Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1960-talet och är idag det sista behandlingsalternativet vid svår och icke behandlingsbar hjärtsvikt. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering för att minimera risken för avstötningar. Patienterna behöver gå på regelbundna återbesök för att styra läkemedeldosering och för att förebygga biverkningar. Sjuksköterskan har en central roll i vården av hjärttransplanterade patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur dessa patienter upplever livet efter hjärttransplantationen, för att kunna vara ett stöd och ge patienterna en adekvat personcentrerad vård. Sjuksköterskans ansvar är att även informera patienterna och dess anhöriga kring hjärttransplantationer. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats och tematiserats med färgkodning. Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes för att söka fram artiklarna. Enbart kvalitativa artiklar refereras till i resultatet. Resultat: I resultatet redovisades i fyra teman. Dessa fyra teman: Livet efter en hjärttransplantation innebar förändrade fysiska förmågor, Livet med ett nytt hjärta innebar blandade känslor, Livet efter hjärttransplantation påverkas av donatorn och Ett liv med ett nytt hjärta innebar ett stödbehov. Resultatet visade att patienternas vardagliga liv hade påverkats både fysiskt och psykiskt i samband med hjärttransplantationen. Patienterna uttryckte detta med olika motstridiga känslor såväl positiva och negativa. Behov av stöd från familjen, vårdteam och tron hade stor betydelse i patienternas anpassning till deras nya liv. Desto bättre stöd desto mer ökade patienternas livskvalité. Diskussion: Diskussionen är uppdelad i två delar. Metoddiskussionen innehåller styrkorna och svagheterna i författarnas genomförande av litteraturöversikten. I resultatdiskussionen valde författarna att diskutera uppkomsten av psykisk ohälsa hos patienter efter en hjärttransplantation och vikten av god information och kommunikation inom vården. Den avslutas med sjuksköterskans betydelse av att veta skillnaden mellan hälso- och sjukvården i Sverige och i andra länder. / Background: Heart transplantation has been performed since the 1960s and is today the last treatment option for severe and non-treatable heart failure. After a heart transplant, a lifelong medication is followed which reduces the risk of rejection. Patients need regular check-ups and visits to control drug dosing and to prevent side effects. The nurse has a central role in the care of heart transplant patients. It is important that the nurse has knowledge of how these patients experience their life after the heart transplant, in order to provide support and adequate person-centered care. The nurse's responsibility is to also inform the patients and their relatives about heart transplants. Aim: The aim was to describe patients experience of living with a transplanted heart. Method: The literature review was based on ten scientific articles. The articles have been analyzed and thematized with color coding. The databases CINAHL Complete and PubMed were used to search for the articles. Only qualitative articles were used in the results. Results: The result was presented in four themes. These four themes were Life after a heart transplant meant altered physical abilities, Life with a new heart meant mixed emotions, Life after heart transplant was affected by the donor and A life with a new heart meant a need for support. The result showed that patients' everyday lives had been affected both physically and mentally in conjunction with the heart transplant. The patients expressed this with different conflicting feelings, both positive and negative. The need of support from the family, care team and faith were of great importance in patients' adaptation to the new life situation. The better the support, the more the patients' quality of life increased. Discussion: The discussion is divided into two parts. The method discussion contains the strengths and weaknesses of the authors' implementation of the literature review. In the results discussion, the authors chose to discuss the onset of mental illness in patients following a heart transplant and the importance of good information and communication in health care. It concludes with the nurse's importance of knowing the difference between health care in Sweden and in other countries.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bristande bemötande och brist på förståelse mot personer med psykisk sjukdom är vanligt förekommande, även inom vården. Sjukhusmiljön ska vara en plats där patienter ska få hjälp men faktorer som exempelvis fördomar kan påverka bemötande. Bristande förståelse och bemötande kan bidra till att patientens behov av vård inte tas på allvar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom uppfattade bemötandet av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården.Metod: Syftet har besvarats med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt. Inkluderade artiklar har varit av kvalitativ ansats samt har genomgått en kvalitetsanalys och erhållit hög eller medel kvalitet. Resultat: I resultatet beskrev patienter både positiva och negativa uppfattningar av bemötandet från sjuksköterskor i hälso- och sjukvården. Positiva aspekter beskrevs bland annat som att bli bemött med medmänsklighet, respekt och som en individ. Även upplevelsen av att känna sig förstådd hade också en stor