<p>This work is a study of how the principal's educational leadership designs in two different forms of organization. I have chosen to do a comparative study between how two headmasters identify educational leadership, and to what level they feel they can act as educational leaders in their school. The comparison is made between two educational organizations, and two principals’ image, one in Sweden and one in New Zealand. I have chosen interview as method and I have only two respondents on the grounds that is the person's unique perception I want to bring into focus. Since the study is small and the respondents are few I have not been able to draw any general conclusions. But under the circumstances and results of my study I have drawn my own conclusions about what educational leadership means and what impact the organization has for the rector to serve as educational leaders. Succinctly, this can be expressed as follows; Being an educational leader and to exercise educational leadership is about you as president in all your decisions based on what is best for students. And about the organization I have come to the conclusion that it does not make much difference to the principal's ability to function as educational leaders, however, is the organization that sets up guidelines for how the head teacher designs his or her educational leadership.</p>

<p>Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön. På alla förskolorna är barnen delaktiga i den pedagogiska miljön. Delaktigheten ser dock ut på olika sätt. På några förskolor får barnen mer direkt inflytande, på andra mer indirekt. Hur miljön utformas för att ge barn inflytande har i denna studie visat sig vara relaterat till barngruppens ålderssammansättning. Även hur stor genomslagskraft tron på det kompetenta barnet har haft i arbetslaget, är av stor betydelse i detta sammanhang.</p>

<p>Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet. Baserat på Lev Vygotskijs teori om barns tänkande och behov, av en stimulerande miljö för att utveckla nytt tänkande.Uppsatsens syfte är att ge dig som läsare en inblick, i pedagogens tankar kring miljön som ett verktyg. För att utveckla barns utveckling lärande.</p>

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen. Varje verksamhet måste dock hitta sitt eget arbetssätt, men gärna med inspiration från Reggio Emilias verksamhet.

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig på den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjälp av olika teorier som har med förändringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv på förändring legat tillgrund för analyserna. De tre perspektiven är det kulturella, det teknologiska och det politiska. Utifrån de observationer och de intervjuer som gjorts framkom det att pedagogisk kvalitet är ett komplext begrepp. Lärarnas arbetsmetoder och måluppfyllelse kan sägas vara viktiga faktorer för pedagogisk kvalitet. Det framkommer också i undersökningen att det finns flera intressegrupper som den pedagogisk kvaliten riktas emot och att detta gör begreppet så komplext. Samsyn och delaktighet är viktiga faktorer för att utveckla kvalitén i skolorna. Utvecklingsprocessen, som skolledarna beskriver, skiljer sig något beroende på att de har olika prioriterade mål med det finns gemensamma faktorer. Skolledarnas intentioner med utvecklingen kan beskrivas som en blandning mellan två av de tre perspektiv som House (1981) redogör för, nämligen det teknologiska- och det kulturella perspektivet. Den process som sedan beskrivs av skolledarna är mer inriktad på det politiska perspektivet. Detta kan antagligen föklaras av att man ser skolledarnas roll utifrån de många intressenter som vill ha inblick i skolan och dess kvalitet vilket gör att skolldaren vill tillfredsställa många behov.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön. På alla förskolorna är barnen delaktiga i den pedagogiska miljön. Delaktigheten ser dock ut på olika sätt. På några förskolor får barnen mer direkt inflytande, på andra mer indirekt. Hur miljön utformas för att ge barn inflytande har i denna studie visat sig vara relaterat till barngruppens ålderssammansättning. Även hur stor genomslagskraft tron på det kompetenta barnet har haft i arbetslaget, är av stor betydelse i detta sammanhang.

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av. Genom intervjuerna fick vi också en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar med reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. I studien framkommer att en reflektion behöver understödjas av något slags verktyg som utmanar tänkandet och utmanar till att tänka nytt. De verktyg som pedagogerna ansåg stödja reflektionen var att gå i dialog med andra, genom att analysera dokumentationen eller genom att ta del av teorier från litteratur och föreläsningar. I studien lyfter pedagogerna även fram, att valet av förhållningssätt är viktigt för att reflektionen ska gå hand i hand med det som är syftet med pedagogisk dokumentation. Syftet är att synliggöra barnens och pedagogernas lärandeprocesser, för att sedan med utgångspunkt i detta utmana lärandeprocesserna vidare. Barnen ska synliggöras på ett sådant sätt att deras integritet inte kränks samt att granskningen inte sker utifrån ett bristperspektiv utan istället utgår från barnens kompetenser. Reflektion har enligt de pedagoger som intervjuats ett väldigt högt värde. Det är den reflektiva verksamheten som gör att dokumentationen får ett pedagogiskt värde.

