Syftet med studien är att undersöka hur två bildlärare på högstadiet använder sig av digitala resurser i sin didaktiska praktik i ämnet bild. Genom semistrukturerad intervju samlade vi in material från bildlärarna på två olika högstadieskolor. Detta transkriberades och delades in under rubriker framtagna från intervjuguiden. Resultatet visar att lärarna använder sig av digitala resurser i ganska hög grad. De hämtar material på nätet, använder sig av skolans virtuella lärplattform, spelar in en del lektioner som de delar med eleverna tillsammans med annat digitalt material. På grund av tidsbrist och annat var det dock svårt att använda digitala resurser i så stor utsträckning som de skulle vilja, vilket främst är i själva undervisningen (realiseringsfasen). Tekniken ses ibland som ett frustrationsmoment, då den inte alltid vill samarbeta med lärarens önskemål. Trots detta finns ändå ett intresse hos lärarna att arbeta mer digitalt. Det är en god idé att ge lärarna mer tid till att utveckla sin digitala kompetens, då det är en investering i vårt alltmer digitala samhälle.

Många av dagens skolklasser består i högre utsträckning av elever som kommer från andra länder och kulturer där hemspråket talas i både hemmet och bland kamrater. Dessa barns svenska språkbas är oftast mer begränsad än hos de barn som har svenska som modersmål. Det blir svårare att lära ut kunskap till elever utan tillräckliga språkkunskaper och risken för utanförskap i vårt samhälle ökar. Barns förmåga till inlärning belyses enligt Piagets generella utvecklingspsykologiska stadieteori och Vygotskijs teori om samspel och stöttning. Varierande strategier hos läraren är nödvändig. Syftet med den här undersökningen är att komma fram till, utifrån lärarnas perspektiv, hur laborativt material används i matematikundervisningen i årskurs 4–6 och hur lärarna upplever att det påverkar inlärning hos elever med mindre språkbas. Genom mina frågeställningar vill jag öka förståelsen för hur dagens undervisning kan se ut. I vilken utsträckning säger lärarna att de använder laborativa material för att främja kunskaper i matematik? Hur menar lärarna att de med hjälp av laborativa material kan stödja elever som saknar utvecklade språkkunskaper? Metoden har varit kvalitativ med intervjuer av lärare som är verksamma som klasslärare och som lärare i förberedelseklass. Efter intervjuerna framgår det att laborativt material används i stor utsträckning med gott resultat. Gruppens storlek och sammansättning har betydelse för förmågan att lära och det har betydelse var eleven finns i sin utveckling och vilka språkkunskaper eleven besitter. Motivation hos eleven och strukturerad undervisning är viktigt. Undervisningen måste utgå från individen. Goda matematiska kunskaper ger goda förutsättningar för vidare studier och därmed bättre förutsättningar för en plats i samhället.

Energi är ett abstrakt område som är svårt för elever att förstå och för lärare att förklara. Enorsak till detta är att naturvetenskapen har ett komplicerat språk med många ämnesspecifikabegrepp som är nödvändiga men samtidigt försvårar lärandet. Syftet med den här studien ärdärför att undersöka vilka begrepp inom det naturvetenskapliga området energi som lärarebehandlar som mest viktiga och hur de arbetar för att eleverna ska förstå innebörden av dessabegrepp. I förhållande till detta blir det även intressant att se hur lärare resonerar kringlärarrollen som en del av lärandet och vilken betydelse det naturvetenskapliga språket har.Begreppsanvändningen belyses här genom teorin om tröskelbegrepp, det vill säga begreppsom har förmågan att öppna upp förståelsen för ett helt nytt område. Teorin omtröskelbegrepp används ofta tillsammans med variationsteorin som handlar om attlärandeobjektet måste sättas i olika sammanhang för att lärandet ska bli fördjupat. Eftersomenergi är ett abstrakt område bör läraren arbeta ämnesövergripande inom biologi, kemi ochfysik för att eleverna ska förstå att energi finns i flera olika kontexter. Tidigare hartröskelbegrepp främst studerats i högre utbildning men lyfts här som en möjlighet för attförbättra begreppsförståelsen även för elever i lägre åldrar. Undersökningen är baserad påintervjuer med fyra lärare i årskurs 4-6 i Borås Stad.Den första och andra frågeställningen handlar om vilka begrepp som anses vara särskiltviktiga för elevernas förståelse samt språkets betydelse. Utifrån både tidigare forskning ochintervjuerna identifierade vi begreppen energikälla och energiomvandlingar som möjligatröskelbegrepp inom energiområdet. Den tredje frågeställningen handlar om lärarnas roll ochundervisning för fördjupad förståelse av dessa begrepp. Lärarna tyckte att begreppen ärviktiga men svåra att använda eftersom det finns en oro för att eleverna inte förstår och därförtappar intresset.Vår slutsats är att begrepp är nödvändiga för att eleverna ska förstå det naturvetenskapligaområdet energi. Dock är det problematiskt att använda sig av det naturvetenskapliga språketdå det blir för abstrakt och svårt för eleverna, vilket i sin tur medför att eleverna inte lär sig despecifika begreppen. En djupare kunskap behövs kring vilka begrepp som är viktiga och hurförståelsen för dessa begrepp ska uppnås. För att förbättra begreppsförståelsen hos elever ilägre åldrar vore det även intressant att studera andra områden än energi utifrån teorin omtröskelbegrepp.