betydelse. De negativa aspekterna som bristande förståelse, kontinuitet, misstro och fördomar beskrevs av patienter. Detta förklarades påverka patientens självförtroende och psykiska mående, såsom känslor av hopplöshet, rädsla och hjälplöshet. Slutsats: Patienterna beskrev empati, förmågan att lyssna, medmänsklighet, kontinuitet och respekt som positiva delar i bemötandet med sjuksköterskor. De negativa delarna som patienterna beskrev i bemötandet med sjuksköterskor var i motsatsförhållande till de positiva, brist på empati, sympati, ointresse för patienterna, brist på kontinuitet och respekt men även misstro och rädsla. Nyckelord: psykisk sjukdom, sjuksköterskor, patientens perspektiv, stigmatisering, bemötande / ABSTRACT Background: Lack of treatment and lack of understanding towards people with mental illness is common, even in healthcare settings. The hospital environment should be a place where patients should receive help, but factors such as prejudice can affect treatment. Lack of understanding and treatment can contribute to the patient’s need for care not being taken seriously.  Aim: The purpose of this study was to describe how patients with mental illness perceived the treatment by nurses in healthcare settings.Method: The purpose has been answered with the help of a descriptive literature review. Included articles have been of qualitative approach and have undergone a quality analysis and obtained high or medium quality. Results: In the results, patients described both positive and negative perceptions of how the treatment of nurses in the healthcare setting is. Positive aspects were described, among other things, as being treated with compassion, respect and as an individual. Even the experience of being understood was of great importance. The negative aspects such as lack of understanding, continuity, mistrust and prejudice were described by patients. This was explained to affect the patient's self confidence and mental state, such as feelings of hopelessness, fear and helplessness. Conclusion: Patients’ described empathy, the ability to listen, compassion, continuity and respect as positive components in treatment by nurses’. The negative components that patients’ described in treatment by nurses’ were in a opposite relationship to the positive ones, lack of empathy, unconcern for patients’, lack of continuity and respect, but also mistrust and fear. Keywords: mental illness, nurses, patients’ perspective, stigmatization, treatment

Bakgrund: Konst har genom alla tider använts av människor för att på olika sätt skänka glädje och förströelse. Den definieras både som ett mottagande, genom att se och lyssna, och som ett utövande genom ett eget skapande. Det har visat sig att konst kan användas i vården för att exempelvis minska oro och ångest eller som ett hjälpmedel för att skapa kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor. För att främja ett gott vårdande som utgår från patienten, behöver patientens perspektiv tas i beaktning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av konst i vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där elva vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån likheter och skillnader. Meningsbärande enheter identifierades och bildade underlag för teman och underteman som presenterades i resultatet. Resultat: Patienters upplevelser av konst presenterades i två huvudteman. Upplevelser relaterade till sinnesstämning följs av underteman Glädje och lugn, Hopp och att blicka framåt samt Byta fokus från lidande. Upplevelser relaterade till meningsskapande följs av underteman Förmåga att uttrycka sig, Känsla av att vara en person samt Samhörighet med andra. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Katie Erikssons teori om vårdandet, som ett sätt att ansa, leka och lära för att lindra lidande. Diskussionen berörde således aspekter som visade på att konst kunde vara vårdande och borde därför vara en del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. / Background: Art has always been a way for human beings to experience joy and distraction. It can be defined as something one receives, through looking and listening, as well as something one practices, through creating. It has been shown that art can be used in health care to reduce anxiety and worry, or as a tool to create communication between patients and nurses. To foster caring that is beneficial and originated from the patient, it is necessary to take the patient’s perspective in consideration.     Aim: The aim was to describe patient’s experience of art in health care. Method: A literature overview has been carried out, where eleven scientific articles have been analyzed based on similarities and differences. Meaningful units were identified and created a foundation for themes and subthemes presented in the result. Results: Patients’ experiences of art were presented by two main themes. Experiences related to mood was followed by sub themes Joy and peace, Hope and look ahead, and Change of focus from suffering. Experiences related to create meaning was followed by sub themes Ability to express oneself, Feeling of being a person, and Affinity with others. Discussion: The result was discussed according to Katie Eriksson’s caring theory, through purging, playing and learning as a way to alleviate suffering. The discussion included therefore aspects of art as a way to care and ought to be a part of nurses’ caring function.

