Sammanfattning: Då en tidigare forskningsöversikt indikerat att det finns luckor i den nuvarande forskningen gällande fysiska pausaktiviteter i matematik har denna studie undersökt hur elever upplever en fysisk pausaktivitet samt förståelsen till varför fysiska pausaktiviteter genomförs. Studien är genomförd med 64 elever i årskurs 1 på en skola i Borås där alla medverkade i en fysiskpausaktivitet. Av dessa 64 elever deltog 25 stycken i en intervju. Syfte: Detta examensarbete önskar bidra till nya perspektiv inom forskningen kring fysiska pausaktiviteter. Examensarbetet undersöker elevers upplevelser av fysiska pausaktiviteter under matematiklektioner i klassrummet. Vi har även studerat huruvida eleverna tror att deras matematikresultat kommer att påverkas vid införandet av fysiska pausaktiviteter. Syftet kan sammanfattas i dessa tre forskningsfrågor: - Hur upplever elever fysiska pausaktiviteter i matematik? - Hur känner sig elever efter den fysiska pausaktiviteten? - Hur uttrycker elever sig kring hur deras matematikresultat påverkas av fysiska pausaktiviteter? Metod: Insamlingen av empiri har skett genom intervjuer av elever i årskurs 1 på en grundskola. I studien deltog 64 elever i en pausaktivitet och 25 av dessa elever valdes slumpmässigt ut för att medverka i en intervju. Intervjumaterialet har sedan kodats och sammanställts i en analys och i ett resultat. Resultat: De resultat som återfinns i studien baseras på elevernas utsagor och en tematisk analys. Det framgår att majoriteten av de intervjuade eleverna har en positiv upplevelse av den fysiska pausaktiviteten. Det blev också märkbart att de flesta eleverna mådde bra eller bättre efter den genomförda pausaktiviteten. Studien visar dock att det finns brister i kunskapen och förståelsen hos eleverna om varför fysiska pausaktiviteter utförs i klassrummet.

Programmering har från hösten 2018 blivit en del av grundskolans läroplan i Sverige och ingår nu i ämnena matematik och teknik. Det har dock tidigare saknats forskning om lågstadielärares förhållningssätt till programmering vilket är ett motiv till att denna uppsats. Tidigare forskning, som behandlas i denna uppsats, berör är istället vad elever lär sig genomprogrammering samt vilken kunskap lärare har om programmering. Syftet med den här studien är att få insikt om lågstadielärares förhållningssätt tillprogrammering inom matematik/teknik. Vi vill genom intervjuer undersöka lärares förhållningssätt till programmering och vilka utmaningar de ser med denna metod. Frågeställningarna som används för att svara på syftet är: 1) Vilka förhållningssätt finns bland lärare i årskurs 1-3 till att undervisa i programmering i matematik/teknik? 2) Hur beskriver lärare sin kunskap och kompetens när det gäller att undervisa i programmering? 3) Vilka utmaningar kan de se med programmering som undervisningsmetod? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sexintervjuer av lågstadielärare har genomförts och intervjusvaren har noggrant transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Som hjälp vid analysen och för att få en förståelse för lärarnas förhållningsätt användes trekomponentsmodellen, som är en modell för att beskriva attityder inom socialpsykologin. Resultatet visar att lågstadielärare har ett förhållandevis positivt förhållningssätt tillprogrammering. Dock beskriver de sin kunskap och kompetens som bristfällig och att merkompetensutveckling behövs. Tidsbrist och material är utmaningar de ser för att hålla en god undervisning inom programmering. Resultatet diskuteras i relation till den tidigare forskningen samt den teoretiska utgångspunkten för uppsatsens. Vår slutsats om att det behövs mer kompetensutveckling bland lärare har starkt stöd i en nyligen publicerad rapport från skolverket.

I denna kvalitativa studie undersöker vi hur förskollärare ser på sitt eget deltagande i leken, deras förhållningssätt och hur de anser sig arbeta med leken i förskolan. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på tre förskolor belägna i samma kommun. Vi tolkar resultatet utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Studien visar att de åtta förskollärarna gärna deltar i barns lek men uppvisar en eftertänksamhet kring hur och när man bör delta och betonar att det krävs en medvetenhet och känsla för att inte störa. De beskriver att de intar olika roller beroende på situation och behov. Förskollärarna beskriver också hur de agerar olika beroende på vilken typ av lek som försiggår. Förskollärarna beskriver vikten av lekens betydelse för barn samtidigt som de beskriver hur den dagligen används i lärandesyfte. Resultatet visar också att förskollärarna eftersöker en kollegial samsyn i arbetslaget för att kunna stå enade i arbetet med leken.