Detta examensarbete behandlar ämnet matematik i årskurs 4-6. Tidigare forskning harvisat resultat på att elever med svenska som andraspråk möter svårigheter imatematik, som leder till att de inte når kunskapskraven för den årskurs de tillhör.Matematik har en hög status i både skola och i dagens samhälle, därför är det ytterstviktigt att samtliga elever med svenska som andraspråk ges möjligheter för att uppnåmålen. En bakomliggande faktor på svårigheterna som framkommer under avsnittetbakgrund, är modersmålets betydelse för matematikundervisningen för elever medsvenska som andraspråk. Vidare framkommer lärarnas resonemang om fenomenet.Syftet med min studie är att synliggöra hur fyra matematiklärare resonerar kringorsaker och möjligheter till svårigheter i matematik hos elever med svenska somandraspråk.Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ metod som bygger på intervjuer. Fyralärare intervjuades och framförde sina tankegångar kring svårigheter i matematik hoselever med svenska som andraspråk. Resultatet har delvis analyserats med hjälp avVygotskijs teori om den närmaste zonen för utveckling.Lärarna under intervjuerna anser att det finns olika orsaker till att elever med svenskasom andraspråk stöter på svårigheter i ämnet matematik. Några orsaker är det svenskaspråket, modersmålet, bristande förkunskaper samt klassrumsinteraktion. En delmöjligheter för att förebygga svårigheterna framkom också, bland annatmodersmålets betydelse för elever i ämnet matematik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka svenska pedagogers syn på undervisning i miljö- och naturvårdsfrågor på två svenska förskolor i Thailand.I den del som behandlar bakgrund och tidigare forskning, tas först det uppdrag som förskollärare är ålagda gentemot miljö- och naturvårdsfrågor i förskolans läroplan (Lpfö 98 rev. 2016, s. 7) i beaktning, då det är en central del och bör finnas som en röd tråd i verksamhetens utformning. Tidigare forskning beskriver förhållandet mellan undervisning i naturvetenskapliga ämnen, pedagogen och barnen. Studien har sin utgångspunkt i John Deweys progressiva pedagogik, där ett utforskande och experimenterande gentemot sin omgivning skapar kunskap och lägger grunden för det livslånga lärandet. I det har pedagogen en avgörande roll i både att vägleda barnen och utforma undervisningen (Dewey 2004, s. 23).Den metod som används för att samla empiri till studien är en kvalitativ metod med intervju som redskap. I det intervjumaterial som utgör studiens empiri är det fyra intervjuer som sammanställds. Vidare så analyserades empirin genom en fenomenografisk analysmodell. Detta för att upptäcka de likheter och skillnader som kan återfinnas och urskilja pedagogernas subjektiva uppfattningar kring miljö- och naturvårdsfrågor i relation till Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016).Mycket av det som framkommer i resultatet kretsar kring pedagogernas syn på undervisning i naturvård men även miljövård. Det resultat som kan ses av denna studie är att pedagogerna anser, trots de olika förutsättningar som i vissa fall kan vara begränsande hellre än tillåtande, så kan de bedriva en fullgod undervisning i relation till det som förskolans läroplan säger. Detta med hjälp av att de via internet upplevs kunna söka sig fram till de kunskaper som de anser sig sakna. I resultatet går det även att urskilja hur pedagogerna ser sig vägledande och genom det styr barnens intresse i undervisningen. Vidare i resultatet kan det urskiljas hur pedagogerna uttrycker den thailändska vilda naturen som en begränsning i undervisningen kring miljö-och naturvårdsfrågor, det de uttrycker är applicerbart att ge barnen vidare kunskap kring är den odlade naturen.

Den här studien handlar om barns möjlighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien tar upp hur förskollärare upplever sitt arbete med barns inflytande och vilka faktorer som kan ha påverkan på arbetet. Genom tidigare erfarenheter i förskolans verksamhet har intresset av barns inflytande uppkommit då det kan upplevas som ett relativt entydigt begrepp som är svårtolkat.Syftet med den här studien är att ta reda på hur några förskollärare resonerar kring barns inflytande i förskolan. I den här studien har det använts intervju som redskap för att få reda på hur förskollärare resonerar kring barns inflytande. Åtta förskollärare intervjuades på fyra olika förskolor där alla respondenterna är utbildade förskollärare.Resultatet i vår studie visade att arbetet med barns inflytande är relativt svårt eftersom det inte är ett konkret material att arbeta med. Det belystes att det fanns olika faktorer som påverkade förskollärarnas arbete med att möjliggöra barns inflytande i verksamheten. Förskollärarnas förhållningssätt visade sig vara en faktor som antingen möjliggör eller begränsar barns inflytande i verksamheten. Förhållningssättet påverkades av vilken barnsyn förskolläraren har vilket därför lyfts fram som en viktig aspekt att belysa. I resultatet framkom även att förskollärare gärna hamnar i diskussioner kring om barn ska få bestämma i verksamheten eller om de ska ges möjlighet att påverka genom att få uttrycka sina åsikter och tankar.

The thesis consists of four articles and this summarizing part. All parts have focused on bringing some insights into how to design a didactical situation including dynamic software (GeoGebra) to support students’ mathematical problem solving and creative reasoning as means for learning. The four included articles are: I. Granberg, C., & Olsson, J. (2015). ICT-supported problem solving and collaborative creative reasoning: Exploring linear functions using dynamic mathematics software. The Journal of Mathematical Behavior, 37, 48-62. II. Olsson, J. (2017). The Contribution of Reasoning to the Utilization of Feedback from Software When Solving Mathematical Problems. International Journal of Science and Mathematics Education, 1-21. III. Olsson, J. Relations between task design and students’ utilization of GeoGebra. Mathematical Thinking and Learning. (Under review) IV. Olsson, J., & Granberg, C. Dynamic software, problem solving with or without guidelines, and learning outcome. Technology, Knowledge and Learning. (Under review) Background A common way of teaching mathematics is to provide students with solution methods, for example strategies and algorithms that, if followed correctly, will solve specific tasks. However, questions have been raised whether these teaching methods will support students to develop general mathematical competencies, such as problem solving skills, ability to reason and acquire mathematical knowledge. To merely follow provided methods students might develop strategies of memorizing procedures usable to solve specific tasks rather than drawing general conclusions. If students instead of being provided with algorithms, are given the responsibility to construct solution methods, they may produce arguments for why the method will solve the task. There is research suggesting that if those arguments are based on mathematics they are more likely to develop problem solving and reasoning-skill, and learn the included mathematics better. In such didactic situations, where students construct solutions, it is important that students have instructions and tasks that frame the activity and clarify goals without revealing solution methods. Furthermore, the environment must be responsive. That is, students need to receive responses on their actions. If students have an idea on how to solve (parts of) the given problem they need to test their method and receive feedback to verify or falsify ideas and/or hypotheses. Such activities could be supported by dynamic software. Dynamic software such as GeoGebra provides features that support students to quickly and easily create mathematical objects that GeoGebra will display as visual representations like algebraic expressions and corresponding graphs. These representations are dynamically linked, if anything is changed in one representation the other representations will be altered accordingly, circumstances that could be used to explore and investigate different aspects and relations of these objects. The first three studies included in the thesis investigate in what way GeoGebra supports creative reasoning and collaboration. These studies focus questions about how students apply feedback from GeoGebra to support their reasoning and how students utilize the potentials of GeoGebra to construct solutions during problem solving. The fourth study examine students’ learning outcome from solving tasks by constructing their methods. Methods A didactical situation was designed to engage students in problem solving and reasoning supported by GeoGebra. That is, the given problems were not accompanied with any guidelines how to solve the task and the students were supposed to construct their own methods supported by GeoGebra. The students were working in pairs and their activities and dialogues were recorded and used as data to analyse their engagement in reasoning and problem solving together with their use of GeoGebra. This design was used in all four studies. A second didactical situation, differing only with respect of providing students with guidelines how to