BACKGROUND Quality improvement literature usually conceptualises two principal dimensions of quality, technical and service. Technical quality is what the customers receive relative to what is known to be effective and largely reflects issues related to the health care providers. Service quality is how the customers receive the services and reflects the way and the environment in which health services are provided. This thesis proposes and tests a third principal dimension, Customer Quality, which is the characteristics that customers need for effective involvement in health care processes, decision making and action to improve the quality of care delivered and received. This model is applied in the context of care for people with Type 2 diabetes as an example of the high priority common chronic diseases and one of the most important public health problems in Australia and worldwide. The study also examines the feasibility of using patient reports of received care as a way of measuring service and technical quality on a population basis. OBJECTIVE The present study aims to assess the quality of delivered care as perceived by people with Type 2 diabetes. Specifically it aims to measure service quality, technical quality, customer quality; and finally an overall quality index by combining all three dimensions. METHODS A community based cross-sectional survey of 603 people with Type 2 diabetes was carried out in Queensland, Australia in 2005/06 using a self-administered questionnaire. The eligible participants were Diabetes Australia-Queensland members over 25 years old with diagnosed Type 2 diabetes at least one year prior to the study. Adherence to the eleven clinical, lifestyle and management indicators, derived from standard Diabetes Australia Guidelines, were measured from the patients’ reports as a representative of technical quality to explore the likely gap between received services and what should have been received in the 12-month period. Focus Group Discussions were used to determine the elements of service quality that were important from the patients’ perspective. Twelve service quality indicators, derived from the review of the literature and the focus groups, were assessed to calculate service quality as perceived by people with Type 2 diabetes. The validated, reliable and practical 13- item Patient Activation Measure was used to evaluate customer quality in terms of customers’ knowledge, skills and confidence. Demographic and disease related information was obtained using a self-reported questionnaire. Two types of outcome variables were used in this study: participantreported binary variables (having complications, continuity of care and diabetes control status) and calculated continuous variables (technical quality rating, service quality and customer quality scores and, finally, the overall quality index). RESULTS The response rate from the 1500 mailed out questionnaires was 40%. Nonrespondents were a little younger (P<0.001) than study participants and matched on gender (P> 0.05). Participants were mostly over 65 years old, over 50% were male, almost half of them were obese and a quarter were studying or had completed tertiary level of education. Almost two-thirds reported well controlled diabetes and 60% had diabetes for more than five years. Most of them were not treated by specialists and maintained continuity of care for their diabetes management. The majority of participants were treated with insulin or oral agents (72%) and 37% reported diabetes complications. Overall adherence rate for top 5 clinical and top 3 management and lifestyle indicators were 49.7% and 18.8% respectively. Over 90% of participants reported an appropriate level of checks of HbA1c, blood pressure and serum cholesterol. For lifestyle and management indicators, reported adherence rates to guidelines were lower than for clinical indicators. Participants who reported care as recommended for blood pressure measurements; feet examinations; self-management, diabetes knowledge and nutritional consultation reviews were more likely to report their diabetes as being well controlled. Participants maintaining continuity of care also reported fewer complications and well controlled diabetes. Of the twelve service quality indicators, the highest service quality score were for support group, basic amenities, dignity and confidentiality. Inadequate quality was identified for overall service quality (86.2), choice of care provider, continuity, timeliness, safety, prevention and accessibility. Younger participants reported lower service quality scores (P=0.001) and participants with good control of their diabetes had higher scores (P<0.001). Overall reported Customer Quality score was 64.5. Ten percent of participants did not achieve the Customer Quality score for the confidence stage and 26% did not reach the actual action stage. Nearly three quarters of respondent reported the capacity to take action for self-management but only 38% reported the highest Customer Quality score equating to perceived ability to change the action by changing health and environment. Participants with a higher level of education and