Denna uppsats avsikt är att studera hur två pedagoger på två förskolor dels praktiserar högläsning, dels ser på högläsningens betydelse för barnen. Forskning har visat att den mesta läsningen sker som lugnande åtgärd. Frågeställningarna i denna uppsats var vilket de anser är syftet med att läsa för barnen, hur högläsningen är organiserad, hur det samtalas före, under och efter läsning samt hur böckerna väljs. Undersökningen genomfördes genom observationer av lässtunder på en avdelning per förskola samt intervjuer av de pedagoger som höll i lässtunderna. Observationer och intervjuer kompletterade varandra för att kunna få svar på alla frågeställningarna. Högläsning sker alltid efter lunch och är avsett som vila och nedvarvning för barnen. Det förekommer sällan organiserad eller planerad läsning vid andra tillfällen på de båda förskolorna. Pedagogerna anser att trots vilan är det viktigt att läsningen bidrar till barnens språkutveckling. En av pedagogerna anser det viktigt att veta vad boken handlar om så att den ger något att samtala om med barnen samt att det är viktigt att veta att boken ligger på en lagom nivå för barnen så att den inte är för lätt eller svår för dem. Samtalen organiseras olika på de båda förskolorna på den ena görs barnen mer delaktiga och stöttas i samtalen, på den andra får barnen prata om de vill men de som inte gör det uppmuntras inte. Både i tidigare forskning och i resultaten i denna studie visar att samtalen kring läsning skiljer sig mellan olika typ av litteratur. Faktaböcker genererar mycket samtal och frågor. Båda förskolorna får böcker från biblioteket via bokbussen och de flesta av böckerna på förskolorna kommer därifrån. Det visar att biblioteket är en viktig faktor för att barnen får höra olika typer av litteratur och för att få möjligheter att tala om varierade områden.

InledningSpråk i samspel med barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten kan möjliggöra en språkutveckling tillsammans med medvetna pedagoger i en stimulerande lek och lärmiljö. Pedagogernas förhållningssätt är betydande för barns språkliga utveckling och de ska se till att barn kommer i kontakt med språket på ett varierat och lustfyllt sätt. SyfteSyftet är att undersöka pedagogers syn på språkutveckling, lek och lärmiljö samt hur pedagoger stimulerar barns språkutveckling i lek och lärmiljö på förskolan utifrån förskolans uppdrag. MetodI den här undersökningen valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in data. ResultatSamtliga pedagoger i resultatet hävdar vikten av arbete kring språkutveckling på förskolan. Undersökningen påvisar betydelsen av samspel samt pedagogernas förhållningssätt. Det vill säga närvarande, stöttande och aktiva pedagoger i arbetet med språk samt dess utveckling. Pedagogerna är medvetna om lek och lärmiljöns betydelse för en språkutveckling ska ske. Resultatet visar att pedagoger uttrycker betydelsen av goda kunskaper kring språkets betydelse och uppbyggnad samt vikten att möjliggöra språkutveckling på förskolan.

InledningDen teoretiska utgångspunkten i vår studie är Bowlbys anknytningsteori som tillsammans med aktuell forskning påvisar att de barn som har en trygg anknytning utvecklas bättre både kognitivt och känslomässigt. För att förskolan ska erbjuda en god kvalitet är det därför av stor vikt att det finns kunskap om anknytningens betydelse hos pedagoger i förskolan samt att de arbetar för att vara trygga anknytningspersoner och skapa nära relationer med barnen.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om betydelsen av barns anknytningsprocesser i förskolan.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sex förskollärare som alla har en lång erfarenhet av arbete på förskola. Genom analys och bearbetning av vårt insamlade material diskuterade vi gemensamt fram ett resultat.ResultatResultatet visade att förskollärarna hade en hög medvetenhet om anknytningens betydelse för barns trygghet samt om vikten av sina egna roller som kompletterande anknytningspersoner. Trots att vårt resultat påvisar att det inte alltid finns optimala förutsättningar för en god anknytning, såsom hög personaltäthet och kontinuitet i personalgruppen, kompenserades detta till viss del av förskollärarnas förhållningssätt och kompetens.

Vi genomförde denna studie utifrån våra två frågeställningar: Hur beskriver och förklarar några pedagoger och bibliotekarier att de använder barnböcker i sin verksamhet? Vilka avsikter om bokens funktion framkommer? Detta eftersom vi ville undersöka hur representanter från förskola och bibliotek uttrycker strategier i arbetet med barnböcker. För att begränsa vår studie valde vi att intervjua sex pedagoger på fem olika förskolor och två bibliotekarier på två olika bibliotek. Resultatet visade på att alla intervjuade använder olika strategier i arbete med barnböcker, ofta med ett socialt och språkutvecklande syfte. Pedagogerna och bibliotekarierna betonade betydelsen av att utgå från barns intressen i arbetet med barnböcker och den fysiska och sociala språkmiljöns påverkan på barns möjlighet att interagera med böcker. Resultatet visade även att det fanns ett intresse för samarbete mellan pedagoger och bibliotekarier och det fanns en vilja hos både parter att utöka och utveckla det vidare. Vi kan dra slutsatsen att medvetenhet om strategier hos verksamma inom förskola och bibliotek är en viktig utgångspunkt i arbetet med barnböcker. _______________________________________________________ Nyckelord: bibliotekarie, barnbok, pedagog, förskola, literacy

No description available.

