No description available.

The main objective of this study was to find out what pedagogical documentation does and to get knowledge of what you may need to consider in order starting a process of change with a focus on pedagogical documentation. To get answers to my questions, the study is based on pedagogical theories from scientists and interviews with three preschool teachers who have different experience on documentation. My main questions were: What characterizes a pedagogical documentation? What tools / materials do I need to do a pedagogical documentation? What is important to consider when starting the process of change with pedagogical documentation? The result shows that pedagogical documentation is an approach that is based on that one is curious, interested, observant, listens, talking and researching with children and colleagues. You give the kids great participation which you can then pick up the children's learning processes and reveals that the business and the children develop according to curriculum objectives. Prior to this change you need to have an organization that ensures time for reflection with colleagues is for the work to develop further, and thereby become a pedagogical documentation. Each educator must demonstrate a shared interest and responsibility in which all knowledge is of value.

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad. Steg 2, där barnen väljer ut fem till sex fotografier var av de fotografier det tog i steg 1. Slutligen ett steg 3, där två förskollärare blir intervjuade tillsammans.Resultatet i steg 1 visar att arbetet med pedagogisk dokumentation genom att använda iPad-fotografering skilde sig mellan 3-åringarna och 5-åringarna. Analysen visar att 5-åringarna var mer vana att använda iPad och den åldersgruppen tog ett varierat urval av fotografier. 3-åringarna var till en början försiktiga när det gällde användningen av iPad och urvalet blev många fotografier men inte varierat. Resultatet i steg 2 visar på att barnen valde ut sina fem fotografier med stor variation och på hela bildskapandeprocessen. Barnen valde fotografier på sin egen bildskapandeprocess. Resultatet i steg 3 visar att förskollärarna kan använda barnens fotografier i förskolans verksamhet som ett led i deras kommunicerande. Förskollärarna menar även att fotografierna kan användas i det pedagogiska dokumentationsarbetet. Barnen tog fotografier som förskolan eftersträvar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrån två frågeställningar som dels ska svara på hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformade samt på vilket sätt inomhusmiljön skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie är kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har använts är observationer av den ostrukturerade formen, med hjälp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lättåtkomliga för barnen. Miljöerna innehöll mycket dokumentation och ”rum i rummen”. Rummen hade även mycket speglar och material med syfte att stimulera barnens olika sinnen. Slutsatserna utifrån resultatet visar att miljöerna på de observerade förskolorna var designade utefter barnens intressen samt att barnen ges delaktighet och inflytande genom pedagogisk dokumentation som presenteras i miljön. Miljöerna signalerar en öppenhet som i sin tur skapar gemenskap och delaktighet. Materialet och materialets tillgänglighet ger barnen delaktighet och inflytande genom att de ges rätt till allt material. De hinder som synliggjordes var att förskolans personal kanske inte alltid designat miljön efter barnens egentliga intentioner, miljön var designad efter förskolans personals tanke kring barnens intentioner.