those who maintain continuity of care reported a higher Customer Quality score. Participants with a higher Customer Quality score were also more likely to report well controlled diabetes status. An overall imperfect Quality Index score (70) reflects significant room for overall quality improvement of diabetes care services. The younger participants reported lower Quality Index scores than older ones. Higher Quality Index scores were highly significantly associated with reporting better diabetes control status and continuity of care. There were no significant differences in the Quality Index scores in terms of gender, participants’ education level and diabetes complications. CONCLUSION Customer quality appears to be a useful third dimension in conceptualising quality in health care, particularly in the context of chronic disease where good selfmanagement can improve the outcomes of care. A substantial proportion of Queensland adults with Type 2 diabetes reported receiving suboptimal care. From the perspective of people with Type 2 diabetes there is a notable gap between their expectations and what they have actually received in most aspects of provided care. The overall service quality and choice of care provider, accessibility, prevention, continuity, timeliness and safety were identified to be of inadequate quality. Participants also reported relatively low customer quality scores based on the personal knowledge, skills and confidence as well as low overall quality score for delivered diabetes care. Thus, there was a significant opportunity to improve the quality of diabetes care on all three dimensions. The study demonstrated that a patient selfadministered survey is a potentially useful way of measuring all three dimensions of quality of care for diabetes.

Bakgrund Antalet diagnostiserade cancerfall ökar i Sverige. Sjukdomen ställer höga krav på hälso- och sjukvården, inte minst gällande kommunikation eftersom patienter med en sådan diagnos är mycket sårbara och påverkas existentiellt. Syftet var att undersöka hur patienter med cancer ser på kommunikationen med läkare. Ett bisyfte var att undersöka hur patienter med cancer ser på sin egen kommunikation med läkare. Metod Med en allmän, beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ ansats inkluderades tio originalartiklar efter utförd kvalitetsgranskning. Resultat Patienter uppskattar när läkare är tillgängliga och kommunicerar ärligt, engagerat och med empati, använder en lugn och reflekterande kommunikationsstil och visar hopp om att kunna behandla dem. De uppskattar även när läkare etablerar en god relation och ser patienten som person. De uppskattar inte när läkare använder sig av envägskommunikation med avsaknad empati eller förhindrar patientdeltagande. Inte heller när läkare är otydliga, ger för mycket information eller visar brist på tid. Patienter ser även hinder och möjligheter hos sig själva i kommunikationen med läkare. Patienter ser möjligheter till god kommunikation med läkare när de själva känner ansvar och behov att ta kontroll. Patienter hindras då de störs av sina egna känslor och tankar och har brist på specifik kunskap. Vissa patienter ser det som en möjlighet att få träffa en och samma läkare vid varje sjukhusbesök, medan andra ser det som ett hinder. Slutsats Läkare, men även övrig sjukvårdspersonal, kan dra nytta att veta vad patienter uppskattar och inte uppskattar i sin kommunikation med patienter och ger utrymme för utveckling inom området. / Background The number of diagnosed cancer cases is increasing in Sweden. The disease poses high demands on the healthcare, not least communication, because patients with such diagnoses are very vulnerable and affected existentially. The purpose was to investigate how patients with cancer look at communication with physicians. A second purpose was to investigate how patients with cancer look at their own communication with physicians. Method With a general, descriptive literature review with qualitative approach, ten original articles were included after quality review. Results Patients appreciate when physicians are available and communicate honestly, engaging and empathizing, using a calm and reflective communication style and showing hope to be able to treat them. They also appreciate when physicians establish a good relationship and sees the patient as a person. They do not appreciate when physicians use one-way communication with lack of empathy or prevent patient participation. Neither when physicians are unclear, give too much information or show lack of time. Furthermore, patients see opportunities for themselves to communicate well with physicians when they feel responsibility and the need to take control. Patients are obstructed when they are disturbed by their own feelings and thoughts and lack specific knowledge. Some patients see it as an opportunity to meet one and the same doctor at each hospital visit, while others see it as an obstacle. Conclusion Physicians, but also other healthcare professionals, can benefit from knowing what patientes appreciate and do not appreciate in their communication with patients and provide space for development in the area.

