beneficial doctor-patient communication. Aim of the work: to evaluate doctors opinion regarding the doctors-patients communication peculiarity and ethical aspects of such communication in doctors relationships with patient. Methods of the research: the anonymous questionnaire survey of physicians was organised in Druskininkai hospital at 2011, on the specialized trainings organised by “Medical Association”. 2440 doctors of various specialties participated in the survey. The questionnaire data were processed and analyzed using the statistical data analysis package SPSS 17.0. Hypotheses about the independence of two signs were tested using the chi-square (χ2) test (97). Differences of indicators were considered... [to full text]

No description available.

Bakgrund: Ett bra bemötande karaktäriseras av ett respektfullt, kompetent och empatiskt samspel som är individanpassat. Patienter med substansbrukssyndrom är en grupp som uppfattas som vårdkrävande och är föremål för stigmatisering, därmed kan bemötandet ses som en utmaning. Patientcentrerad vård innebär att sträva efter individens välmående. Med hjälp av ett motiverande förhållningssätt kan sjuksköterskan öka patienternas empowerment. Syfte: Att undersöka hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötandet från vårdpersonal, med fokus på sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick. Resultat: Tre kategorier angående bemötande identifierades: att se hela individen, vårdande möte och stigma. Under varje kategori urskildes både positiva och negativa upplevelser av bemötande. Diskussion: Ett patientcentrerat förhållningssätt kan förstås som ett empatiskt, omtänksamt, engagerat och hjälpsamt bemötande. Många patienter hade upplevelser av diskriminering och stigmatisering inom vården, detta kunde delvis förklaras som en maktobalans i relationen mellan vårdgivare och patient.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande kan både öka och minska vårdlidande. Ett gott bemötande är betydelsefullt för att främja hälsa och optimera resultatet av vården. Omvårdnaden av personer med substansbrukssyndrom kan förbättras. / Introduction: The responsibility of the nurse is to have competence and to treat every patient with respect and empathy. Patients with substance use disorders are a group that can be viewed as a group with a large demand of care. They are exposed to stigmatization and therefor they need specialized care. The meaning of patient centered care is to strive to optimize every individual’s well-being. Nurses may increase patient’s empowerment through a motivating approach. Aim: To explore patients’ perceptions of the nurse-patient relation of patients with substance use disorder. Method: A literature review, including both qualitative and quantitative studies. Result: Three categories were identified: To see the whole person, caring encounter and stigma. Both positive and negative aspects of every category were discovered. Discussion: A patient centered approach can be understood as an emphatic, caring, committed and helpful encounter. Many patients had experiences of discrimination and stigma during care. This could partly be understood as an unbalanced power-control relationship between caregiver and patient. Conclusion: The nurses actions can increase as well as decrease patients suffering. A caring encounter is important to promote health and to optimize the results of care. There is room for development of nursing skills in care of patients with substance use disorders.

Bakgrund: Den goda relationen uppges präglas av ömsesidighet och acceptans för den andre. För att relationen ska fungera på ett bra sätt krävs kommunikation och interaktion mellan vårdare och patient. Denna studie fokuserar på den goda relationen inom psykiatrisk vårdkontext, vilket innebär vård av personer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa vad sjuksköterskor anser är betydelsefullt för skapandet av en god relation med patienter inom psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts, baserad på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats och kvalitetsgranskats. Underlaget för denna studie är hämtat från fyra olika databaser. Resultat: Studien resulterade i fyra teman; att förmedla trygghet och säkerhet, att skapa tillit, att visa respekt och att vara tillgänglig och engagerad. Att förmedla trygghet innebar att ge patienten information kring dennes vård, att vården var individanpassad samt genuinitet och kontinuitet. Att skapa tillit innebar bland annat att patienten kunde känna ett förtroende för sjuksköterskan och berätta om sina tankar och känslor samt att sjuksköterskan lyssnade och relaterade till det patienten berättade. Att visa respekt innebar att ha tålamod och behövde vara ömsesidigt för att samarbetet mellan sjuksköterska och patient skulle fungera. Att vara tillgänglig och engagerad betydde att sjuksköterskan skulle vara nåbar, ge patienten utrymme att berätta, stödja och ge återkoppling. Diskussion: Studiens resultat diskuteras gentemot Peplaus teori om vårdandet, artiklar som belyser patienters perspektiv på en god relation, annan litteratur samt barriärer för skapandet av en god relation. / Background: The good relationship is stated to be characterized by reciprocity and acceptance of the other. To make the relationship work in a good way, communication and interaction between the care provider and the patient is needed. This study is focused on the good relationship in psychiatric nursing context, which means care of persons with mental health problems. Aim: To illustrate what nurses believe is important in creating a good relationship with patients in psychiatric care. Method: A literature study has been made, based on ten scientific articles which has been analyzed and quality checked. The material of this study, is collected from four different databases. Results: The study led to four themes; to mediate security, to create trust, to show respect and to be available and committed. To mediate security meant to give information to the patient concerning his care, that the care was individualized, genuine and had continuity. To create trust meant that the patient could trust the nurse and talk about their feelings and thoughts, and also that the nurse listened and related to what the patient expressed. To show respect meant to have patience, and needed to be mutual, for the cooperation to work between nurse and patient. To be available and committed meant that the nurse needed to be reachable, give the patient space to talk, support and give feedback.    Discussion: The result of the study is discussed against Peplaus theory of nursing, articles illuminating patients view of the good relationship, the background and also barriers in creating a good relationship.