I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebär att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvärderas och utvecklas för att främja barnens lärandeutveckling. Syftet med vår studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet. För att få svar på frågorna använde vi oss av 23 enkäter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att få en klarare/djupare bild om hur förskollärare förhåller sig till dokumentation så intervjuades två förskollärare. Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men på olika sätt. Samtliga förskolor är eniga om att de dokumenterar för barnen, sig själva, föräldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och båda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det. Resultatet visar också att tiden som de är tilldelade inte räcker till för alla vilket de ser som en negativ aspekt för att de inte hinner utföra pedagogisk dokumentation i den utsträckning som de vill.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvärderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien är utformad från en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattningar är i fokus. Studien är baserad på sex pedagogers uppfattningar av arbetssättet.  Resultatet tyder på att det finns olika sätt att se på vad pedagogisk dokumentation innebär och vad dess syfte är. Reflektion uppfattas vara en central del och är avgörande för om dokumentationen är pedagogisk eller ej. Resultatet visar även att tiden upplevs vara en kritisk aspekt i förskoleverksamheter. Pedagogisk dokumentation upplevs antingen vara tidskrävande eller underlättande i verksamheten. En etisk aspekt som lyfts fram är om personalen bör fråga barnen om de vill medverka i dokumentationen eller ej. Med denna studie vill vi ge en fördjupad kunskap om vad det finns för olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på dokumentationsprocessen med surfplatta och hur de involverar barnen i denna process. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger samt videoobservationer med  tre stycken av dem. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på fyra analysbegrepp, kommunikation, samspel, kulturellt verktyg och den proximala utvecklingszonen. I resultatet framkom att pedagogerna använder sig av surfplatta i olika utsträckning för dokumentation. De använder sig även av olika sociala medier för publicering av den pedagogisk dokumentation. I studien visade det sig även att det skett en förändring när det gäller hur pedagogerna gör barnen mer delaktiga i dokumentationsprocessen. Forskningen och även denna studie visar att dokumentation är tidskrävande. En hel del av det insamlade materialet bearbetas inte på grund av pedagogernas utsvävande svar.   Slutsatsen är att surfplattan används som ett dokumentationsverktyg och även ett sätt att göra barnen delaktiga. Pedagogerna har fått ett verktyg som de kan kommunicera med vårdnadshavarna och hålla dem ajour med barnens vardag på förskolan.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers document children and what is documented.The questions that we want answered are: What affect do the power of preschool teachers have in the relationship between the preschool teachers and the children during the documentation process? In what way are children involved in the documentation process in preschool? How do the preschool teachers protect the children's integrity when they work with educational documentation? In our theory we have chosen to use Michel Foucault's theory on the concept of power, but we will also use the theories of Åberg & Lenz Taguchi, Lindgren & Sparrman and Juul & Jens who all explain the meaning of integrity and participation while working with the educational documentation in preschool. As method we chose to interview and observe six preschool teachers that work in two different preschools. The preschools are located in two different municipalities in Stockholm.The result of our study showed that educational documentation is a useful tool in preschool, because it provides the opportunity to improve and develop preschool activities. It also provides the opportunity to follow up children’s learning and development. The children should be involved in the educational documentation in preschool and the preschool teachers should always consider the children’s integrity while working with educational documentation. Preschool teachers may however find it difficult to protect the integrity of the children while working with educational documentation.

Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskollärare möjliggör för barns delaktighet och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolans kontext. Insamlingen av empirin genomfördes genom kvalitativa fokusgruppsdiskussioner med legitimerade förskollärare. De analysbegrepp som använts i undersökningen av resultatet är barns perspektiv och barnperspektiv. Studiens resultat visar att, beroende på vilket syfte och förhållningssätt vuxna har till arbetet med pedagogisk dokumentation, avspeglas det i vilken utsträckning barns delaktighet och inflytande möjliggörs i dokumentationsprocessen. Vi kan av resultatet, dra slutsatsen att förskollärarna i studien har en positiv inställning till det pedagogiska dokumentationsarbetet. Förskollärarna visar även att det är betydelsefullt att tillvarata barns tankar för att dels kunna synliggöra barns perspektiv i praktiken men också för att skapa förutsättningar, som förbättrar barns tillvaro i förskolan. Sammanfattningsvis kan vi även dra slutsatsen att det är viktigt att utgå från det barn uttrycker som meningsfullt för att lättare skapa delaktighet och inflytande i det pedagogiska dokumentationsarbetet.

Med den nya läroplanen har dokumentationskravet stärkts (skolverket, 2010a). Skolverket har sedan läroplanen för förskolan kom 1998 rekommenderat verktyget ”pedagogisk dokumentation” (Emilson & Pramling Samuelsson 2014). Syftet med mitt arbete har varit att försöka förstå hur vuxna i förskolan bidrar till skapandet av barnens livshistoria genom dokumentationen. Jag har valt att utgå ifrån George Meads tankar och hans begrepp I, ME och den generaliserande andre och hur vi skapar varandras identiteter. För att undersöka detta valde jag att utföra etnografiska observationer på en förskola i en förort till Stockholm. I mitt resultat har jag kunnat se att dokumentationen har många olika syften, så som utvärderingsinstrument, påvisa för föräldrar och ledning vad avdelningen arbetar med, visualisera pedagogernas barnsyn, som del i arbetet med barnen samt som reflektionsverktyg för pedagogerna. Målgruppen för dokumentationen är också flera, ledning, föräldrar, barn och pedagoger.  Jag har även kunna identifiera vad pedagogerna väljer, och inte väljer, att dokumentera från sin verksamhet med barnen samt försökt tolka detta mot Meads tankar. ”To be seen is to exist, and that is what it means to have a good childhood” skriver Sparrman & Lindgren (2010), och i mitt arbete har jag upptäckt att det är ett citat värt att reflektera kring.