Bakgrund: Ischemisk hjärtsjukdom är en folksjukdom som kan leda till för tidig död och sänkt livskvalitet. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen, så också i Sverige. I Sverige skall alla patienter som genomgått en hjärtinfarkt erbjudas eftervård i ett eftervårdsprogram enligt Nationella riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt hos patienter som deltagit i ett eftervårdsprogram. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på åtta kvalitativa studier som granskades, analyserades och sammanställdes enligt analysmodell av Friberg. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analysen utformades tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som bildades var; Känslomässig upplevelse, Upplevelse och hantering av livsstilsförändringar samt Underlättande och hindrande erfarenheter av eftervårdsprogrammet.   Konklusion: Ett eftervårdsprogram vid en hjärtinfarkt är viktigt med avseende på patientens möjlighet att återfå god livskvalité och minska risken för en ny hjärtinfarkt. För den enskilda individens framgång i återhämtningen behövs ett bra samarbete mellan patienten och olika professioner som sjuksköterska, läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast, men även god kommunikation, flexibilitet i programmet och lyhördhet från professionell personal. Kontinuerliga gruppträffar och stöd från andra deltagare, familj, vänner och arbetskamrater är av stor betydelse för en framgångsrik rehabilitering, liksom stöd och information till anhöriga. / Background: Ischemic heart disease is a disease that may lead to early death and lowered quality of life. Cardiovascular diseases are the most common cause of death in the world, so also in Sweden. All patient’s who have experienced a myocardial infarction in Sweden shall be offered to participate in a cardiac rehabilitation program according to National guidelines.   Aim: The purpose of the study was to illuminate how patients who have participated in a rehabilitation program - experienced life after a myocardial infarction.  Methods: A literature study was implemented based on eight articles and the results from each article were reviewed, analysed and compiled by using an analysis model by Friberg. The articles were searched in the databases Cinahl and PubMed.  Result: Based on our analysis, three categories with subcategories were designed. We found the categories: Emotional experience, the appraisal of lifestyle changes, and Facilitating and obstructive experiences of the rehabilitation program.  Conclusion: A cardiac rehabilitation program is important considering the patient’s possibility of regaining a good quality of life and reducing the risk of a new myocardial infarction. To successfully recover, it is necessary to cooperate between the patient and professional healthcare as nurse, doctor, psychologist, dietitian and physiotherapist. So also good communication, flexibility within the program and responsiveness from the professions. Furthermore, continuity of meetings and support from other participants, family, friends and colleagues is of great significance for successful rehabilitation, support and information to family members.

No description available.

Bakgrund Delirium är ett tillstånd som drabbar många patienter inom intensivvården.Patienters upplevelse och beskrivning av tillståndet kan ge ökad förståelse hur man ska bemöta patienter med delirium. Syftet Syftet med denna studie är att beskriva patienternas upplevelse av delirium under intensivvård. Metod En litteraturstudie med hjälp av en systematisk ansats. Artiklar söktes i databaser PubMed och Cinahl, där begränsades sökande till år 2011-2021, artiklar skrivna på engelska, tillgång till abstrakt och fulltext. Artiklarna söktes under perioden januari 2021 till april 2021. Kvaliteten på artiklarna granskades med hjälp av Evans. Resultat Sex artiklar som inkluderas i studien analyserades. Artiklarna beskriver hur patienten upplever deliriet under intensivvården, både positiva och negativa upplevelser. Sällsynt att deliriet som en skräckupplevelse, utan mer som en verklighet utan förankringpunkt och att patienten befinner sig i en situation med lösryckta händelser. Slutsats Delirium är en unik personlig upplevelse. Alla intensivvårdspatienter kan drabbas av delirium. Medvetenheten av delirium hos intensivvårdspatienter ger tryggare patientvård och ökad patientsäkerhet. Ökad svårighetsgraden av delirium ger ökad riskt för mortaliteten under intensivvårdstiden. Studien ger en inblick om hur patienter upplever och uppfattar delirium. Uppfattningen om hur patienterna upplever delirium, kan hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal ge en ökad förståelse för deliriumsyndromet.

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar. / Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar.