Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några pedagoger ser på pedagogisk dokumentation, vad de anser krävs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och på vilket sätt de anser att pedagogisk dokumentation kan påverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi använt oss av en enkätundersökning som har genomförts med tolv pedagoger från olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogisk dokumentation som arbetssätt innebär att pedagogerna får en möjlighet att förstå läroprocesser och fånga barnens utveckling. Samtidigt är det ett sätt att visa på den verksamhet som bedrivs för föräldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling såväl för barnet som för pedagogen. Pedagogisk dokumentation ska ses som ett kollektivt arbetsverktyg som leder till att utveckla verksamheten i förskolan.

Syftet med studien är att kartlägga orsaker till vad som ligger till grund för föräldrars aktiva val av förskola. Under litteraturgenomgången lyfter vi fram två teorier angående individens val följt av tidigare forskning och studier inom ämnet. Genom litteraturen fick vi en djupare förståelse för vad som styr valet och vilka argument föräldrar i tidigare forskning haft i det aktiva valet av förskola. Detta gav en grund till vår empiriska studie. I den empiriska delen tog vi reda på nio föräldrars argument för valet av en I Ur och Skur-förskola för sitt barn. Vi genomförde en kvalitativ studie med djupintervjuer som metod. Analysen av intervjuerna resulterade i olika teman som representerade orsaker och argument inför dessa föräldrars val av en I Ur och Skur-förskola. Det visade sig att det inte endast var pedagogiken som styrt valet utan tillsammans med andra faktorer som geogra-fiskt läge och pedagogers bemötande utgjordes en helhet. Vår slutsats är att föräldrarnas argument var individu-ella och att personliga erfarenheter och värderingar hade betydelse för det aktiva valet av förskola.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar. I resultatet av intervjuerna framkom att pedagogerna ser arbetet med pedagogisk dokumentation som mycket värdefullt, men tidskrävande. Pedagogerna reflekterar ofta över sitt arbete och använder ibland dokumentationerna som underlag. De upplever dock att det är svårt att använda dokumentationerna som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med barnen.

Vi har i den här uppsatsen fokuserat på hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan användas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT används samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vår empiriska undersökning i en förskoleklass där det arbetade två pedagoger. Efter vår inventering blev pedagogerna förvånade över att de hade så mycket IKT-relaterat material i klassrummet. När vi bearbetat och analyserat vårt material kom vi fram till att pedagogens inställning till IKT är betydelsefull för att det ska användas av pedagogen. Vidare är det viktigt att det finns IKT-relaterad utrustning i nära anslutning till klassrummet för att användningen ska ske spontant. De pedagoger vi intervjuat anser att det bör finnas fler datorer än en i anslutning till klassrummet för att datorerna ska kunna användas i verksamheten. Både pedagogerna vi har intervjuat och litteraturen vi läst påpekar vikten av att skolan följer med i samhällets utveckling, eftersom lärandet enligt de båda källorna måste förändras för att tillfredställa arbetsmarknaden.

Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med betyg och pedagogisk bedömning. Vi vände oss till lärare i grundskolans senare år. De huvudsakliga frågorna i enkäten handlade om vad lärarna bedömer hos eleven och hur de går tillväga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lärare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansåg vi vara att lärarna inte fått tillräckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. En annan anledning menar vi är bristen på tid. Lärarna har inte fått den tid som krävs för att anpassa sig till dagens styrdokument och utarbeta nya bedömningsunderlag.

Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder. En förutsättning för pedagogisk dokumentation som arbetssätt handlar om att pedagogerna måste få de förutsättningar som detta arbete kräver.

Abstract My aim for this study is to examine what the parent’s of the children attending pre-school wants to be a part of, by examining the parent’s description of the performance review and what their experience from them was. This study is based on earlier research and literature, which describes the pre-schools activities, how they work and the documented goals they try to accomplish. I also did eight interviews with parents from two municipalities, which I then interpreted based on my experience and understanding. The interviews focused on the parent’s description of their experience of how much influence on the work in their child's pre-school. The interviewed parent’s have experience from six different pre-schools, two of which are specially adapted to suit the needs of disabled children. The study comprise of preschools that handle children who are 1 – 5 years old, since that's where most children are today, when their parents are at work or at school. The parents want to maintain a close relationship to their pre-school. They also want to feel that they are a part of their children’s daily life at the pre-school. The parents said that they have a good pre-school that listens to them, respect them and takes very good care of the children. The parents mostly wanted to be a part of their children’s well being while they are at the pre-school. Key words parents involvement, Involvement, pedagogic documentation and influenced by pre-school activities.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lunchmåltiden ser ut på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta får vi genom att undersöka om man kan se spår av dessa under måltidssituationen. I studien tar vi även reda på vilka spår av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingår i arbetet är Montessori, Reggio Emilia och ”I ur och skur”. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre förskolor med olika pedagogiska inriktningar för att observera hur deras måltid går till. Under observationstillfällena använder vi oss av videokameror, mp3-spelare och fältanteckningar. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut ”critical incidents”, kritiska händelser, som vi sedan analyserar. Resultatet visar att man kan se spår av den specifika inriktningen i måltidssituationen. Det förekommer även händelser som går emot det som inriktningen föreskriver. I resultatet ser vi dessutom flera händelser hos de olika inriktningarna som stämmer väl överens med det som står i Lpfö 98. The purpose of the study is to get a deeper understanding how the lunch functions at preschools with different educational designs. This by examining meal situations to see if we can discover traces of these designs. In the study we also find out which traces of Lpfö 98 (the curriculum for the Swedish preschool) that appear during the lunch situation. The designs that are included in this study are Montessori, Reggio Emilia and “I ur och skur” (any weather). We use a qualitative method, where we visit three preschools with different educational designs and observe their meals and how they are carried out. During the observations we use video camera, mp3 (digital recorder) and field notes. From the recorded material we then find “critical incidents” to analyze further. The results show us that you can find traces of the specific designs during the meal situations. We can also find events that go against what the designs prescribe. In addition, we can also find several incidents within the different designs that agree with Lpfö 98.

I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande. In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.