För att varje elev ska utveckla en god läsförmåga krävs det att läraren känner sina elever och vet vilken nivå de befinner sig på i sin läsutveckling. Forskare, som Schmidt (2013), Frost (2009), Alatalo (2011) och Sanden (2013), förklarar att för att utveckla sin läsförmåga måste eleverna få möta texter som ligger inom den proximala utvecklingszonen, vilket innebär att de varken är för lätta eller för svåra för den enskilde individen. Alla elever måste därför mötas på den nivå de befinner sig, vilket innebär att läsundervisningen inte kan generaliseras utan måste individualiseras. Alla elever befinner sig på olika läsnivåer men motiveras också av olika texter. De texter som eleverna får möta i undervisningen måste därför anpassas både vad gäller svårighetsgrad samt innehåll så att de passar elevernas intressen. Ett sätt att individanpassa undervisningen är att individualisera läsundervisningen och läsläxan. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma lärare arbetar med individuella läsläxor. Genom en fenomenografisk analys av intervjuer ämnar vi undersöka vilken uppfattning lärare, som arbetar i årskurs 1-3, har om individanpassade läsläxor. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i de lägre åldrarna. Lärarna är valda utefter ett kriteriebaserat urval, utifrån kriteriet att de skulle använda sig av individuella läsläxor i lågstadiet. Kriteriet valdes utifrån vårt syfte. Vi har använt oss av en fenomenografisk metodansats för att analysera de intervjuer vi genomfört. Resultatet av studien visar att lärarna ser stora fördelar med att arbeta med individuella läsläxor. Även några svårigheter kunde identifieras men dessa övervägdes av fördelarna.

Inledning Jag har valt att göra en studie i lärares uppfattningar om tidig undervisning i ämnet engelska. Min undersökning belyser fyra lärares uppfattningar om fördelar respektive nackdelar med en tidig start av undervisning i engelska. Vidare beskrivs hur undervisningstillfällen i de olika årskurserna i ämnet engelska kan se ut i de yngre åldrarna. Studien tar också upp vardagsengelskan som barn exponeras för varje dag i samhället och om detta påverkar elevernas kunskaper i ämnet. Syfte Syftet med min undersökning har varit att ta reda på lärares uppfattningar kring en tidig undervisning i ämnet engelska. Undersökningen har även till syfte att redovisa hur fritidsengelskan bidrar till elevers kunskaper i engelska. Jag formulerade fyra frågeställningar till min studie som lyder följande, Vad har en tidig respektive senare introducering av engelskundervisning för påverkan på elevernas kunskaper? Vilka för- eller nackdelar kan det finnas med en tidig engelskundervisning? Hur ser undervisningen ut i engelska i de tidiga åren? Hur bidrar fritidsengelskan till elevernas kunskaper i engelska? Metod Den här studien genomfördes med en kvalitativ metod där jag valde att använda mig av intervjuer. Ansatsen fenomenografi har inspirerat min studie i analysfasen. Resultat Under undersökningen framkom det att många barn är intresserade och motiverade till att lära sig engelska i de yngre åldrarna. Det framkom också att yngre barn har lättare för att lära sig engelska och har specifikt lättare för uttal än äldre barn. Äldre barn har dock lättare för den grammatiska delen då de redan har lärt sig grammatiken i sitt första språk. Enligt de intervjuade lärarna ger vardagsengelskan barnen god kunskap i det engelska språket och detta är väsentligt för oss som lärare att ta vara på i skolan. Studien visade att undervisningen i engelska ser väldigt lika ut i de olika årskurserna. Det framkom även att en allmän uppfattning hos lärarna var att eleverna lär sig tillräckligt mycket engelska utanför skolan och att de då inte är oroliga för en senare start av engelskaundervisningen.