solve the task was designed. These didactical situations were used to compare students’ use of GeoGebra, their engagement in problem solving and reasoning (study III) and students’ learning outcome (study IV) whether the students solved the task with or without guidelines. In the fourth study a quantitative method was applied. The data from study IV consisted of students’ results during training (whether they managed to solve the task or not), their results on the post-test, and their grades. Statistical analysis where applied. Results The results of the first three studies show qualitative aspects of students solving of task with assistance of GeoGebra. GeoGebra was shown to support collaboration, creative mathematical reasoning, and problem solving by providing students with a shared working space and feedback on their actions. Students used GeoGebra to test their ideas by formulating and submitting input according to their questions and hypotheses. GeoGebra’ s output was then used as feedback to answer questions and verify/falsify hypotheses. These interactions with GeoGebra were used to move the constructing of solutions forward. However, the way students engage in problem solving and reasoning, and using GeoGebra to do so, is dependent on whether they were provided with guidelines or not. Study III and IV showed that merely the students who solved unguided tasks utilized the potential of GeoGebra to explore and investigate the given task. Furthermore, the unguided students engaged to a larger extent in problem solving and creative reasoning and they expressed a greater understanding of their solutions. Finally study IV showed that the students who managed to solve the unguided task outperformed, on posttest the students who successfully solved the guided task. Conclusions The aim of this thesis was to bring some insights into how to design a didactical situation, including dynamic software (GeoGebra), to support students' mathematical problem solving and creative reasoning as means for learning. Taking the results of the four studies included in this thesis as a starting point, one conclusion is that a didactical design that engage students to construct solutions by creative reasoning supported by GeoGebra may enhance their learning of mathematics. Furthermore, the mere presence of GeoGebra will not ensure that students will utilize its potential for exploration and analysis of mathematical concepts and relations during problem solving. The design of the given tasks will affect if this will happen or not. The instructions of the task should include clear goals and frames for the activity, but no guidelines for how to construct the solution. It was also found that when students reasoning included predictive argumentation for the outcomes of operations carried out by the software, they could better utilize the potential of GeoGebra than if they just, for example, submitted an algebraic representation of a linear function and then focused on interpreting the graphical output. / Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att nå insikter i hur man kan designa en didaktisk situation inklusive en dynamisk programvara (GeoGebra) för att stödja elevernas lärande genom matematisk problemlösning och kreativt resonemang. En bärande idé har varit att elever som själva konstruerar lösningsmetoder till problembaserade uppgifter lär sig matematik bättre än elever som får en metod att följa. Resultaten visar att GeoGebra är ett stöd vid konstruerandet av lösningsmetoder och att elever då också resonerar kreativt. Det vill säga, de skapar en för dem en ny resonemangssekvens som innehåller en lösningsmetod som stöds av argument förankrade i matematik. Idén med att elever på egen hand konstruerar lösningen på uppgifter har även belysts genom att jämföra med elever som löser uppgifter där de får vägledning till lösningsmetoden. Resultaten visar att elever som får en lösningsmetod inte resonerar kreativt, de utnyttjar inte GeoGebras potential att stödja ett undersökande arbetssätt, och de lär sig mindre av den matematik som ingår i uppgifterna. Denna avhandling består av 4 artiklar och en kappa. De fyra artiklarna är: I. Granberg, C., & Olsson, J. (2015). ICT-supported problem solving and collaborative creative reasoning: Exploring linear functions using dynamic mathematics software. The Journal of Mathematical Behavior, 37, 48-62. II. Olsson, J. (2017). The Contribution of Reasoning to the Utilization of Feedback from Software When Solving Mathematical Problems. International Journal of Science and Mathematics Education, 1-21. III. Olsson, J. Relations between task design and students’ utilization of GeoGebra. Mathematical Thinking and Learning. (Under review) IV. Olsson, J., & Granberg, C. Dynamic software, problem solving with or without guidelines, and learning outcome. Technology, Knowledge and Learning. (Under review) Artikel 2 och 3 är jag ensam författare till. Det innebär att jag designat studien, planerat och genomfört datainsamling, analyserat data och formulerat slutsatser, samt skrivit texten och korresponderat med tidskrifter. Artikel 1 och 4 har jag skrivit i samarbete med Carina Granberg. Vi bedömer att arbetet med artikel 1 fördelats lika. Allt skrivarbete har fortgått genom åtskilliga granskningar av varandras utkast och diskussioner om slutgiltiga formuleringar. I arbetet med artikel 4 har jag haft huvudansvaret för designen av studien och planering för datainsamlingen. Skrivarbetet har genomförts på samma sätt som i arbetet med artikel 1.

