Denna studie syftar till att synliggöra förskollärares förståelse av och arbete med pedagogisk dokumentation ur ett etiskt perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare och en förskolechef. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för studien och som använts för att tolka och analysera resultatet är delvis begreppen barnperspektiv och barns perspektiv, men också de etiska principerna självbestämmandeprincipen, godhetsprincipen, minimering av lidande och rättviseprincipen (Orlenius, 2001). I vår bearbetning av den insamlade empirin har vi med hjälp av dessa principer kunnat identifiera olika etiska ställningstaganden. Resultatet av studien visar, genom fyra framarbetade teman, att etik upplevs som ett svårdefinierat begrepp och att barn ges ett ansvar att avböja deltagande inom dokumentation. Vidare visar resultatet att det finns en underliggande maktrelation inom dokumentation då det framförallt är vuxna som styr över den. Därutöver visar också resultatet att pedagogisk dokumentation bedrivs för ett syfte. Utifrån detta synliggörs att det krävs en större medvetenhet kring begreppet etik som i sin tur skulle möjliggöra för barns perspektiv att få en mer framträdande roll i pedagogisk dokumentation.

Uppdraget att dokumentera och analysera barns lärande föreskrivs i förskolans läroplan och syftet med pedagogisk dokumentation är att stödja förskollärare i detta arbete. I denna studie intervjuar jag fyra förskollärare för att skapa förståelse för deras syn på pedagogisk dokumentation i relation till barns lärande. Frågor som ställs är: “Hur beskriver förskollärarna pedagogisk dokumentation i förskolan?” och “På vilket sätt beskriver förskollärarna att de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla barns lärande?” Studiens analys och diskussion grundar sig på litteratur och tidigare forskning inom området. Resultatet visar att förskollärarna medvetet använder verktyget för att synliggöra barns lärande och formativt bedöma lärandet. Förskollärarnas beskrivningar visar att de har en viss kunskap om den pedagogiska dokumentationsprocessen. Däremot saknas kvaliteter i hur de hanterar samtliga aspekter i processen. Utsagorna visar dessutom att förskollärarna inte har förutsättningar för att utföra arbetet som läroplanen föreskriver. Tidsbrist, olika yrkeserfarenhet, barngruppsstorlek, fördelning av personal är nämnda svårigheter. Detta kräver i sin tur rektorers ansvar för att säkerställa att förskollärarna har de förutsättningar de behöver för att kunna utföra arbetet, så att barnen får den utbildning som föreskrivs i läroplanen.

Synen på barns rätt till delaktighet har över tid förändrats i skolans styrdokument. Studiens syfte var att synliggöra hur lärare i grundsärskolan arbetar med elevers delaktighet vid upprättandet av pedagogiska utredningar. Empiriinsamlingen skedde genom sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av lärare verksamma i grundsärskolan. Respondenterna tillfrågades om deras syn på vad delaktighet innebär samt hur deras arbete med att möjliggöra delaktighet för elever i pedagogiska utredningar kan se ut. Resultatet visade på att innebörden av begreppet delaktighet var ungefär densamma för samtliga respondenter. Några definitioner som kom fram var rätten att ha egna synpunkter, att vara involverad, att delta utifrån sina egna förutsättningar men även den egna upplevelsen av att vara delaktig. Lärarna tyckte att elevers delaktighet är viktigt samtidigt som de ansåg att olika funktionsnedsättningar hos elever i särskolan är en försvårande faktor för att de ska kunna göras delaktiga i arbetet med PUT. Studiens titel ”De har inte förmågan att kunna vara delaktiga” valdes genom att citera en av lärarna då vi tyckte att det är ett citat som sammanfattar innebörden av vad flertalet av lärarna förmedlade. Fem av sju lärare ansåg sig inte göra eleverna delaktiga och hade därav inte mycket att delge gällande olika tillvägagångssätt. Övriga två lärare menade att de försöker hitta vägar att kompensera utifrån elevers olika förmågor och förutsättningar. För elever på en tidig utvecklingsnivå kan det exempelvis handla om lärares eller elevassistenters observationer och föräldrasamtal. Studien visar att om läraren har en positiv inställning och ser möjligheter ökar också elevens delaktighet.

Det valda ämnet i detta examensarbete är pedagogisk dokumentation. Syftet med studien är att synliggöra om och hur förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation. Frågeställningarna skapades och formulerades utifrån det valda problemområdet och vad det är som ska undersökas. För att samla in data användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Genom resultatet från frågeställningarna synliggjordes det att majoriteten av de 229 individer som deltog i undersökningen använde sig av pedagogisk dokumentation, men inte alla. Den största problematiken kring att man inte använder sig av dokumentation visar sig vara tidsbrist. Studien visar hur man använder sig av pedagogisk dokumentation i syftet med att utveckla verksamheten och för att stödja barnens utveckling, det mest förekommande är genom observationer och sedan samtal kring observationerna. Med hjälp av teorin Documentiality, barns perspektiv och barnperspektiv analyseras det empiriska materialet och resultatet visar att de flesta skapar starka dokument som bidrar till förändring i verksamheten, utvecklingen och lärandet men att det även i mindre skala skapas svaga dokument som endast är bevis på att något hänt.