Syfte Att kartlägga och sammanfatta hur forskningen av belysningen som elever utsätts för i klassrummet påverkar elevens studieresultat och läsförmåga. Kunskapsöversikten ämnar också till att dra slutsatser ifrån relevanta forskningsartiklar och reflektera över hur resultaten från sagda forskningsstudier kan implementeras i elevens skolmiljö för utveckling av elevens förmågor gällande studieresultat och läsförmåga. Frågeställning Hur kan resultatet av forskningsstudier med intresse för belysningens påverkan på elevernas prestationer påverka elevens läsförmåga? Metod Urvalet gjordes med litteratursökningar i databaserna Primo, Proquest och Eric. I sökningen användes kombinationer av relevanta termer till ämnet. Sökorden light, lighting, illuminance, flourescent, light setting, luminous, reading, reading comprehension, reading environment, classroom environment och school användes i olika kombinationer tillsammans med ett filter för att säkerställa att alla artiklar var vetenskapligt granskade. I kunskapsöversikten användes sammanlagt nio olika studier från olika länder och årtionden. Resultat Kunskapsöversikten visar att det finns positiva aspekter på prestation och läsförmåga med att variera ljuset i klassrummet. I flera av studierna finns ett fokus på elevens koncentration och arbetsförmåga varpå studierna visar att det finns ett samband mellan en större koncentrationsförmåga och arbetsförmåga om eleven utsätts för varierande ljus. Även läshastigheten och läsförståelsen visade på tydliga förbättringar vid användandet av varierande ljus. Översikten visar att ljuspåverkan är större beroende på åldern av användaren och att det finns marginella skillnader mellan pojkar och flickor. Ur ett medicinskt perspektiv belyser studierna att det finns positiva hälsoaspekter av användandet av variabelt ljus på kortisol och melatoninproduktionen men också att huvudvärk och obehag förekom under studierna för en låg andel av studiedeltagarna. Avslutningsvis visade även studierna att olika typer av ljuskällor ger olika resultat och att effekten av dagsljus har påverkan på eleven.

Att kunna läsa och tillägna sig en text är en förutsättning för att delta i det svenska samhället. Elever med autism har ofta inga svårigheter med avkodning av en text men däremot är det vanligt med svårigheter i läsförståelse. Således är det av stor vikt att lärare har kännedom om vilka möjligheter och hinder som finns med olika extra anpassningar i ordinarie klassrum. Tidigare forskning indikerar att det finns flertalet anpassningar som kan gynna läsförståelsen hos elever med autism. Forskningsfältet inom autism och grundskolan kan dock beskrivas som relativt litet och få studier är utförda i ordinarie klassrum. Således finns ett behov av vidare forskning om extra anpassningar utförda inom ramen för ordinarie klassrum. Syftet med studien är att belysa sex lärares upplevelser av arbetet med extra anpassningar i ordinarie klassrum, tänkta att gynna läsförståelsen hos elever med autism i åldrarna 5–10 år. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka extra anpassningar kan identifieras som gynnsamma i lärarnas utsagor? Hur implementeras de extra anpassningarna i ordinarie klassrum för att gynna läsförståelsen hos elever med autism? Upplever lärarna några svårigheter med att utföra de extra anpassningarna i ordinarie klassrum? Semistrukturerad kvalitativ intervju användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex lärare från olika skolor i en mellanstor kommun i Västsverige. Urvalskriterierna var erfarenhet av arbete i förskoleklass eller grundskolans årskurs 1-3 samt erfarenhet av att undervisa elever med autism i läsförståelse. Lärarnas upplevelser färgkodades i tre olika färger för att motsvara våra frågeställningar. Teorin praktikarkitektur användes som analysverktyg och det kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska arrangemangen synliggjorde möjligheter och hinder i praktiken. Resultatet visade på att avskärmning, struktur och rutin, bildstöd, ”en till en”, ”bygga på intresse”, specialpedagog, digitala hjälpmedel, modellering, belöning samt grupprum var extra anpassningar som gynnade läsförståelsen hos elever med autism. Resultatet visade även att goda relationer, ett öppet klassrumsklimat samt ett gemensamt förhållningssätt är bakomliggande faktorer, vilka är avgörande för att de extra anpassningarna ska fungera i ordinarie klassrum. De extra anpassningarna implementerades i ordinarie klassrum genom att lärarna skapade goda relationer till eleverna. Lärarna blir därmed medvetna om elevernas individuella intressen vilket möjliggör skapandet av anpassat läromedel och avskärmningar med den tid och de ekonomiska förutsättningar som finns. Lärarna upplevde även en del svårigheter med att utföra de extra anpassningarna, främst på grund av för få grupprum och pedagoger, vilket kan härledas till ekonomiska och tidsmässiga begränsningar. Sammanfattningsvis visar resultatet på att lärarna använder sig av flera extra anpassningar men att de upplever att de hade varit mer gynnsamma i mindre grupp eller ”en till en”.