Abstract Ur ett elevperspektiv belyser uppsatsen frågan vad en ”bra” lärare är. Elevers åsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmåga, social förmåga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas också. Detta görs via en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen diskuterar även egenskaperna i relation till vad elever behöver för att klara av sin skolgång och stå rustade mot arbetsmarknaden efter sin skolgång. Tidigare forskning pekar på att undervisning som görs meningsfull innebär att lärare inneharen pedagogisk förmåga. Lärare har social förmåga när det finns ett positivt samspel mellan lärare och elev och när elever blir bekräftade. Ledarskap innebär ett ansvarstagande från både lärare och elevers håll. Organiserad undervisning, tydlighet och när elever får vara med och bestämma betyder också att ett gott ledarskap finns hos läraren. Positiv effekt på inlärningen ges vid varierande undervisning, vilket ingår i både pedagogisk förmåga, social förmåga ochledarskap. Resultat pekar på att elever anser pedagogisk förmåga, social förmåga och ledarskap varaviktiga egenskaper för en ”bra” lärare. Resultat visar också att elever anser sig möta dettarelativt ofta, dock i mindre utsträckning än vad de anser det vara viktigt. Ämnesord: pedagogisk förmåga, social förmåga, ledarskap, meningsfullhet, samspel,varierande undervisning, viktigt, möter, arbetsmarknaden.

I Skolverkets (2009) förslag till förtydligande av läroplanen för förskolan lyfts naturvetenskap och teknik fram som ämnen som ska tydliggöras. Samtidigt visar forskning och utvärderingar att kunskap och intresse inom dessa ämnen sviktar hos svenska ungdomar. Med anledning därav genomfördes denna studie med syftet att undersöka vilken kompetens som finns på förskolan inom ämnena naturvetenskap och teknik samt hur den synliggörs på förskolan i dag. Ytterligare forskningsfrågor som ställdes i denna studie är vad pedagoger själva anser behöver förbättras genom kompetensutveckling och om de upplever att det är någon skillnad på intresset för ämnena hos flickor respektive hos pojkar i förskolan och i så fall på vilket sätt?Denna studie genomfördes med dels en enkätundersökning i en kommun i mellansverige och dels med hjälp av en observationsstudie genomförd på en förskola som profilerar sig mot ämnena naturvetenskap och teknik. Pedagogerna på observationsförskolan deltog även i enkätundersökningen.Viktiga resultat i denna studie visar att en stor andel av pedagogerna anser sig sakna tillräckliga kunskaper i dessa ämnen och att de anser att behovet av kompetensutveckling är stort. Vidare visar studien att flertalet pedagoger anser att det absolut viktigaste med ett naturvetenskapligt arbetssätt är att låta barnen själva få undersöka och experimentera samt att utgå från barnens tankar och funderingar i planeringen av ämnena. Vad gäller genusaspekten så har det framkommit i denna studie att pedagoger på förskolan inte observerar någon skillnad på intresset för ämnet hos flickor respektive pojkar på förskolenivå.

Det här examensarbetet handlar om barns inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I läroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska präglas av ett synsätt som bygger på respekt för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människor lika värde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, självkänsla, självständighet och tillit till sin egen förmåga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstå egna rättigheter (Utbildningsdepartement, 1998). Således är denna förskolans uppgift betydelsefull för barns lärande av etiska värden.   Studiens syfte är att utifrån ett etiskt perspektiv beskriva och förstå hur pedagoger förhåller sig till pedagogisk dokumentation. Metod som används i studien är semistrukturella intervjuer med sju pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i den pedagogiska verksamheten på en förskola. Genom intervjuer utforskas pedagogernas arbete med barns inflytande i samband med pedagogisk dokumentation och förskolepedagogers erfarenheter, tankar, funderingar kring barns integritet och dokumentation. Dessa data som består av inspelade intervjuer med de pedagoger har bearbetas och betraktas i ljuset av forskning som berör inflytande och integritet.   Resultatet visar att barn har ett reellt inflytande i pedagogisk dokumentation genom att de får utrycka sina åsikter och funderingar om dokumentationen och dessa bemöts av pedagoger med respekt. Barn har till viss del inflytande i pedagogisk dokumentation när inflytandet begränsas till valmöjligheterna. Barn har inget inflytande i pedagogisk dokumentation när barnen inte känner till syftet med dokumentationen eller att barnen inte vet att de kan påverka dokumentationsprocessen.   I studien framgår att pedagoger ser barnens integritet i pedagogisk dokumentation som en gräns och den gränsen får ingen annan gå över. Barn har rätt att säga stopp till att delta i dokumentation. Pedagoger respekterar barns tankar och åsikter och tar dem på allvar. Vuxna tar på olika sätt hänsyn till barnens känslor i dokumentationsprocessen. Däremot tycks pedagoger inte i lika stora utsträckning systematisk arbeta med etik som ett innehåll i dokumentationen. En del pedagoger anser sig inte ha mött negativa reaktioner från barnen i sitt arbete med dokumentation och därför har de inte reflekterat över integritet i samband med pedagogisk dokumentation.