Dokumentation och pedagogisk dokumentation är centrala delar i förskolans verksamhet som har uppkommit under de senaste två decennierna – ett verktyg och underlag som används för barns utveckling och lärande men även för att utveckla förskolans verksamhet. I denna studie undersöks två förskollärare och två barnskötares syn dokumentation och pedagogisk dokumentation utifrån från två olika förskolor i Skåne län. De tre Frågeställningarna som ställs i studien ska besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod, tidigare forskning och teorier. I studiens resultat diskuteras  respondenternas svar på intervjufrågorna med hjälp av ett fenomenologiskt och konstruktionistiskt perspektiv. I resultatet framkom det att yrkesverksamma anser att dokumentation och pedagogisk dokumentation har ett ökat krav och det påverkar tidsbristen men det möjliggör även för barngruppen och arbetslagets utveckling samt det systematiska arbetet.

Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse om de utmaningar och eventuella dilemman som följer med pedagogisk dokumentation samt på vilket sätt som dokumentation i förskolan bidrar till ett utvecklande lärande. Frågeställningarna behandlade hur och varför dokumentation och pedagogisk dokumentation genomförs i förskolan, men också vilka fördelar, nackdelar och dilemman som finns beträffande dessa verktyg. Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. De förskollärare som intervjuades uttryckte att de numera har god kompetens beträffande hur dokumentationer kan genomföras och hur de sedan kan använda den i pedagogiskt syfte bland annat för att synliggöra barns lärande i förskolans utbildning. Studien visar också att det finns nackdelar och dilemman i dokumentationsarbetet. Den viktigaste nackdelen som lyftes fram var svårigheter att få tiden att räcka till att reflektera över alla dokumentationer som samlats in och att kunna dela sin uppmärksamhet på både dokumentation och undervisning. Dilemman som lyftes var bland annat hur man ska förhålla sig till barns integritet vid dokumentation och hur barn ska göras delaktiga i dokumentationsarbetet speciellt då det gäller små barn som ännu inte har verbalt språk, samt teknik som inte fungerar.

No description available.

Denna studie handlar om hur barns integritet, delaktighet och inflytande beaktas i förskolans pedagogiska dokumentation. Med utgångspunkt i ett etiskt perspektiv har barnets integritet, delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen belysts där syftet har varit att synliggöra barns delaktighet och inflytande över den pedagogiska dokumentationen i förskolan. Metoden i studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet bearbetades och betraktades i ljuset av aktuell forskning och teorier som berör barns integritet och inflytande. Resultatet visar att barns möjlighet till inflytande i dokumentationsprocessen är kopplat till deras ålder. Barns integritet beaktas i olika grad beroende på i vilken utsträckning förskolan tillämpar ett etiskt perspektiv på den pedagogiska dokumentationen. En slutsats är att ett etiskt tänkande i förskolans pedagogiska dokumentation är en nödvändighet, och därför krävs det striktare riktlinjer för arbetet med pedagogisk dokumentation.

Syftet med vår studie var studera hur förskollärare uppfattar pedagogisk dokumentation som en del i ett kvalitetsarbete i förskolan och hur den används i verksamheten för att främja barns lärande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet i studien visar att den pedagogiska dokumentationen ses som viktig men att den inte nödvändigtvis sammankopplas med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Förskollärarna i studien lyfter att den pedagogiska dokumentationen synliggör barns lärande och verksamhetens innehåll men att dilemman som tidsbrist och bristande kompetens påverkar arbetet.

Studiens syfte är att identifiera diskurser kring de yngsta barnens medgivande i arbetet med pedagogisk dokumentation. Syftet besvaras med följande frågeställningar: * Hur samtalar pedagoger i förskolan om hur de möjliggör för de yngsta barnen att delge sitt medgivande till att dokumenteras? * Hur samtalar pedagoger i förskolan om hur de tolkar de yngsta barnens uttryck för deras medgivande och nekande i dokumentationssituationer?  För att besvara syftets frågeställningar har metoden fokusgruppsamtal använts, vilken totalt inbegripit tre semtal och elva pedagoger som under studiens genomförande arbetade med pedagogisk dokumentation tillsammans med de yngsta barnen i förskolan. Studiens forskningsansats är kvalitativ och den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Den insamlade empirin har analyserats med en kritisk diskursanalys. Resultatet skrivs fram genom två identifierade diskurser vilka benämns Diskursen om dokumentationskulturen och Den relationella diskursen, vilka ger de yngsta barnen olika förutsättningar att delge sitt medgivande. Gemensamma reflektioner, lyhördhet och etablerade relationer framkom av resultatet vara viktiga komponenter i arbetet med pedagogisk dokumentation tillsammans med de yngsta barnen och i relation till barnens medgivande att delta i dokumentation.