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2018, s.257) står det att elever ska kunna ta till sig ett budskap och förstå innerbörden av olika typer av texter. Som pedagog måste man därför välja material för att inspirera och motivera eleverna. Studien bygger på en skriftlig intervju och en observation vilket är kvalitativa metoder. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad f-3(förskoleklassårskurs 3)pedagogerna har för krav då de väljer högläsningsböcker. Pedagogerna kommer att få välja ut tre stycken böcker av 16 möjliga. De ska motivera valen av böckerna samt beskriva didaktiska tankar kring boken. Pedagogens val av böcker påverkar hur eleverna responderar. Valet spelar stor roll för att kunna gagna elevernas kunskap inom läsförståelse och utveckla sin litteracitet. Litteraturen ska bidra till att eleverna utvecklar sin nyfikenhet och fantasi. Genom den skriftliga intervjun och observationen från de verksamma pedagogerna visade resultatet att verksamma pedagoger ställer höga krav på böcker och att de har en tanke med valet av bok för att främja elevernas kunskaper. Också att boken kan användas för att koppla till olika ämnen och utgöra en länk till läroplanen. Slutsatsen av studien är att pedagogen ska känna elevgruppen för att kunna välja en passande högläsningsbok och för att kunna stötta och fånga elevernas intresse samt utmana dem utifrån den nivån som de befinner sig på i sitt lärande.

Flerspråkighet och svenska som andraspråk är två aktuella samtalsämnen i dagens samhälle. De flesta lärare som arbetar i skolan har idag flerspråkiga elever representerade i sina klassrum. Vi anser det därför intressant att undersöka vilka föreställningar som finns bland lärare om motivation hos flerspråkiga elever i andraspråksinlärning. I denna studie belyses vilken/vilka diskurser som är dominerande i lärares samtal om flerspråkiga elevers motivation i andraspråksinlärning och vilka konsekvenser sådana diskurser kan generera för dessa elevers andraspråksutveckling. Diskursanalys används både som teori och metod för att synliggöra underliggande diskurser i lärarnas samtal. Enskilda intervjuer och en fokusgrupp har genomförts med fem klasslärare som arbetar i årskurs 1-3. Transkriberade samtal har kodats och ett digitalt verktyg har sedan använts för att kartlägga mönster och underliggande diskurser. Utifrån den diskursanalys som genomförts i denna studie har det kunnat synliggöras en huvuddiskurs. I samtal med lärare om motivation hos flerspråkiga elever är det de nyanlända eleverna som ges störst fokus. Flerspråkiga elever representerar stor språklig komplexitet och olika språkbakgrunder. Den rådande diskursen skulle därför kunna bidra till konsekvenser för de elever utanför diskursen såsom brister i motivation och i språkutveckling. En genomgående positiv attityd till flerspråkighet finns också i lärornas utsagor. Ett sådant förhållningssätt kan vara en stor fördel för flerspråkiga elever i sin möjlighet att investera i sin andraspråksutveckling.

Programmering har under 2018 implementerats i den svenska läroplanen och blivit ett nytt inslag i ämnena matematik och teknik. Skolan har nu i uppgift att förmedla dessa kunskaper och även utveckla färdigheter för att skapa demokratiska medborgare som kan delta i det nya digitala samhället. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad som kännetecknar forskningen om programmering i ämnet matematik. Med utgångspunkt i sökord såsom programmering, matematik och skola, och med hjälp av urvalskriterier har relevant forskning sökts upp, studerats och kartlagts. Detta har genomförts för att skapa en bild av programmering i matematiken. Olika matematiska områden samt olika typer av programmering finns representerade i översikten. Scratch är det programmeringsverktyg som används mer frekvent än andra i vårt urval av forskning. Vad vi kan se i vår kunskapsöversikt är att det är två matematikområden som dominerar i vårt urval. Dessa områden är problemlösning och geometri. De effektstudier som gjorts i urvalet visar inte några positiva effekter för programmeringens betydelse av elevernas problemlösningsförmåga. Programmering skapar däremot ett starkare självförtroende och en glädje hos eleverna. Artiklarna presenterar både positiva och negativa aspekter till programmering inom matematik. Det framkommer att programmering inom matematik stimulerar elevernas nyfikenhet och självförtroende. Kunskapsöversikten visar att programmering enbart används inom konkreta och laborativa områden i matematiken. Vi har också sett att det är ett platt forskningsfält som främst innehåller pragmatiska studier. En avsaknad av kritiska studier finns i urvalet.