Syftet med arbetet är att skapa en större förståelse för hur förskollärarna, i förskolan, väljer aktiviteter som fokuserar på barns motoriska utveckling. Rubrikens namn översatt till engelska blir: Motor skills- Preschool teacher`s role in planned activity.Våra frågeställningar är: Vad använder förskollärarna för innehåll och metod när de planerar en aktivitet med motoriskt innehåll för barnen? Vilka faktorer spelar in i förskollärarens val av aktivitet med inriktning mot motorisk utveckling? Hur tänker förskolläraren kring målet med den planerade aktiviteten?Undersökningen sker genom intervjuer av tio förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Intervjufrågorna består av kvalitativa frågor och de spelas in under ljudupptagning. Resultatet visar att barnens och förskollärarnas intresse till stor del styr valet av aktivitet. Faktorer som nämns är barnens och förskollärarnas intresse, syftet med aktiviteten och miljön. Däremot framkommer det i resultatet att det är individuellt hur innehållet av aktiviteten ser ut och hur förskollärarna tänker kring målet med den planerade aktiviteten. Några anser att målet är det viktiga så att man kan utvärdera och sedan arbeta vidare. Medans andra anser att det är på vägen till målet som lärandet sker.

I den här studien har vi valt att studera vad pedagoger har för erfarenheter av hur barn tar sig in i lek och vilka tillträdesstrategier som är de vanligaste. Vi har därför utfört intervjuer med pedagoger som vi spelat in för att ta reda på våra forskningsfrågor. Under intervjerna samt då vi bearbetat materialet har vi utgått ifrån Corsaros 15 tillträdesstrategier samt annan forskning inom forskningsfältet. I resultatet presenterar vi pedagogers tidigare erfarenheter av hur barn tar sig in i lek. Vi tar också upp vilken respons barn får i sina försök till tillträde enligt pedagogerna och vilka strategier pedagoger upplever är mer och mindre förekommande. En annan aspekt vi tar upp i resultatet är vilken roll pedagogen har då barn blir nekad till lek. Studien har visat att det finns två strategier som är mest förekommande enligt de sju pedagoger vi intervjuat och de poängterade även vikten av att vara närvarande som pedagog när ett barn blir nekad till lek för att kunna hjälpa och stötta barnet.

Studien belyser hur pedagoger från två förskolor reflekterar kring miljö och material i förhållande till genus och hur vårdnadshavare görs delaktiga i förskolornas genusarbete. Syftet i studien var att undersöka hur pedagoger på två förskolor reflekterade över miljö och material ur ett genusperspektiv samt om och hur de förmedlar genusarbetet till vårdnadshavare. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med avseende på genus har använts. Förskolan ska arbeta för att motverka stereotypa könsmönster men inga direkta riktlinjer finns för hur ett sådant arbete ska gå till. Studien bestod av intervjuer med sex pedagoger och två vårdnadshavare. Resultatet i studien visade att miljö och material kan påverka både vuxna och barns uppfattningar om flickors och pojkars lika värde. Det framkom att vårdnadshavare inte var alltför delaktiga i förskolans genusarbete. En slutsats blev att både pedagogers och vårdnadshavares förhållningssätt påverkade miljön som i sin tur sände ut budskap om hur flickor och pojkar bör vara.

I förskoleverksamheten har en oro bland pedagoger och föräldrar spridit sig, kring de stora barngrupperna (Pramling Samuelsson, Williams, Sheridan & Hellman, 2015). Det är något som även vi uppfattat då vi varit på verksamhetsförlagd utbildning samt vid arbete på förskolor. Syftet med studien blev därför att undersöka om verksamma pedagoger upplever att de ökande antalet barn i förskolegrupperna påverkat verksamheten på något sätt. I studien redogörs för tidigare forskning kring ämnet stora barngrupper i förskolan samt utifrån läroplanen och andra styrdokument. Studien är gjord ur pedagogernas perspektiv för att få en inblick i deras erfarenheter och upplevelser. Undersökningen utfördes genom enkäter med öppna frågor och intervjuer där respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar. Sammanlagt fick vi in tio enkäter och vi genomförde intervjuer med fyra pedagoger som arbetat under olika lång tid i förskola. Resultatet visar att det finns olika synsätt på hur de växande barngrupperna påverkat verksamheten. Majoriteten av respondenterna var dock överens om att verksamheten påverkats negativt av att barngrupperna blivit större. De respondenter som arbetat längst menar dock att även då barngrupperna blivit större så har ändå kvaliteten inom förskolan ökat tillsammans med läroplanen. Resultatet har visat att pedagogerna upplever både positiva och negativa aspekter med att arbeta i stora grupper. De är dock överens om att det skapar en stress som påverkar både dem själva och barnen samt arbetet med styrdokumenten.

Den här undersökningen syftar till att belysa hur pedagoger stödjer barns lek på förskolegården. Undersökningen är en kvalitativ studie där två olika datainsamlingsmetoder använts.  För att synliggöra pedagogers agerande på förskolegården har observationer genomförts. Genom mejlintervjuver har pedagogers åsikter och uppfattningar samlats in för att sedan kopplas samman med observationsresultatet. Undersökningen har genomförts på en kommunal förskola i södra Sverige. Litteraturen och tidigare forskning som undersökningen utgått från behandlar bland annat lek, pedagogers roll och samspel. Resultaten visar att det finns likheter men också skillnader i det som observerats och de intervjusvar som gavs. Respondenternas gemensamma uppfattningar och tankar är att låta barnen ha fri lek ute på förskolegården utan att själva delta. Observationerna visar att pedagogerna ofta intar en passiv roll under den fria leken, men finns där för att reda ut konflikter och försöka förhindra olyckor samt stoppa opassande lekar.