Inledning: Sveriges dåliga PISA-resultat i svenska är ett vanligt förekommande debattämne. Enligt läroplanen ska eleverna få strategier för att läsa och skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Forskning visar på vikten av att arbeta tidigt med faktatexter i skolan. Detta för att eleverna senare förväntas kunna ta till sig mycket ämnesinnehåll från den typen av text. Pedagogerna har olika syn på hur arbetet med faktatexter i undervisningen ska bedrivas. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av att använda faktatexter i sin svenskundervisning. Syfte: Syftet med vår studie är att ta reda på hur den explicita svenskundervisningen rörande faktatexter ser ut i grundskolans tidigare år. Vilken typ av stöttning får eleverna i undervisningen rörande faktatexter? Hur ser pedagogerna på sin kompetens i undervisningen om faktatexter? Hur sker valet av material till undervisningen rörande faktatexter? Metod: Arbetet består av en kvalitativ studie som baseras på nio riktade öppna intervjuer med behöriga svensklärare i årskurserna 1-3. Resultat: Studien visar att explicit undervisning, alltså undervisning som är tydlig och fokuserad, rörande faktatexten inte är vanligt förekommande. Anledning till detta är bland annat att eleverna anses vara för unga, att narrativa texter upplevs mer lustfyllda samt att faktatexterna ändå kommer in under NO- och SO-undervisningen. Vid arbetet med faktatexter dominerar strategier för läsförståelse framför strategier för textens struktur. Det finns olika tankar hos de intervjuade pedagogerna rörande huruvida behovet av kompetensutveckling i faktatextundervisning är nödvändig. Materialet som finns ute på skolorna upplevs vara bristfälligt då de befintliga faktatexterna antingen är för långa och svårlästa eller för banala och lättlästa. Det saknas faktatexter som ligger på rätt nivå för eleverna.

Boksamtal används inom skolan för att utveckla elevers läsförståelse. Läsförståelse är en grundläggande kunskap som är viktig för elevers utveckling såväl i skolan som utanför. Genom boksamtalet får elever gemensamt diskutera och skapa en gemensam förståelse av en text. Chambers teori kring boksamtal ligger till grund för undersökningen.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka om boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse hos elever i årskurs 1. Enligt kvantitativ tradition görs ett antagande att boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse. Detta antagande ska nu prövas.MetodUndersökningen är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där experimentell studie har tillämpats för att undersöka om boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse. Sammanlagt ingår 18 elever i experimentet. I undersökningen läses en bok för fyra grupper varav två av dessa får ett efterföljande boksamtal. Efter att eleverna har lyssnat på boken samt diskuterat den görs en intervju med varje enskild elev om boken. Alla elever som varit med i studien får svara på samma frågor.ResultatUndersökningen tyder på att boksamtal ger en bättre läsförståelse då de elever som haft boksamtal i högre grad ger tillfredställande svar. Problematik som framkommer är att inte alla elever, sedan tidigare, känner till alla begrepp som används. Detta bidrar bland annat till att faktorer såsom ordförråd, i vissa fall spelar mer roll än själva boksamtalet. Positiva aspekter som framkommer är att boksamtal i högre grad än endast högläsning bidrar till att eleverna i större utsträckning kan läsa mellan raderna och koppla text till egna erfarenheter samt reflektera över detta.

Inledning Arbetet berör lärares läsintresse och hur detta intresse påverkar olika delar av den bedrivna läsundervisningen. Dessa delar kategoriseras som undervisningens kvantitet, elevers motivation och undervisningens variation.Syfte Studien syfte är att undersöka hur lärares läsintresse påverkar läsundervisningens kvantitet och variation samt elevers motivation till läsning.Metod Undersökningen har använt en kvantitativ metod då studien syftat till att hitta samband. Den kvantitativa metod som använts är enkäter till såväl lärare som elever. Enkäter har sammanställts med hjälp av SPSS.Resultat Resultatet av studien har delats upp i tre delar för att motsvara de hypoteser som undersökningen hade. Den första hypotesen hade fokus på kvantiteten i läsundervisningen. I denna aspekt finner undersökningen viss korrelation, då främst mellan lärarens läsning och den bedrivna läsundervisningen. Inga slutsatser kan dock dras av detta. Den andra delen handlar om motivation hos eleven. Undersökningen lyfter fram olika typer av motivation som direkt påverkar eleven men inga samband som korrelerar med lärarens läsintresse. Avslutningsvis undersökte studien om variationen i läsundervisningen påverkades av lärarens eget läsintresse. Enligt resultatet av undersökningen kunde inget sådant samband hittas.